Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

lördag 11 juni 2011

Synden straffar sig själv

Pratade för några dagar sedan med åklagaren som sitter med alla tjänstefel. Vi har fått ett antal anonyma anmälningar mot oss.
Grova påhopp och anklagelser om att vi skulle begå brott.
Jag har nämnt det tidigare. Som tur är känner de till oss vid det här laget och har inte sett några skäl att inleda någon undersökning. Allt lades ner.

Jag hade sökt åklagaren länge och fick nu äntligen tag i honom. Jag frågade hur mycket man skulle behöva stå ut med av anmälningar och om det inte gick att göra något åt. Vi pratade en bra stund och jag talade om vad det står och då det visar sig att då en av anmälningarna kommit in per telefon går det att spåra numret. Eftersom det är anklagelser om lagöverträdelse så rubriceras det som falsk tillvitelse och kan ge två års fängelse.

Informationen i anmälan är av den art att det inte är så många som har tillgång till den. Förutom vi är det 5-6 kompisar (som vi litar på med våra liv), mamman och några på förvaltningen. Den innehöll dessutom mer information som begränsar den gruppen ytterligare.
Det ser alltså ut som någon i ivern att göra mig illa gör bort sig själv. Skulle det vara så att det är någon som använder information som man fått i yrket för att misskreditera någon så är det ännu värre.

Åklagaren har som sagt rätt till och kan begära spårning. Så nu är den anmälan gjord likaså begäran om spårning. Det tar väl antagligen ett bra tag innan det blir offentligt men det spelar ju ingen roll. Huvudsaken är att åklagaren får reda på vem det är och gör något åt det.
Den som ligger bakom den kan beroende på hur de fått uppgifterna ligga väldigt illa till. Är de något smarta anger de sig själva så kan det kanske se som förmildrande.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar