Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

söndag 31 oktober 2010

Inte rättsäkert

Träffade en klok person i stan då jag handlade. Hon sa:
I en Luv rättegång är det tre parter. Barnet, föräldrarna och socialkontoret. Om barnet är över 15 hade det dessutom rätt att höras. Men enligt en dom i regeringsrätten skall även väldigt små barn höras om det är möjligt. I vilket fall så har barnet ett ombud någon som förhoppningsvis för deras talan. Men en omplacering tas inte upp i rätt vilket medför att barnen inte har något ombud. Vem skall då föra barnens talan? Soc.? Men om det är soc som anser att barnen skall flyttas? Vem försvarar barnet, vem tittar ur dras perspektiv?
Hur blir det i vårt ärende och i alla de andra jag har kontakt med som drabbats av omplaceringar? Jo det har vi ju sett.

De har ingen som för deras talan. Är de tillräckligt stora har de rätt att skaffa sig ett själva och stämma kommunen men är det för små så är det ingen som skyddar dem alls. Är det rättsäkert? Nej inte alls. Och vi som försvarar dem plockas bort om vi blir för jobbiga, sätter oss emot kommunen eller socialtjänstemännen som blir gudar i dessa ärenden.

Inget jag eller någon annan jag talat med tänkt på. Visst har barnen ombud men bara om ärandet skall upp i rätten och där hamnar som sagt aldrig en omplacering då det kallas åtgärd under pågående vård. Något att väcka uppåt. 

Fick ett mail på morgonen. En artikel om medias feghet att granska och avslöja fel som begås.
http://www.newsmill.se/artikel/2010/10/30/medias-feghet-f-rst-rde-f-r-barnen-i-marks-kommun
Om GP som T.o.m. fick fullmakt ifrån oss hade gjort sitt reportage eller Expressen tagit in Ingrids artikel som de köpte i somras kanske det inte behövt gå så långt.

De som drivit detta är de lokala medierna tills andra fått upp ögonen för problemet. Men de större medierna vaknade sent.
Han, författaren til artikeln, menar att det är medias skyldighet att granska och avslöja.
Kan bara hålla med.
Men alltfler tidningar ägnar sig istället t skvaller journalistik.
Nästan varje dag fylls kvällstidningarnas löpsedlar med vem i olika dokusåpor som gjort bort sig värst eller kändisar utomlands som gör gjort något eller åkt fast. När såg vi senast något stort som de avslöjat på egen hand?

Nej fram för mer avslöjande journalister som vågar gräva, ifrågasätta och avslöja felaktigheter.

lördag 30 oktober 2010

Oväsentligheter

Jag är trött, det händer inte så mycket och så är det jobbigt med alla som väljer att missförstå. Där oväsentligheter blir viktigare än sakfrågan. Man gör inte så med barn.
Barnen bor inte hos mamman, enligt henne själv i Markbladet träffar hon dem inte ens. De bor hons mänskor de inte har någon anknytning till och som de inte känner. De längtar hem. Varför skulle det vara för deras bästa att stanna där? För att de skall träffa mamman ett par gånger om året? Det fungerade förut och kan fungera igen. Bennie Å vill göra gällande att vi är negativa mot romer men som en kompis sa att om vi varit det skulle vi väl inte val att ha två i huset frö vad vi trodde resten av livet.

Då ligger det en ny artikel av Patrik ute på Crime news. Han har intervjuat pappan som vill att barnen skall tillbaka hit.
Han strider för delad vårdnad för att kunna påverka och få träffa sina barn.
Sedan fick jag länken till en annan blogg en fd elev till Bo Edvardsson som var med i programmet. http://aldrigoverleva.blogspot.com/2010/10/kanner-skam.html Eleven berättar att i de utredningar som hon gör sitter han på ena axeln och Janne Josefsson på den andra. Alla utredningar skall hålla för granskning av båda.

fredag 29 oktober 2010

Ett år sedan

I går var det ett år sedan.
Ett år sedan jag fick åka hem med bilen tom, utan barn.
Ett år sedan det här började.
Ett år av kamp för rättvisa.
Ett år av kamp för tt barnen skall få komma hem.
Ett år av kamp för upprättelse.

På det året har vi nu sett dem två gånger.
Mark har inte lyckats i sina intentioner att flytta hem barnen och resultatet har blivit två skadade barn, sårade vuxna, det har kostat miljoner och mer lär det bli, ett antal tjänstemänn har redan omplacerats och flera kommer antagligen att få sparken. Flera politiker har fått lämna sina poster.

Handläggaren sa vid något tillfälle att med facit i hand kan vi ändå se att vi tog rätt beslut att omplacera barnen. Med facit i hand de visste alltså inte från början? Sedan undrar jag om hon säger detsamma nu? Skulle tro att hon bara är arg och skyller på mig. Hade det inte varit för mig hade inget av detta hänt. 
Nej. Inget av alla dessa galenheter hade upptäckts, de hade kunnat fortsätta att skada både barn och vuxna.

En sak som fascinerar mig är att det inte bara är familjehem som vänder sig till mig för att få stöd råd och backning utan även biologiska föräldrar. Jag står ju liksom egentligen på andra sidan. Jag frågade någon men fick till svar att det berodde på att jag kämpar för barnen.
De har förstått att jag kämpar för barnen.
Vad glad jag blev.

Bland de över 20 mail (i ena lådan) fanns länk till en blogg. http://blog.rudenius.se/post/Socialtjanst-Barnperspektiv.aspx Hon har skrivit om oss tidigare. Hon önskar sig en studie runt socionomer, och varför man blir socionom. Hon menar att socialtjänsten studeras för lite. Precis vad bo Edwardsson sa Han som var med på TV. Jag frågade honom varför han inte forskade mer på det men han trodde inte att an skulle få anslag, bidrag för ingen ville veta hur illa det var.

Bloggaren Birgitta skriver: Tjänstemännen lyckas ofta linda politiker runt sina fingrar i någon slags missriktad lojalitet och kanske genom begränsad ärendeinformation. Svaga politiker kan vara mer lojala mot sina tjänstemän än mot den människa det gäller eller de barn det gäller. Visst är det märkligt! Svaga politiker är verkligen farliga! Särskilt för barn!
Hon avslutar med orden: Hur kan man i Marks kommun ställa till rätta? Det kan de inte! De klarar inte att granska sig själva med kritiska ögon! Deras energi går åt till att hålla sin prestige. De klarar ju inte ens en engagerad fostermammas omsorg om "sina” barn.
Fick också ett inlägg av någon som skrev: Lite parantes bara....en vårnadsöverflyttning innebär inte att arvode och omkostnadsdelen blir indragna! Barnen är fortfarande placerade vilket innebär att arvodet och omkostnadsdelen kvarstår under hela placeringstiden!
Men det stämmer faktiskt inte. Placeringen upphör men man kan avtala in att det skall kvarstå. Om man får vårdnaden så försvinner arvodet eftersom man inte länge är kontrakterad. Även omkostnadsdelen eftersom det blir som ett eget barn och man får stå för kostnaden själv. Däremot får man barnbidraget och flerbarnstillägg och det handlar om flera. Man kan i undantas fall skriva in att man skall ha fotsatt stöd i form av något men det är ovanligt. Allt är en avtals fråga.

torsdag 28 oktober 2010

Barnen kan få komma hem?

I går var det även en längre intervju med Anita Lomander. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=4134058 
Hon ursäktar sig, vrider och vänder sig och minns inte ens att det var hon som var utsedd att titta på ärendet. Det kommer fram att hon var en av dem som mest kritiserade de som ville granska ärendet ha upp det på bordet.  Hon har just blivit den nya att ta över och ändå så förstår hon inte varför de ifrågasätter henne eller att hon var emot granskningen.

I HN idag http://hn.se/nyheter/omkretsen/1.1005388-oklara-uppdrag-i-socialutskottet
har de frågat ut utskottets ledamöter var de står. En har ifrågasatt. Ingamaj Krüger men hon fick höra att då kunde tjänstemännen ta illa upp. Nina Åkermark menar att om de inte litar på tjänstemännen faller allt, hon har lika stort förtroende för de avstängda fortfarande. Och Ulla Maj vill inte säga något innan utredningen är klar. Det innebär att Ingamaj Krüger och ev. Ullamaj Persson är de enda som möjligen skulle kunna påverka men det går inte om de har tre emot sig.

Jag vet sedan tidigare att både Arne och Patrik (s) också anser att de gjorde rätt. Svårt tt ändra något då. De hotade ju att avgå då Lars Inge (kd) krävde misstroende votering mot ordförande i utskottet.

I Borås tidning säger Lomander http://www.bt.se/nyheter/mark/fostermamman-kan-fa-tillbaka-barnen(2160069).gm#disqus_thread att vi kan få hem barnen om den nya utredningen visar att det är där barnen skulle må bäst.
Vilken av dem Undrar jag? Först var det hon och en till som skulle utreda, sedan en konsult. Han ansåg att det var bäst för personalen att barnen bodde kvar i det nya familjehemmet trots alla fel som han hitade.
Sedan kom en konsult som skulle utreda utifrån men hon verkar inte ta hand om ”vårt” ärende utan nu är det ytterligare någon annan utifrån som skall utreda. Och fortfaraden har ingen hört av sig till oss.

Sedan var hon även med i en Tv intervju på TV4 http://www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/nyheterna_boras?title=tv4nyheterna_boras_09%3A33&videoid=1105615 Även där talar hon om en ny utredning och att det nu finns chans att barnen får komma hem. Men utredningar hit och utredningar dit. Det tar sådan tid. Det finns bara tre frågor som är relevanta. Hade vi gjort något som orsakade att barnen skulle omplaceras? Fanns det någon grund för omplaceringen? Vad vill barnen?
Svaret på de första två frågorna är Nej och svaret på den sista är de vill hem.

Utskottet vem tycker vad?

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=4134058
En längre intrevju med Antia Lomander. Hon ursäktar sig, vrider och vändr sig och minns inte ens att det var hon som var utsedd att titta på ärendet.
Det kommer fram att hon var en av dem som mest kritiserade de som ville granska ärendet ha upp det på bordet.  Hon har just blivit den nya att ta över och så  förstår hon inte varför de ifrågasätter henne eller att hon var emot granskningen.

I HN idag http://hn.se/nyheter/omkretsen/1.1005388-oklara-uppdrag-i-socialutskottet
har de frågat ut uttskottets ledamöter var de står. De är fem som sitter där. Ann H har ju avgått. Resten:
En har ifrågasatt, Ingamaj Krüger men hon fick höra att då kunde tjänstemännen ta illa upp.
Nina Åkermark menar att om de inte litar på tjäsntemännen faller allt, hon har lika stort förtoende för de avstängda fortfarande. Och Ulla Maj vill inte säga något innan utredningen är klar.

Jag vet sedan tidigare att både Arne Abrahamsson och Patrik Larsson (båda från s) också anser att de gjorde rätt. Tror att de båda sitter i utskottet.

Det innebär att Ingamaj Krüger och ev Ullamaj Persson är de enda som möjligen skulle kunna påveka men det går inte om de har tre emot sig.

onsdag 27 oktober 2010

Markbladet idag

På radio sjuhärad
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=95&grupp=12422&artikel=4134058
Kom nu ett inslag om den nya ordföranden i nämnden. Under våren beslutades att två stycken skulle titta på vårt ärende. Anita var en av de som protesterade värst. Sedan blev hon en av de två som skulle granska men hon gjorde ingenting under 6 veckor. Sedan påstods av Owe att det var avslutat trots att inget gjorts. Och nu tror hon att hon skall kunna bringa reda i eländet. Vet att hon för 2-3 nämndemöten sedan vägrade läsa de papper som kom till nämnden istället för hela ärendet.  Hon litade ju på tjänstemännen.

Sedan fick jag en länk till en blogg med en video där man blandat rösterna med barnen med intervjuer och frågor hur andra kommuner här Sollentuna kan lära sig av Marks misstag. http://www.archive.org/details/VadKanSollentunaLraSigAvMarksKommunsMisstagSAttBarnAldrigBlir?start=0.5

Då har Markbladet kommit.  www.markbladet.se v 43 Det står om vad som hänt nästan i hela tidningen.
Sidan 10 om Lomander som tar över efter Owe E Hon menar att vårt fall skall prioriteras. Undrar hur det går ihop m,ed sjuhärads avslöjande?

På sidan 18 intervju med kommunchefen Haleh.
Jag tycker så mycket om den kvinnan. Måtte hon orka. Gode gud ge henne kraft.

Hon backar oss och förstår varför jag reagerade hon försvarar att jag gjorde det. Hon lovar upprättelse.
Haleh avslutar med att säga att hon blir den första att avgå om hon inte lyckas. Det är det sista hon skall göra. Hon är ju den enda som vill, vågar och försöker att göra något. Och det är inte lätt.
Hon behöver all uppmuntran hon kan få.

Sedan på sidan 20 är det intervju med mig. Jag ska ha hem barnen och föreslår igen att ärendet skall gå tillbaka till Vara.
Och längst ner på sidan står det om att hela utskottet ju faktiskt hade insyn men ingen av dem agerat. Men än har bra Ann H avgått. Det står även om min inbjudan till riksdagen nu i november.

Sedan har nu mamman äntligen kommit till tals. På sidan 21. Hon ifrågasätter att hon inte fått komma til tals. Men att hon inte togs med i UG var för att det handlade om barnen och hur Mark hanterat det inget annat.
Sedan ville de inte riskera att piska upp en hatstämning mot henne.
Här lämnar hon sin version, full av fel.
Det som förvånar mig mest är att det inte verkar som om hon tror att det skall komma fram. Men det visar igen på hennes oförmåga, och hennes brist att se sin egna del i det hela. Men det är ju inte henns fel. den kan hon ju inte göra något åt.

Hon påstår att Vara aldrig varit hemma hos henne.
Vara har visst varit hemma hos henne, när de visste var hon befann sig,  ända tills hon flyttade till Mark och då vägrade släppa in dem utom vid umgängen.
Hon talar heller inte om att hon flyttat och nu inte längre bor i Mark. Hon anklagar Vara för rasism men nämner inte att hennes brister som mamma är utredd på tre utredningshem och fastslagits i domstol efter domstol och för tösens del ändå upp i regeringsrätten som ett av fem fall totalt i Sverige.

Sedan står det att Tony är pappa till fem av barnen men det är bara till fyra. (Kan vara tidningen som skrivit fel) Hon menar att Vara inte hjälpte henne i situationen med sin missbrukande man men hon hade redan lämnat honom då och påstod från början att det var den nye mannen, den hon lever med nu som var pappa även till tösen som bodde hos oss. Rätten krävde DNA test för att få fram hur det låg till.
Hon påstår även att hennes namnlappar togs bort från paket men det är heller inte sant jag förde t.o.m. bok över vad de fick från henne. Ofta fick hon lämna över dem själv vid något umgänge, Eftersom de planerade in  dem så att hon skulle träffa barnen i samband med just fördelsedagar och inför jul. Tror att jag har alla de planerna kvar med datum.

Barnen var mycket väl medvetna om att hon var deras mamma även om de inte hade vare sig anknytning eller relation till henne. Vi hade lärt dem att säga mamma innan namnet så de kunde inte säga det utan att säga mamma först. Vi känner ingen annan med det namnet så för dem var det mamma X och pappa X. vi hade kort och de visste mycket väl vem det var.
Hon har fullt förtroende för de handläggare som nu fått så massiv kritik för sitt agerande. De som för övrigt var nio gånger hemma hos henne och ingen gång hos barnen innan de omplacerades ifrån oss.

Sedan låter det som om umgänget med barnen slutade för att hon attackerades och hennes bil vandaliserades. Men det som gjorde att umgänget drogs ner på var att det kom ett LVU som igen fastlog att hennes liv inte ändrat sig så mycket att hon kunde tillgodose barnens behov av en trygg och stabil vardag.
Hela hemtagningsprocessen föll.

Hon talar även om att hon har ett papper där handläggaren skrivit lovat henne att barnen skall hem men det finns inget sådant beslut. Det har alltså handläggaren lovat henne utan utredning och utan beslut ifrån nämnden. Dessutom mot rätten som fastslog LVU så sent som nu i somras.

Hon avslutar med att hon inte får träffa barnen men det är inte sant. Bennie Åkerfeldt skriver i en insändare på sid 32 under Marbomeningar att hon har umgängen så ofta som var fjortonde dag.

Sedan är det en intervju med Mia M på sidan 22 där hon talar om att även om handläggarna inte gjorde på det sättet att de besökte familjehemmet så är det så man skall jobba. Hon talar om att de borde fattat redan i oktober att något var fel eftersom det inte framkom något på mötet två veckor innan den omdiskuterade omplaceringen. Att tjänstemännen två veckor innan suttit och sagt att barnen inte for illa hos oss. Ändå tog Ann H  beslut om akut omplacering bara två vckor efter på tjänstemännens inrådan. Hon har svårt att tro att det blir någon förändring med nuvarande utskott. Hon har även hört att familjer som funderat på att bli familjehem har tänkt om och tror att all negativ publicitete försvårar att rekrytera nya familjehem i framtiden.

Efter det kommer det en intervju med Magnus A. Nu har han tänkt om. De kommer att ge vårt ärende förtur. Han har förstått att folk är intresserade av hur det går. Handläggaren är fråntagen ärendet och andra har tagit över. Jag är inte diskvalificerad för att jag bloggar men förtroendet mellan parterna har fått en törn. Men som sagt jag har inte bloggat mot familjen utan mot Mark.  Vet att han i HN menade att han felciterades. Men jag vet att Nadja på uppdrag granskning ringde honom en extra gång och frågade om han verkligen menade det han sa? Hon undrade nämligen om han inte blandade ihop bloggen med hemsidan men nej det var bloggen.

Sist men inte minst är det en insändare under Marbomeningar av Bennie Åkerfeldt. Han är mammans största förspråkare och han ifrågasätter varför mamman inte kommit till tals. UG vände sig mot Mark och dras hantering av barnen så hennes berättelse var inte viktig i just det. Sedan var de rädda att det skulle bli någon typ av hatstämning mot mamman. De tog inte med henne för att de ville skydda henne, därför lät de bli. Han menar att det är förklarligt att mamman inte ville ge fullmakt för att UG skulle få insyn i vad som hänt. Vad hade de att dölja? Vad var det som inte fick komma fram och nu samarbetet funderade så bra som det verkade enligt mamman? Vi lämnade fullmakt, de fick se allt.

Han menar att fler och fler böjar ifrågasätta.. jag har inte hört någon mer än honom.

Här slår han sedan hål på mammans berättelse på sidan 21 genom att skriva att hon faktiskt har umgänge med sin son. Mamman säger själv att hon inte får träffa sina barn här säger han att hon träffar dem var fjortonde dag? Han menar att umgänget funderar perfekt. Varför kvarstår då LVU?

Han har genom hela resan påtalat att det skulle handla om rasism både i sin ”rasismens metoder” i Markbladet och på andra sammanhang. Men inte ett ord om at det handlar om en mamma som tyvärr inte klarar av sin situation med barnen. Hennes kärlek är det ingen som tvivlar på men far barnen illa så måste socialtjänsten ta över. Han hjälper henne inte.
Hans påstående gör att det är massor av barn som far illa i onödan då alla blir rädda för att agera av risk att bli anklagade för att vara rasister.

Vara hade tagit samma beslut om hon varit Finsk, norsk eller svensk. Det är inte det som det handlar om. Det handlar om barnen, de for illa. Sedan skall hon inte plockas bort men umgängen skall ske på barnens villkor.

Prestige och En till

Fick ett inlägg ifrån ytterligare en tjej som bloggar om sina känslor efter uppdrag granskning.
http://www.mizca.se/ Också hon ifrån Mark.
Hon försvarar oss och tycker att det är lika galet som alla andra.
Men även hon skriver om påståendet att jag rotade upp information runt familjen.

Så nu väljer jag att redogöra för hur det var. Vi har haft barnen boende här under 4 år. Mamman har överklagat allt och varenda dom har jag begärt ut, läst och sparat för att barnen någon gång om och när de själva vill skall kunna se själva hur det var.
Där står ju allt som man använt för att få igenom ett bibehållet LVU.
Så jag rotade inte efter utan hade samlat på mig under fyra år.
De anklalgade mig för att lägga tid på det att det skule ta tid ifrån barnen. Men det tar ett telefonsamtal och som sagt jag hade det sedan innan.
Och vi var så chockade att det inte verkade som om Mark överhuvudet taget hade informationen som vi hade. Hur kunde de göra den bedömningen de gjorde om de haft det vi hade?
Men istället anklagas jag och blir tillsagd att sluta rota fram iden sortens information för det gagnande inte mamman eller hennes man. (inte en fråga om det gagnade barnen) Hade de använt sig av informationen så borde de inte ens funderat på en hemflytt till någon de inte hade någon anknytning till som dessutom hade ett sådant inte bara förflutet utan liv även nu.

Sedan är det fler bloggar.
http://mammacarola.blogg.se/category/mitt-innersta-rum.html Carola det är så fint skrivet.

Tänk att få en timme på dig att säga adjö till dina barn.
Tänk när dom sitter där i din famn, gråter.
Hur ska du finna kraft att resa dig och gå?
Du får slita bort barnet som hänger sig fast och vill följa med hem.
Du vänder dig om.
Dom står i fönstret och gråter.

Du måste lämna dom.
Du ska "aldrig" se dom igen.
Du är den enda familj dom någonsin haft.

Det var ju så det var. Fast ännu värre därför det var inte bara ord utan vi var där och upplevde det. De inte bra grät de skrek, avgrundsvrål av panik av rädsla av övergivenhet.
Det vrider sig i bröstet på mig då jag minns hur det var. 
Det var tortyr.
Hur kan en mäniska utsätta en annan mänsika för något sådant och sedan påstå att hade de varit trygga så hade de klarat detta.
Ni har säkert gissat och det stämmer. Handläggaren som uttalade det har inga egna barn.

Catta bloggar igen http://cattasbubbla.se/2010/10/26/att-oppna-sin-dorr/
Jag plockar ur det hon skriver
De som tar emot andras barn i sina hem är hjältar (med få undantag). De är beredda att ge av sin tid, dela sitt hem,dela sin framtid, med en person de oftast aldrig tidigare sett. De är beredda att ta emot hat från biologiska föräldrar som ser sig bestulna på sina barn. De är beredda att under flera år framåt offra all sin tid på dessa barn som inte längre kan bo hemma.De är beredda att lägga kraft och energi på barn som ofta varit med om traumatiska händelser och kräver enormt mycket hjälp. Vad skulle dessa barn ha om de inte hade dessa familjer?
Hon fortsätter:

Att spotta på foster och adoptivfamiljer är att spotta på dessa barn, för utan dessa familjer som är beredda att öppna sitt hem för okända barn, hade dom ingenting. Ingen trygg famn att lägga sig i, ingen kärlek, ingen omtanke, då vore dom helt utelämnade till fortsatt vanvård och ett liv i ett helvete
Där har hon lagt in en film om övergrepp mot barn.
DEN ÄR HEMSK.
Det är USA men vi skall inte inbilla oss och tro att det inte händer här.

Läste i en tråd där jag fick frågan varför jag inte bara lagt mig slickat medhårs för att få finnas kvar och träffa barnen jag svarade:

Det här händer i hela Svergie överallt men ingen annan har orkat lyfta det. Att slicka medhårs hjälper inte eftersom det inte är mina barn. Tror du att jag skulle fått träffa barnen igen om jag inte bråkat? Glöm det. Tror du att jag skule ens varit i närheten av att få hem dem igen? Inte en chans. Talade tidigt med en annan som varit med om samma sak (senare med ett antal) jag frågade vad hon ångrade mest. Att jag inte bråkade mer, att jag gick på löftena om att jag skulle få finnas kvar om jag inte bråkade. Det händer aldrig. Sedan fick jag fler och fler som bekräftade samma sak och jag förstod att hade de inte lyckats skulle nog inte heller jag göra det med den metoden. Barnen var redan borta vad hde jag att förlora?

Och fick detta till svar.
Nej, det där är inte sant. Det är verkligen inte så att ärenden missköts på detta viset i parti och minut. De flesta socialsekreterare och familjehemssekreterare, såväl som de flesta familjehem, är kloka och empatiska människor som faktiskt förmå att se till barnens bästa, även om de ofta får strida med chefer över budgetar som ska gå ihop etc. Visst sker det misstag överallt där människor är inblandade, men det finns en anledning till att detta blivit så uppmärksammat och att så många har fått avgå, det är just detta att det är nåt tämligen exceptionellt det som hänt
Det är så många som så gärna tro att det som hände oss är en engångs företeelse men så är det inte tyvärr. Vartenda familjehem jag haft med att göra har antingen själva eller känner någon som varit med om liknande saker.

Igår var det en debatt artikel i Borås tidning.
http://www.bt.se/debatt/bristande-krishantering-av-socialen-i-mark(2157231).gm Den börjar med att prestige handlar om rädsla.
Kritiken mot socialtjänsten i Marks kommun är befogad och vi sörjer med resten av landet över hur mänskligt agerande har skadat två sårbara barn.
Värderingar som bygger på rädsla att misslyckas gör att vi kommer till snabba och ofta mycket subjektiva slutsatser.

Prestige kommer från samma rädsla. Jag vidhåller något som jag vet är fel. Det är mänskligt att vilja skydda sig på detta viset, men det är inte okej att göra det.
Bra skrivet.

Nu finns det även en länk, för de som vill se, till Debatt där Lisbet Piping ochKenneth Johansson debatterade runt lagar utifrån programmet på uppdrag granskning.
http://svtplay.se/v/2204090/debatt/del_8_av_17__torsdag?cb,a1364145,1,f,-1/pb,a1364142,1,f,-1/pl,v,,2210787/sb,p104688,1,f,-1

Fick just ett mail. Från en till. Barnen kom inte hem efter ett umgänge. Barnen hade bott där i 10 år. Förstår ni. Det händer hela tiden överallt. Barn i den här världen har ingen trygghet. Det mäste ta slut.

tisdag 26 oktober 2010

Stackars stackars

Så en ny dag. Förhoppningsvis med nya möjligheter. Har som sagt en kompis som letar bloggar och saker det han hittar. Och då var det ett gäng till.

http://blogg.expressen.se/sisyfos-rullar-stenen/entry.jsp?messid=627999
 Sven Stolpe har visst någon gång myntat uttrycket socialödlor för socialpersonal som inte sköter sina jobb. Och bloggaren menar här i inlägget att uppdrag granskning var ett bevis för att de inte dött ut.
Han skriver:
Jag är helt övertygad om att det som inträffade även sammanhängde med deras prestigetänkande och behov av att skydda varandra. En och annan måste ha anat att något gått snett, men att ändra sig skulle ju innebära medgivande att fel begåtts, så då återstår bara att köra på, tills allt kraschar.
Men Genom kvällens Uppdrag Granskning bryter säkert en ny folkstorm ut - och då kan mycket hända.
Förhoppningsvis kan det leda till att barnen får komma tillbaka till det de betraktar som sin familj.
Men även om så sker, är det inte säkert att det blivit ett lyckligt slut. Barnen kan ha fått men för livet på grund av att socialödlorna ännu inte har dött ut. 
Det är många som reagerat
http://sofi-propp.blogspot.com/2010/10/brunch.html 

och det finns alltid de som inte förstå. Som mer ser till ytterligheter det verkade, hur kunde hon, det såg ut som… på ett par sekunders sekvenser som vi inte själva styrde över och så missar de den stora frågan.
MAN GÖR INTE SÅHÄR MED BARN:
Det är precis som en del menar att jag får skylla mig själv att jag förlorade barnen för att jag bråkade men då missar de igen. Jag bråkade för det första efteråt då jag såg hur barnen mådde och för att hela iden om hemflytt var så helt befängd.

Det jag sett som en del reagerar mest över är att vi har spelat in. Men det var kanske den sista gången vi såg dem. Sedan sa de Mark att barnen inte hade någon anknytning och filmsekvenserna var det enda bevis vi hade för att det påståendet inte var sanna.
Det är ingen ände på anklagelserna ifrån deras håll och då har man inget val än att åtminstonde slå hål på en del av dem.
Det är samma sak då en del menar att jag är negativ mot mamman. Men det har jag aldrig varit. Däremot är jag negativ mot vissa saker hon gör och för det sätt hon lever som gör att barnen kommer i kläm. Man måste hålla isär sak och person. Jag kan tycka om någon men jag behöver inte tycka om allt hon gör för det.
Jo men säger en del läs första inlägget i bloggen. Ja men det är nästan det enda jag skriver om mamman alls och det är för att andra skall förstå varför jag protesterade mot det Mark gjorde.  Hur skulle jag annars få förståelse för varför jag protesterade. Vi var bara oense? Det var så mycket mer än så. 

Wilma http://wilmas.zoomin.se/blogg/20101016-379204-Uppdrag-granskning-Marks-kommun-.html skriver om att Norge är ett föregångsland i många avseenden då det gäller familjehem. Jag kan bara hålla med, Danmark och England tillhör också dem. Det är många som ligger före oss därför att de som bestämmer i Svergie fortfarande utgår ifrån att en förälder alltid är bäst för sina barn. Att barnens högsta önskan alltid är att få vara med sin mamma och pappa. Men då utgår man ifrån väl funderande bra föräldrar. Det påståendet stämmer bara då det redan finns en anknytning och relationen fungerat. Det finns barn till ex  missbrukare som lever i en dröm och förhoppning om hur det skulle kunna vara men det aldrig blir så. De älskar sina försäldrar och har en anknytning men det fungerar inte ändå. Barnen far illa. De vill vara med sina föräldrar med mår inte bra av det och då måste soc gå in. Men relationen är viktig för barnen och man kan inte plocka bort sådanna föräldrar trots att de far illa men man kan se till att de inte behöver leva i det.

Det är en del som ifrågasätter om det inte är jobbigt för barnen om de skulle behöva flytta en gång till, hem till oss?
Men för det första är en återkoppling är bara möjlig om barnen har en anknytning till dem som de återförenas med.
De bor nu med människor de inte har någon anknytning till, inte känner, inte älskar även om de säkert tycker om.
De har umgängen med en mamma de heller inte har någon anknytning till och som inte ens klarar av deras vardagliga behov.
De vill forfarande hem, efter ett helt år utan att få träffa oss, utan att ha fått våra presenter eller paket som vi skickat (vi skulle utplånas ur deras liv) Utan några livstecken från oss, vilket lika gärna hade kunnat få dem att tro att det var vi som svek, vi som inte ville ha dem.
De ville hem men fick inte hade man sagt till dem.
Det var det först  och sista de sa då vi träffades förra måndagen.

På vilket sätt skulle det vara skadligt eller jobbigare än det de går igenom nu? Om du varit utomlands eller varit med om en katastrof utsagts för trauma skulle ingen mena att för att det under en tid var omöjligt för dig att komma hem, på något sätt skulle var skadligt att åka hem och bättre att du stannade där du var.

Det är ju först på hemmaplan i hemmiljö där allt är vant som du kan börja bearbeta det du varit med om. Det är först där du känner dig säker och vågar ta in vad som hänt dig.

I dagens HN
 http://hn.se/nyheter/omkretsen/1.1002562-eglinger-talar-ut-om-avgangen?articleRenderMode=extra_comment#extraComments
Talar Owe E ut. Han skyler fortfarande på tjänstemännen och menar att det enda han kunde gjort var jo nämnden gett honom befogenhet att titta på ärendet men varför bad han inte om det utifrån mina brev eller utifrån att vi begärt företräde fem gånger. Varför stoppade han Henry Sandals försök att få upp ärendet på bordet? Nej stackars Owe han visste ju inte och de har lurat honom. GRrr vad arg jag blir.

Han fick så mycket så många indikationer på att något var fel och som sagt då jag ringde upp honom första gången ljög han och påstod att det var han som tagit beslutet. Andra gången a han att vi kanske gjort fel men till er flyttar vi dem aldrig det skall du ha klart för dig.

