Inte på kartan

Fick ett mail att Marks socialtjänst är på väg att få nya anmälningar på sig till socialstyrelsen.
Jag fick lite bakgrund till ärendet och är så förvånad över att de inte verkar lära sig.
Fick även ett telefonsamtal ifrån polisen förra veckan att åklagaren nu äntligen fått tid att ta tag i ärendet de ville komma hit för at se vad som hänt sedan sist.
Jag fick också ett mail som började med att: som ni vet har kammarrätten avslagit begäran om hemflytt.
Ok jag har uttalat mig i press Vi är inte part och det är de som får beslutet och de tar för givet att jag begärt ut domen själva. Jag har inte fått den av dem. Inte heller beslutet förrän nu snart två veckor efter.
Min man fick äntligen ut pengarna för resor och förlorad arbetsinkomst i samband med umgängena men inte jag.

Tänkte på en sak som stod i domen, något om ansvaret. Jag hävdar att bara den som kan påverka bär ansvaret och det kunde inte vi. Vi var ju inte och är ju inte part. Inte heller barnen kunde påverka.
Det är också bara den som förstår konsekvenserna som kan bära ansvaret för olika beslut det kan inte barnen. Ibland undrar jag om ens mamman förstår konsekvenserna av de beslut hon fattar eller driver.

Att konsekvenserna skulle bli att barnen skulle förlora allt och vi också kunde vi inte veta eftersom vi inte involverades i planerna.
I helgen tänkte jag på den sista helgen vi var där med barnen. Pojken lärde sig cykla alldeles själv. Han var så lycklig och cyklade fram och tillbaka på vägen. Tösen var ilsk för att hon inte klarade det sedan kom min man på att hon kunde åka med bakom biosonen om han bara sprang bakom och höll i. då blev hon lycklig igen.
Nu har vi missat när hon lärde sig. Det är så mycket vi har missat. De var som fiskar i vatten redan då men med flythjälp. Nu simmar de själva utan hjälpmedel. Det har vi också missat.
Pojken hade tappat ett antal tänder det har vi missat. Första skoldagen.

Nej det kan inte vara meningen att det skulle bli såhär. Det konstiga är att det inte finns på världskartan att de inte skall komma hem. Det finns inte i min världsbild. Livet kan inte vara så orättvist. Så jag hoppas fortfarande och tror att det skall ske ett under.

Sommarparadiset

I helgen har vi varit vid sommarparadiset och stängt för sommaren.
Vi har haft besök av vildsvin som rotat i trädgården. Otroligt vad de kan ställa till med.
En annan gång då vi kom dit hade, antagligen någon älg, trasslat in sig i lekställningen och vält alltihop. Lekhus och gungor och klätterställning, alltihop låg upp och ner.

Det är alltid lika skönt och lika fasansfullt att åka dit.
Barnen älskade att åka dit och allt påminner om dem. Det var verkligen vårt paradis. Alla tillsammans, med all tid i världen och hur mycket som helst att hitta på. På sommaren fullt av smultron, sedan hallon och blåbär. Sjön 800 m bort med badplats med sandstrand.

Pojken frågar nästan varje gång vi träffas om vi varit där och så talar han om att han vill med. Att han saknar och längtar.
Nu undar jag om de någon sin skall få komma dit igen eller hur lång tid det isåfall skall ta.

Nämnden har en vecka till på sig för att bestämma om de skall överklaga.
Återigen vilar våra liv i någon annans händer, någon som inte frågar oss. Återigen tvingas vi vänta på ett besked runt hur våra liv skall gestalta sig hädanefter.
Återigen hoppas man på ett besked att man kanske skall göra ytterligare ett försök att rätta till allt som blev så fel från början.

Utelämnadet av uppgifter

Tittade in på en av mina favoritbloggar http://evalenaedholm.se/blogg/ och hittade ett inlägg.
”Hur vågar socialnämnden förlora insynen”?

Hon börjar med att hänvisa till en artikel i DN http://www.dn.se/debatt/hundratals-skattemiljarder-omsatts-utan-granskning
där beskrivs hur miljoner rullar igenom socialtjänsten utan att man mäter produktivitet, kvalitet eller effekter.

Precis som vi lyfte då vi var i riksdagen i tisdags.
Systemfel som gör att det är möjligt att ta barn ifrån sina föräldrar på lösa grunder.
Systemfel då det gäller familjehem och sedan ifrågasatte vi varför man inte är intresserad av att kvalitetssäkra vårt jobb som familjehem.
Systemfel som tillåter att man kan ”misshandla” barn och vuxna psykiskt som man gjort med oss.

I DN skriver Mats Edman:

”Det är ett systemfel när hundratals miljarder rullar genom våra offentliga förvaltningar utan att man kan mäta produktivitet, kvalitet och effekter. Alla som vill utvärdera den offentliga sektorns verksamheter möter enorma svårigheter.” .

Bloggaren fortsätter:

Familjehem som anlitas direkt av socialtjänsten får ett arvode på 5126 – 11 501 kr/månaden före skatt. Om socialtjänsten anlitar en privat organisation för att familjehemsplacering kostar samma barn 60 000 – 70 000 kr/månaden. Och behöver barnet vårdas på HVB hem kostar placeringen i genomsnitt 4000 kr/dygn, ibland ända upp till 9000kr/dygn.

Inom familjehemsvården har privata organisationer ploppat upp överallt och lockar till sig familjehem med erbjudande om bättre arvode, handledning dygnen runt, utbildning och regelbunden avlastning. Dessutom hoppar en och annan socialsekreterare över till den privata sidan, de vill säkert också ha bättre förutsättningar.

Jag blev nyfiken på hur många privata organisationer det finns i Sverige så jag mejlade till socialstyrelsen, för de borde ju veta. De svarade snabbt och trevligt men de kunde inte ge något svar, dessutom visste de inte vart jag kunde få den informationen.: ” Att bedriva familjehemsvård är inte tillståndspliktigt varför dessa verksamheter inte läggs in i Socialstyrelsens register”

Jag tycker att det är skrämmande att det finns sådan liten kontroll.
I socialtjänstlagen 6 kap står det att socialnämnden har ansvaret för barn som placeras i familjehem. Vad det är som gör att socialtjänsten anlitar privata organisationer trots att det kostar mer och det finns ingen garanti för att den vård de erbjuder är bättre.
Det har alldeles nyss varit en debatt i media om vuxna som var fosterbarn före 1980 och behandlats dåligt, regeringen ska betala 250 000 kr till dem nu.

Hur vågar socialnämnd och socialtjänsten förlora insyn och direktkontakt med det placerade barnet och familjehemmet samtidigt som socialnämnden har kvar allt ansvar?

Barnen som bodde hos oss bor nu i ett sådant familjehem. Där kostar de tre gånger mer än de kostade hos oss, om man nu skall tala om kostnader.
Gör det att de har det bättre där än hos oss. Nej.
Gör det så att de trivs bättre där? Nej.
Gör det att deras anknytning till oss försvinner? Nej.
Gör det så att de slutar se oss som sina föräldrar? Nej.
Gör det att de slutar längta hem? Nej.

De som företräder hemmet, organisationen som anlitat dem är dessutom tunga vittnen då det gäller om barnen skall tillbaka till oss eller inte.
De påstår att barnen inte vill tillbaka. Trots att det är vad de säger till oss varje gång vi ses.
De säger att det ena barnet mår väldigt dåligt efter umgängena men nämner inte med ett ord vad det beror på.
Kan det vara sorgen över att inte få följa med hem till oss vilket uttrycks varenda gång vi träffas?

Utelämnandet av uppgifter som gör att saker och ting kan missuppfattas är en annan sak som vi lyfte i riksdagen. Ex en mamma som anklagades för att utebli från umgängen Punkt. Inte ett ord om att hon låg inne för operation och de var informerade. Vi hade många sådana exempel.
En annan som beskrevs att ha problem med humöret men utelämande att man precis talat om att de tänkte ta hennes barn.
En annan beskrevs vägra släppa iväg sitt barn på umgängen och anklagades för umgänges sabotage. Inte ett ord om att det pågick en utredning om sexuella övergrepp begångna av just den partnern hon vägrade lämna ut barnet till.
En flicka som beskrevs ha avvikit från familjehemmet trots att de hade kontakt hela tiden och hon hade tillåtelse att vistas hos sin släkt några dagar över ett lov.