Även i BT tar Owe Farväl och återigen menar han att han är förd bakom ljuset. http://www.bt.se/nyheter/mark/owe-eglinger-tog-avsked-(2157120).gm
Han anser att det var ett drev som tillsist fick honom att avgå. Har han inte förstått något alls? Kraven på hans avgång kom utifrån att han gjort fel, inte tagit sitt uppdrag på allvar, inte gjort det han skulle. Stackars honom som inte fick den semestern han räknat med. Vad han orsakat barnen och oss under ett helt års tid är inget i jämförelse.

Han säger att de är förda bakom ljuset, borde tittat bakom kulliserna, känner det olustigt att mänskor drabbats alltså erkänner han att de gjort fel, tagit felaktigt beslut och då borde det vara det enklast att gå in och ändra dem omedelbart. Om han erkänner att de gjort fel borde de direkt gå in och ställa till rätta det som gått fel, de beslut som togs på felaktig grund.

måndag 25 oktober 2010

Svacka

Det är konstigt att man trots alla uppmuntrande ord, mail och annat ändå åker ner i svackan. Tänk om det inte hjälper..  tänk om de ändå bestämmer sig för att barnen skall stanna där de är och sätta in insatser där istället. Det känns som om vad man än gör så kommer man ingenstans. Det är som att gå i sirap det händer ingenting samtidigt som det händer massor.
Men det skall, bör handla om vem barnen har anknytning till inget annat. Och det har de till oss.
Det finns nu tre olika grupper som jag känner till som samlar in namn för att barnen skall hem alla på facebook. Är man medlem kan man logga in, öppna ett nytt fönster i en ny flik och klistra in adressen så hittar men dem. Eller så sedan dubbelklicka på adressen eller klistra in den i sökrutan och loggar in då man hittat den.
1. Ge tillbaks barnen till Eva och Anders 354 medlemmar http://www.facebook.com/home.php?sk=group_169663283047464&ap=1
3. Alla som vill att barnen ska tillbaka till fosterföräldrarna!!!!!! 51 medlemmar http://www.facebook.com/?sk=messages&tid=1260869676527#!/home.php?sk=group_148790108499620
Nu på morgonen kom en intervju med före detta ordförande i nämnden Owe E. http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=95&grupp=12422&artikel=4127724
Han är ångerfull och erkänner att han gjort fel. De gjorde inte sitt jobb och tittade på bakgrundsmaterial utan litade på tjänstemännen.


Jag var tvungen att skriva ett inlägg. Så lätt skall han inte komma undan. Han visste och han gjorde inget. Mina brev begäran om företräde inget fick honom att agera och sedan skylla på tjänstemännen det är lågt. OK de har också gjort fel mängder men det tar inte ifrån honom ansvar för det han gjorde.

söndag 24 oktober 2010

Kontakt

Och så är det söndag och jag tittar igenom dagens skörd.
http://malinskyy.blogspot.com/2010/10/de-forlorade-barnen.html Jag har gråtit sedan avsnittet visades, fyyy säger jag bara. När man fick höra barnen säga: "mamma jag vill åka hem!" typ 4 gånger på rad då blev jag såå förbannad på de iditoerna som splittrat familjen!! Hur tänker dom?? De är ju bara barn! Låt dem få vara där de trivs, känner sig trygga och är älskade!

http://magdapunktnu.blogspot.com/2010/10/alla-foraldrar-ar-bast-for-sina-barn.html
torsdagen den 21:e oktober 2010 skriver hon
Alla föräldrar är bäst för sina barn, eller?

Gårdagens program från Uppdrag granskning förde tankarna till det utslitna uttrycket "alla föräldrar är de bästa föräldrarna för sina barn". Ett uttryck som socialtjänsten i Marks kommun verkar ha haft som ledord då de tvingade två små barn att "återförenas" med sin biologiska mamma som inte fungerade normalt.
Själv är jag övertygad om att jag inte är den bästa mamman för mina barn heller! De älskar mig och jag duger som jag är. Men att jag skulle vara den bästa mamman för dem....Nä.
Jag var tvungen att skriva ett inlägg:
Min uppfattning är att den som är bäst för barnet är den som barnet har skaffat en anknyttning till oavsett vem som fött det, och eftersom det är du kan ingan annan ta ifrån dig det. Det är det som gjorde att "våra " barn mådde bäst och skulle må bäst hos oss för det är hos oss de har sin anknytning. Det är inte vi som fött dem men det är hos oss de knutit an och hör hemma. Lika omöjligt är det att återförenas med någon man inte har en anknytning till vilket man försökte i Mark.
http://blogg.aftonbladet.se/lillaannaonline/2010/10/lilla-anna-det-borde-fan-i-mig-vara-straffbart Det som Uppdrag Granskning visar på måste vara det yttersta sveket gentemot barn.
Och det yttersta beviset på att man inte bara kan se en förälders rätt till sitt barn.
Det måste handla om barnens rätt.
Så rätt hon har. Och det är ju det jag bråkar om. Barnen skall ha rätt till det de ser som sitt.
Ännu en blogg en go tjej som är lika frustrerad som de flesta andra men under hennes inlägg är det en som ifrågasätter. Det var så mycket sakfel och påhopp att jag inte kunde låta bli att kommentera. Hon påstod av vi skulle gjort det för pengarna att vi inte kunde älska barnen då vi spelar in att de gråter och sedan visar i Tv. Mark sa att barnen inte hade någon anknytning till oss. Det påståendet faller av sig självt i vår inspelning.  Vi spelade in för att det kanske var sista gången vi såg dem. Vi visade upp det för att Marks kommun säger att barnen inte hade någon anknytning till oss.
Sedan påhopp ang saker hon/han inte har en aning om vilken typ av presenter vi skulle gett dem eller vad vi jobbat med. Även runt vår betalning vårt arvode m.m. Det var så mycket fel att jag inte klarade av att bemöta alla trots att jag skrev ett långt inlägg.
Vi gjorde det inte för pengarna. Så mycket är det inte heller för den delen sedan kostade det en 1/3 hos oss mot vad det kostar nu. Vi ville ha en vårdnadsöverflyttning vilket innebar att vi förlorat alltihop så då kan man undra hur det går ihop med de som funderar i banorna att vi skulle göra det för pengarna.
Fick en annan som var lite dråplig. http://www.poeter.se/viewText.php?textId=1195457 Han skriver Socialsekreterarna i Marks kommun
Har antingen "jobbat" i Sundsvall förut

Eller åtminstone gått
”i samma skola”
Kanske i Buschenwald eller nåt…

En av cheferna hette Hjertèn
kanske Hjertlös, passat bättre
 Faktum är att jag fått in åtta berättelser ifrån Sundsvall redan. Trots det har bara en eller två anmält än vad jag vet.
Sedan en till http://www.presskontakt.se/pressreleaser/visa/pressrelease/294263/barnens-ratt-i-marks/33F90626-189A-43CB-237A-2CD8DC7D96B1
De menar att det är dags att barnkonventioen blir lag.

Det är Jan Göransson, Förbundsordförande, Adoptionscentrum som skriver Han kommenterar handläggarens uttaladen:I programmet uttalar sig en socialsekreterare: ”Är man ett tryggt barn kan man ta sådana omställningar på ett bra sätt.” Det socialsekreteraren beskriver är snarare barn som aldrig lärt sig att knyta an, och som därför är lätta att ”flytta” på. För alla som har den minsta erfarenhet av barn som inte kan växa upp hos sina biologiska föräldrar, är ett sådant uttalande helt oacceptabelt. Självklart är sådana barn extra sköra, de har redan utsatts för separationer, och i det längsta måste man undvika att utsätta dem för detta igen. Barn har rätt till en trygg uppväxt, att veta var de hör hemma.