Saker som utelämnas och lämnar möjlighet för tolkningar, felaktiga sådanna är förödande.

Lite fundersam blir man också i vårt fall, när man ser vilka som står på mammans sida, det är iallafall dem mamman kallar till sitt försvar gång på gång. Jo personalen (inte familjen) i det nya hemmet.
Konstigt för samarbetet fungerar ju så bra, varför kallas inte de? Nej man har utelämnat att det inte finns något samarbete, det är ju en skyddsplacering.

Nej det är personalen, de som varit med och planerat, genomfört och nu tjänar så mycket på att barnen är kvar. Men det har man också utelämnat. Det är de som säger att barnen inte vill hem.
Sedan är det utredarna, men man utelämnar att deras utredning är så full i fel att man inte borde kalla den för utredning alls.
Nu är det även den tidigare handläggaren som orsakade alltihop. Man utelämnar att hennes hantering orsakat att hela kommunen nu dras med underskott och minus siffror.
Man utelämnar att socialstyrelsen gett massiv kritik. Man utelämnar att allt hon påstår saknar grund, saknar utredningar. Man uteämnar att mycket av det hon påstår inte stämmer utan har begräts rättelse i av dem hon påstått säger olika saker som t.ex skolan.

Två förslösade år

Idag är det två år sedan det hemska hände.
Två år sedan vårt liv ramlade i bitar.
Två år sedan livet stannade av för att aldrig mer bli som det var.

Det kan inte vara meningen att vårt liv skulle bli såhär, inte meningen att barnens liv skulle bli såhär och inte heller meningen att några barn skall kunna behandlas såhär.
Längtar så det värker i kroppen. Vill så gärna ta telefonen och bara slå en signal och fråga hur det är. Höra deras röster men jag vet att det kommer att vändas emot oss.

Trodde aldrig för två år sådan att det skulle ta sådan tid. Som min man säger att det skall vara så svårt att rätta till.

Har i alla fall idag bokat biljett till mitt besök hos barnombudsmannen. Har också förhands läst en kommande artikel i en av de största veckotidningarna samt fått en intresse inbjudan att vara med på ett populärt program.
Som en reporter frågade är det inte frustrerande att så många ”backar” oss och ändå händer inget. Jo det är det.

Effekter

I går var det en artikel i GT/Expressen http://gt.expressen.se/nyheter/1.2603502/nu-flyttar-eva-sin-kamp-till-riksniva
Sedan var det en av de närvarande politikerna Jan E som bloggar om vår besök. http://www.ericsoniubbhult.se/ 2011-10-26
Han skriver:

Min egen slutsats efter besöket av de fem kvinnorna är att min tidigare fundering över att stärka barnets rättigheter är det viktigaste vi kan göra. Det handlar idag alltför ofta om vuxna människors rättigheter som går före barnets bästa.

Han hade även skrivit en motion. http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GZ02So553
Den handlar både om att omplaceringar måste ses över och om ombud för utsatta barn.
Han skriver:

Det är dags att stärka omyndiga barns ställning i alla ärenden som gäller att skilja barn från sina biologiska föräldrar, ärenden som gäller att flytta barn från ett fosterhem till ett annat, ärenden i övrigt där barn tvingas bryta upp från en invand miljö, samt ärenden som gäller omhändertagande av barn för utredning av påstådda missförhållanden.
Regeringen borde därför överväga om någon form av ombud för barnen kan tillsättas vid varje ärende, ett ombud som endast ska se till barnens bästa, utan att ta hänsyn till inblandade vuxna personer och kommunala tjänstemän och politiker.

Båda sakerna är sådant vi drivit.

Även Annika E som var med har skrivit motioner utifrån saker jag lyft med henne tidigare, några av dem tog vi upp även nu vid vårt besök. Även här kravet om ombud för barn http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&typ=mot&rm=2011/12&bet=C356 samt en om att utbildningen för socionomer skall utvärderas och ses över. http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&typ=mot&rm=2011/12&bet=Ub427
Hon har även skrivit en om att man skall utvärdera hur det blev med kravet på dubbel utbildning för de inom myndigheter som jobbar med barn. http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&typ=mot&rm=2011/12&bet=So529
Allt är saker jag väckt med henne tidigare.