Och en Markbo till som skriver : Jag grät och jag grät. Fy faaaan !! Skäms av att "bo" i den kommun!! Fyy social folket pratade om barnen och fosterfamiöjen som hundskit! Ej okey!!!  http://emmacharlottaa.blogg.se/2010/october/101024-1.html

På facebook har det startats ännu en grupp. http://www.facebook.com/?sk=messages&tid=1260869676527#!/home.php?sk=group_148790108499620  hjälp barnen att komma hem till fosterföräldrarna.
Får mail och kommentarer från hela Sverige. Någon frågade hur man får tag i mig. Vill man/behöver man  så går det genom kontakt på www.barnmisshandelavmyndighet.se jag får dem. Annars via en adress jag skaffat för ändamålet fostermamman@gmail.com

Krönikan från Justek

Kan inte låta bli att lägga ut hela texten ifrån länken jag lade ut häromdagen.http://www.jusektidningen.se/Jusektidningen/Opinion/Gastkronika/Jag-vill-bli-som-fostermamman-Eva-i-Mark/ Jag är så stolt och jag tycker att den är så bra.

Visste ni att ordet rättshaverist
inte har med haveri att göra? Det fick jag lära mig av en förnumstig ingenjör för många år sedan. En rättshaverist är en som vill hava rätt. Att det leder till haveri är en slump, konstaterade ingenjören. Jag vet inte om det stämmer. Det viktiga för en rättshaverist är i alla fall att ha och få rätt, till varje pris. Kverulansparanoia kallar läkarna det. 

Förre JK Göran Lambertz säger i Jusektidningen nummer 6, 201, att rättshaveristerna fungerar som en garanti för kvaliteten på handläggningen, eftersom myndigheter blir tvungna att vara extremt noggranna och korrekta i sitt bemötande av dem. Motpolen är alltså när beslutsfattare inte håller måttet och hanterar rättshaverister respektlöst. Då biter sig fast för gott. Jag skulle vilja tillägga att illa fungerande institutioner misshandlar inte bara kverulansparanoida, utan alla som är "jobbiga".

Den numera riksbekanta Fostermamman Eva
i Mark är ett bra exempel. Vid första anblicken skulle hon mycket väl kunna vara rättshaverist. Jag har fått många och långa mejl där hon ter sig närmast manisk när hon argumenterar för sin sak: att få hem fosterbarnen Fanny och Rasmus. De omplacerades brutalt av Marks kommun för ett år sedan, ett övergrepp som så småningom ledde till grav kritik från Socialstyrelsen och ett uppmärksammat reportage i Uppdrag granskning. 

Tack vare Evas envishet. 

Hon är nämligen ingen rättshaverist alls, utan en vanlig bonde som är ovanligt bråkig när det kommer till barnen. Och så är hon förmodligen mer begåvad än de flesta av oss, även om hon inte pratar akademiska. Men Socialtjänsten i Mark hade svårt att se bortom Evas leriga stövlar. De bestämde sig snabbt för att hon är störd, manipulativ och skadlig för sina barn.

Eva hade nämligen mage
att ifrågasätta tjänstemän och politiker så snart hon såg att hennes barn for illa. Dessutom drog hon ner byxorna på prestigfyllda farbröder och tanter genom att vara väl förberedd och resonera logiskt. För sådan är hon. Barnens förra socialsekreterare säger att Evas attityd och agerande får henne att skärpa till sig som handläggare. Förmodligen är den kvinnan duktig på att bemöta rättshaverister, också. Nej, hon jobbar inte i Mark.

I Uppdrag granskning framgår att Eva har börjat nätverka och kämpa för att fosterbarn och familjehem ska få det bättre. Det är ett understatement. Tack vare sin sunda brist på respekt för auktoriteter, sin outtröttlighet och sin strategiska talang har Eva lyckats komma till tals i riksdagen och pekat ut en blind fläck i Socialtjänstlagen. Hon har varit med och formulerat förslag på hur fosterföräldrars och fosterbarns ställning ska stärkas. Sannolikt går de förslagen igenom. 

Jag vill hoppas att jag kommer att bråka som Eva
om mitt liv skulle braka ihop, men det är förmodligen önsketänkande. Jag vet med mig att jag är lite för vänlig och lydig, trots att jag funderat på auktoriteters makt i hela mitt vuxna liv. Men jag jobbar på det. Jag vill, vill, vill bli att bli mer som Eva; en nästan kverulansparanoid lantis som frågar varför och vägrar gå i flock.

lördag 23 oktober 2010

Deras ljus i tunneln

Nu börjar det röra sig i riksdagen. Kenneth J (C) var med i debatt. Det är han jag träffat och skall upp till igen.

Igår hittade jag bloggar av riksdags männ och kvinnor ifrån både folkpartiet, KD VK De bloggar utifrån UG program.
http://blogg.aftonbladet.se/skaner/2010/10/ingen-barnlag-fore-2012-gar-pengarna-till-skattesankningar-istallet-for-barnen ingen lagändring innan 2011

http://wiper.bloggplatsen.se/2010/10/22/3799323-halsoborgen-vaggeryd/
En till bloggare som grät floder

Och Ubbhultaren. Riksdagsfolk har gått på honom och nu börjar de kräva ändring. http://www.ericsoniubbhult.se/visa.lasso?ukat_id=8000000000030054&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso

Studio ett har gjort ett inslag. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=4119899

Sedan har tjejerna som startade protestsidan på facebook även startat en grupp för att få hem barnen till oss igen http://www.facebook.com/home.php?#!/pages/Hjalp-barnen-i-Mark-hem-till-fosterfamiljen/169104233102713 Har man Facebook är det bara att klicka in och gilla för de som vill.

Ett annat sätt att protestera är ju att gå in på www.barnmisshandelavmyndighet.se och skriva på protestlistan där. För varje namn går det ett mail ner.

Så till dagens skörd
I Hallands Nyheterhttp://hn.se/nyheter/omkretsen/1.1000032-eva-kampar-ofortrutet-for-att-fa-hem-barnen är det ochså en intrevju med mig. Den gjordes i onsdags.
Där föreslår jag att ärendet går tillbaka till Vara och jag talar om min insans.

Talade med en kvinna som är socialnom, jurist, och har suttit i socialnämnd. Hon sa:
Det kan inte bli en återförening om det aldrig funnits en relation. Vissa barn har aldrig knutit an till sina föräldrar. Har ett barn aldrig haft en sådan är det inte en förälder som man kan återförenas med. För att skilja ett barn ifrån ett familjehem som det knutit an till skall så, måste det finnas lika starka skäl som då man tar barnen ifrån de biologiska. Hon menade att barnens enda ljus i tunneln är vi. Fick även en länk till ett inslag på västnytt runt reportage i uppdrag granskning men inslaget var d 21 okt kl 19.01 Jag hittade det på nätet http://svtplay.se/v/2204267/vastnytt/21_10_19_15?sb,p103404,2,f,-1 Där intervjuas Haleh Lindqvist kommunchefen. Hon är lika upprörd och lovar att göra allt som står i henns makt för att barnen skall få det bra och är det hos oss så skall de tillbaka till oss.

Sist men inte minst radio sjuhärad berättar att då socialchefen diskvalificerar mig som fostermamma för att jag bloggat om allt som hänt så hade socialtjänsten själva en socionom som bloggade och där hennes inlägg var av så allvarlig karaktär att kommunchefen själv gick in och krävde att den skule stängas. http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=95&grupp=12422&artikel=4124920
Jag bloggade om den för länge sedan och dagen efter vad den stängd. Det var väl då det blev känt.

Man kan ju undra om jag diskvalifiseras av honom som fostermamma för att jag bloggar trots att det inte förekommer några olagligheter eller annat i min blogg (sedan vet jag at en del diskuterar lämpligt eller inte men ibland har nöden ingen lag ) kommer de nu att ta ifrån den bloggande socialarbetaren hennes jobb för att hon bloggade och det var så allvarligt att hon stängdes av?

Tror inte det men det visar bara igen hur galet allt är där nere.

Det var den samma socialarbetaren som ligger bakom iallafall fyra av anmälningarna hos socialstyrelösen däribland ärendet som varit i press där hon tar ifrån en familj barnen för att en syster anmäler dem utan orsak. Hon LVUár barnen och skickar iväg dem och får Ann H att skriva på beslutet. Trots att polisen lägger ner utredningen i alla punkter. Sedan  tvingar hon familjen på behandlignshem i fem månader utan grund. som skickar remisser där hon diagnostiserar mamman utan att ha någon psykologisk utbildning och skickar dessutom remis utan medgivande vilket är olagligt. Hon är även delaktig i ett ärende där en mamma har hålllts ifrån sin dotter i 13 år.

Man kan ju undra.

fredag 22 oktober 2010

Hinner inte med riktigt

Nu ringde BT och talade om att Mia Magne föreslås som ny ordförande i utskottet http://www.bt.se/nyheter/mark/mia-magne-c-(2153175).gm och undrade vad jag tyckte om det.
DET TYCKER JAG OM.
Om någon kan få rätsida på den här skutan kanske det är hon som är en av de få som stått rakryggad och vågat fortsätta ifrågasätta.
Hon har vunnit vårt förtroende genom att lyssna och ge oss tid.

Där är ännu en intrevju med mig där jag ger dem ett förslag till hur de skulle kunna tackla det. Ge ärndet til Vara. Och stå kvar för kostnaderna.
http://www.bt.se/nyheter/mark/fostermamman-far-stort-stod-efter-programmet(2153178).gm
De skriver att Fostermamman får starkt stöd och jag ger ett förslag på hur det skall kunna lösas.

Sedan intervjuer med folk i kommunen de skäms. http://www.bt.se/nyheter/mark/markbor-skams-over-sin-kommun(2153177).gm

Hittade en länk till till eftersnack efter Debatt igår. http://svtdebatt.se/2010/10/inget-fortroende-for-malmopolisen-och-omplacerade-barn-behandlas-samre-an-grisar/ Sofia Rapp säger där att fosterbarn behandlas sämmre än grisar. Det är inte utan att jag håller med i vissa fall.
 På Radio sjuhärad hade de ett längre inslag (jag hörde det) men hittar det inte på nätet. Men det ligger ett annat där de talar om att visst kommer det bli merkostnad. Både i ärendena och för att rätta till men även i förlorat förtroende och rykte och det kommer att återspeglas i flera år efter detta.

Jag vill bli som fostermman Eva i Mark

Jag fick en länk till juristtidningen Jusektidningen, som reporten Liv Landell Major som skrev för GT har en krönika eller ledare i. Jag kollade länken. Hon önskar att hon var lite mer som mig. http://www.jusektidningen.se/Jusektidningen/Opinion/Gastkronika/Jag-vill-bli-som-fostermamman-Eva-i-Mark/ Tack Liv vad stolt jag blir.

Idag började jag med att kolla runt bland de media som brukar skriva för att se vad de skrivit. Jag tänkte att öppnar jag väl mailen så fastnar jag väl.
Det var ju en ledare i GP jag hann inte läsa den igår men nu:  
de skriver:  Tanken att inga barn skall förlora sitt ursprung är god. När den skrevs in i lagen var det som en motreaktion mot de tvångsadoptioner som genomfördes i mitten av förra seklet. Nu har det uppenbarligen gått för långt åt andra hållet. När ursprungsföräldrar under flera år inte kan ta hand om sina barn måste socialtjänsten inse att det är i barnens intresse att lyfta frågan om permanent placering, vårdnadsöverflyttning, eller till och med adoption
Under ledaren i GP står det:
Det är väl givet att familjehemsföräldrar som på ett flagrant sätt inte visar socialtjänstemännen och deras lakejer till politiker, tillräckligt med respekt måste straffas och hindras tillgång till berörda barn.
Här tror den stora allmänheten att det gäller barnens bästa, när det hela tiden handlar om att hålla socialtjänstemännens auktoritet och prestige högst! Hade "mamman" förstått att muta tjänstemännen lite, hade allt gått bättre!

Sedan kollade jag Dagen idag de gjorde ju intervju med mig igår och visst låg den där.

Jag hittade själv en blogg till http://norah4you.wordpress.com/2010/10/21/ett-barn-ar-inte-en-leksak/ där bloggaren skriver:
Marks kommun! Ett barn omfattas också det av Regeringsformens 1 kap 2§ och Ni bör vara tacksamma att vi ännu inte har en Författningsdomstol. Hade vi haft det, så hade Ni med all säkerhet fått det allvarligaste straff som tänkas kan – inte bara pekuniärt utan fastmer att Staten tagit ifrån Er kommun rätten att besluta i Sociala frågor rörande barns placering!

Det var en stor intervju med mig i NLT också jag ringde och frågade om den kommer på webben vi får väl se. www.nlt.se i så fall. De är inte så benägna att lägga ut och säger att de är få som läser så klicka gärna ett opar extra gånger på den. Där berättar jag om den nya instansen jag ”kräver" önskar. Jag lägger även fram ett förslag till Mark. Att låta ärendet gå tillbaka till Vara där de inte fått kritik för hur de hanterat det. Det skulle dessutom frigöra tid för allt det andra de måste göra.  

Fört nu vågade jag gå in på mailen efter att ha sett dagens skörd av inlägg. Det var 35. Lite lugnare än igår men då har jag bara kollat en adress än.  Jag försöker svara på alla.
Länkar till ytterligare bloggar som
http://blog.rudenius.se/post/Oformaga-till-barnperspektiv-borde-vara-straffbart.aspx
som kräver att brott mot barnperspektivet borde vara straffbart. Hon talar om en rättsgaranti för barn. Ingen dum ide.

Ännu en riksdagskvinna som bloggar http://blogg.vk.se/bromster/2010/10/21/nu-far-det-vara-nog-194336/ En vänsterpartist Hon menar efter programmet att nu får det vara nog

http://blogg.expressen.se/cabincrew/entry.jsp?messid=627985
En flygvärdinna som visst även skall vara med i KD
Hon skriver Många gånger ska man vara kritiskt tänkande även när det gäller journalisternas arbete (vem skulle göra ett Uppdrag granskning om dåliga journalister?) men i fallet idag visades ett antal autentiska telefonsamtal och videofilmer som bekräftade vad som sades. Även Socialstyrelsen har riktat skarp kritik hur ärendet har hanterats, så sanningen känns väldigt nära hur programmet framställdes.

http://blogg.yourlife.nu/malins-funderingar/2010/10/21/och-vad-ska-du-gora-med-den-informationen/
Leif GW Perssons dotter backar oss och bloggar om vad som hänt. Hon undrar hur förvaltningsrätten ställde sig till det hela och hur barnens advokat hanterade det. Det kan jag svara på direkt. Jag tror inte att omplaceringen alls togs upp i förvaltningsrätten och barnens advokat är vad jag hört kompis med mamman och har företrätt flera av hennes släktingar vilket jag anmält utan gehör.
 

På första sidan i GT

Efter gårdagens fyra intervjuer var jag något trött.
Liv Landell Major som intervjuade mig för Gt hörde av sig och skrev att hon gjort en liten grej även för torddags tidningen.
Jag gick in för att köpa den och fick nästan slag då bilden av mig fyllde nästan hela framsidan.
Jag ringde henne och sa: Du sa att du gjort en liten grej? Ja sa hon vad har de lagt den? På framsidan hela framsidan. Sa jag Det var bra fick jag till svar.  
http://gt.expressen.se/nyheter/1.2182294/rasmus-och-fanny-fick-aldrig-saga-hej-da

Ringde Bo Edwardsson igår för att tacka honom för att han ställde upp i programmet. Han bara skrattade lite som han brukar göra och sa att jag hade gjort grovjobbet och förtjänade uppmärksamheten, att han hoppas att det nu får ordentliga konsekvenser för barn i Sverige.

Sedan fick jag och Nadja äntligen tag i varandra. Hon som gjorde programmet. Hon berättade att de haft jättehöga tittarsiffror och särskillt bland barnfamiljer vilket de inte brukar. De hade inte förväntat sig sådan draghjälp ifrån mig då det gällde att sprida vad programmet skulle handla om och det verkade som reaktionerna var bland de mesta de fått efter ett sådant program.

Sedan var det ju debatt igår. Det var meningen att jag skulle vara med men ingen ifrån Mark ville möta mig. Konstigt ..
Lisbet Pipping var ju med och hon debatterar inför Debatt igår http://svtdebatt.se/2010/10/samhallet-fortsatter-att-svika-oss-barnhemsbarn/
Hon skriver bl.a.
Fallet visar att barn fortfarande utsätts för myndighetsövergrepp. Inget barn ska någonsin behöva uppleva någonting liknande. Det går inte att skylla på okunskap, då vi i dag klart vet behovet av anknytning och trygghet. Något varenda socialsekreterare som arbetar med barn borde se som det viktigaste  Socialtjänsten är en viktig del av det svenska trygghetssystemet och ska garantera kommuninnevånarna trygghet I en del kommuner är det precis tvärtom, socialtjänsten skapar otrygghet och då kan bli riktigt otäckt för den enskilde och särskilt utsatta är barnen.
Även Morgan Alling debatterar
http://svtdebatt.se/2010/10/socialtjansten-ljuger-pa-samma-satt-nu-som-de-gjorde-for-mig-nar-jag-var-barn/
”Jag känner igen den ångest och den oro som barnen i reportaget visar. Känslan av vanmakt och att ingen vill ha en. Det som sårar en mest är när man inser att socialtjänst, fosterföräldrar och skolor ljuger för en. Det här handlar inte om ett tragiskt fall i Marks kommun, det finns 20 000 barn i Sverige som är omhändertagna av socialtjänsten, det är dags att göra en ordentlig genomlysing av hur barn har det i Sverige.”

torsdag 21 oktober 2010

Dagens hänt i Mark

De skriver om mötet i onsdags på både sida 10, 12 och 13. Henry Freij talar om att han är både bedrövad och besviken. Han som har anklagt mig med lögner i media, då borde han förstå hur jag känner mig. Sedan är det en insändare på sidan 53 som beskriver sin uplevelse av det hela. Bilden är inte rikgit densamma.

När jag kom hem och kollade mailen vsar det…251 mail och då hade jag fått typ 80-100 på morgonen. Varje gång jag går in är det ca 20 nya. Det är hysteriskt.


Sedan hade jag inte hunit att kolla dagens skörd av artiklar.

Rasar Markborna efter programmet.

I Hallands nyheter står det att joutelefonen blev nerringd. http://hn.se/nyheter/omkretsen/1.998175-upprorda-kanslor-efter-tv-program
– Det var många upprörda människor som hörde av sig och uttryckte sin förtvivlan och ilska, säger Kerstin Guth.
Deras budskap var tydligt, enligt Guth: Lämna tillbaka barnen!

Min intervju på Sjuhärad ligger även på Radio Skaraborg. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=399&artikel=4117072
Och det var en dagen efter kortis nu på eftermiddagen.

Sedan fyller Sjuhärad på. Först med en intrevju med Mia Magné

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=95&grupp=12422&artikel=4120567
Mia tror inte på en nystart många av ledamöterna anser inte att de gjort fel

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=95&grupp=12422&artikel=4118894
Och plötsligt säger Pelle att sådant inte får hända. Men han har ju backat både Ann och Owe och Ann som bara för någon vecka sedan gick ut och påstod tt hon lurats. I går i uppdrag granskning talade hon om att hon visste… allt. Precis som Owe. De bara skyller ifrån sig och tar inte ansvar och Pelle och andra försvarar.

Fick även veta att det siskuterats på P1 och sedan var det ju på Debatt.

Idag har jag haft/gjort fyra intrevjuer en som gick direkt i radio skaraborg. Länk kommer En för Markbladet til nästa vecka och två som kommer imorgon återkommer med dem.

Mera Mark idag


http://juliasandqvist.devote.se/blogs/6406483/saa-fruktansvaert-pinsamt.htm
en till från Mark som fått anledning att vilja flytta.

http://think.blog.consequentia.se/2010/10/20/att-grava-ner-sig-i-byrakrati/#comments
Då begraver man sig i byråkrati och hoppas att ingen ska komma på att kejsaren är naken. Hon forstätterNu hoppas jag att personligt ansvar utdöms för de som beslutade om flytten av barnen i Marks kommun. Hur ska vi annars kunna få ett slut på det ohyggliga lidandet som socialtjänster runt om i landet utsätter barn för? Helt i onödan.
En som kommenterat skriver:
Det är märkligt att man skyller på mamman när barnen gråter och inte vill ha umgänge med pappan. I Mark-fallet så gjorde soc. precis likadant. Man ansåg att familjehemsmamman var besvärlig och försvårade barnens umgänge med den biologiska mamman. Lösningen verkar ha varit att byta familjehem, till dess att barnen kunde acklimatiseras med sin biologiska mamma? Då blev man lite fint av med den besvärliga familjehemsmamman och det blev med ens lättare för soc. handläggare att gå till jobbet om morgnarna.
http://blogg.vk.se/monica-wahlstrom-vannas/2010/10/20/uppdrag-granskning-194276
När jag läste socionomprogrammet uppkom Marks kommun titt som tätt som ett riktigt varningsexempel inom hanteringen av försörjningsstöd
Tydligen har praktiskt taget hela socialnämnden i Mark bytts ut och flera chefer. Precis vad som är vad och hur det har sett ut vet vi säkert ganska lite om - Uppdrag granskning ger knappast en fullständig bild. Men, är det så stora förändringar i socialtjänstens ledning, både politiskt och tjänstemannamässigt lär det ha varit en hel del hårda vindar som blåst...

http://www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.15618203
Redan för 25-år sedan när jag bodde hemma var det under all kritik. Vi var stödfamilj åt en missbrukarfamilj. Men som socialtjänsten höll dom bakom ryggen hela tiden och menade att det var vi som överreagerade. Tillslut blev det en anmälan från dagis, då rycktes barnen både från oss och sina föräldrar. Och vi fick inte reda på vart dom tagits.

Hitintills idag

T.o.m. de försiktiga GP hade ett inslag idag.  
Barn skall vara trygga

Men även på Aftonbladets webb tv har de lagt ut delar av uppdrag gransknings program

Sedan börjar olika partier väcka både vad de gjort och vad som kan göras.
De skriver om det på folkpartiets hemsida och talar om vad de redan gjort för att förändra.

Och så bloggas det. Människor som är så insiktsfulla, arga och frustrerade.
Hon kallar det de förlorade barnen Hon verkar ha läst allt som går att hitta och är väl insatt i det mest. Hon har länkar till det mesta som är skrivet. Hon skrev om oss tidigt och har fortsatt att följa vad som hänt.

http://trollan.wordpress.com/2010/10/20/en-arg-reflektion-om-en-kommentar/
Ur trollan s blogg
Det är mycket jag inte tycker att mina skattepengar ska behöva gå till. Men familjehem där man faktiskt behandlar och älskar barnen som sina egna och ger den trygghet och stabilitet som alla barn egentligen behöver få, det har jag inga som helst problem att bidra till.

En del kommenterar att mamman inte kom till tals men de hade pratat med henne flera gånger men hon avböjde. De talade även med hennes advokat men även han avböjde.
Någon kommenterade att jag berättade om att vi sålt en häst. Men det är klippt och det var så att de grät så jag försökte tala om något annat för att distrahera men ändå kom det direkt att de ville hem.

Han klipper in tre toalettstolar åt marks kommun. Han menar att de både genom det de sa och kroppsspråk visar att de inte passar för det de gör, sitt arbete på socialen.

http://www.nymf.nu/?p=151
Hon anser att man ser till föräldrarna först. Och skriver Att bo med sin mamma och/eller pappa behöver inte på långa vägar betyda trygghet och välmående. Det kommer väl alltid vara så att en vuxen värderas högre än ett barn. Vilken underbar värld vi lever i…

Hur kan socialtjänsten ta ett sådant beslut och sedan ordförande i socialutskottet inte ångra agerandet trots kampen från fosterföräldrarna som uppfostrat, vårdat, älskat och tillgodosett barnen behov i samma utsträckning så som sitt egna barn, HÄVDA att: ” mamman inte fått en ärlig chans”? Vad fan har det med mamman å göra? Handlar det först å främst inte om BARNEN? Om deras situation? För mamman är väl inte ”frisk  nu och aktuell för att ta hand om sina barn”? Nä du Eva Hjertén…… du verkar inte alls fatta vad detta handlar om. Och du är politiker? Usch!
Hon har blandat ihop namnen men vad gör det.