Sedan fick jag ett mail med en länk till ett inlägg runt en kommun som gjort fel men socialstyrelsen missade att skicka in före ett visst datum så kommunen slapp straff avgift. Trots att de hade två år på sig. http://www.vf.se/nyheter/saffle/socialstyrelsen-solade-sa-saffle-slapp-straffavgift#.Tqe8ganXZRY.email
Man börjar undra om man över huvudet taget kommer få se en kommun som får vite.

I riksdagen igen

Igår var vi då i riksdagen.
Dålig teckning på datorn så det blev inget bloggat.
Det höll på att börja i kaos. Jag hade sovit dåligt så jag höll på att försova mig. Sedan kom vi infångande på stationen när ett tåg till Stockholm precis gick så vi trodde först att vi missat tåget men det visade sig att vi skulle med nästa så vi hade 10 minuter att vänta. På tåget satt resten av gänget och väntade samt press ifrån Halmstad.

Resten av dagen gick som förväntat och mötet med de vi stämt träff med var bra. De lyssnad och antecknade. Vid ett tillfälle då vi diskuterade granskningsmyndigheterna sa någon att ansvaret måste ligga på kommunerna. Då bröt jan Ericson från Mark in och talade om att hade inte granskningsmyndigheterna tittat på Mark så hade de fortsatt som inget hänt. Så alla konstaterade att granskningsmyndigheterna måste finnas och deras uppgift och vad de får och inte får kanske måste stärkas ännu mera.
Vi fick t.o.m. med lite extra tid och det var en hel del frågor och vi fick beröm för att vara pålästa och kunniga.

När man väl stöp i säng hemma var man rätt trött kan jag säga. Redan på kvällen var första inslaget som uppmärksammade vårt besök där. http://svtplay.se/v/2579789/vastnytt/25_10_19_15?cb,a1366518,1,f,-1/pb,a1366516,1,f,-1/pl,v,,2579789/sb,p103404,1,f,-1 på 6.55
TT hörde av sig och gjorde reportage så jag vet inte hur många tidningar som hakar på det.
Expressen var där och gjorde ett reportage. Det skulle komma i dag sa de.
Sedan var hallandsposten med en av tjejerna så de har ett stort reportage scannar in det här.

Inte sett slutet

Såg en text jag fastnade för

Allt bli bra till sist, i slutet.
Om det inte är bra har vi inte sett slutet.

Jag är helt övertygad om att vi inte sett slutet än.

Hittade en blogg Anne Skåner skriver igen
http://anneskaner.wordpress.com/2011/10/22/socialtjansten-maste-lara-sig-barnperspektivet-och-det-maste-till-nationella-riktlinjer/
Hon skriver bl.a om oss och att bristen på nationella riktlinjer avgjorde.
Hon avslutar med orden:

Maria Larsson måste verka för att Socialtjänsten och LVU fungerar lika oberoende var i landet vi befinner oss. Detta är något som skulle uppdras till Socialstyrelsen att arbeta med och som skall spridas via SKL. Sveriges Kommuner och Landsting har idag inte rollen som tolkare med fokus på barnen och behövandes villkor, utan utifrån politiska hänsyn där ekonomin ligger i främsta rummet.

När skall socialarbetarkåren resa sig och kräva ändringar tillsammans med oss andra. Det var väl inte detta ni utbildade er för.

Även Ubbhultaren skriver om oss nu får jag inte lä'nken att fungera men lägger in den ändå http://www.ericsoniubbhult.se/ ni får leta på datum. Han skriver om vårt besök i riksdagen i morgon.

Barnperspektivet i Sverige

Då skall en nya organisation startas.
En organisation som kommer att se över och försöka påverka då det gäller barnperspektivet i alla instanser i Sverige. De som intressearade och kan är välkommna till Artemisg. 49 b T-bana Ropsten (ändhållplats röd linje, åk sista vagnen!)
Uppgång Hjorthagen 120 m långt rullband, sedan t.h. efter spärren
uppför rulltrappan till Artemisgatan, därefter ca 50-75 m till vänster
d 25 kl 15.00.

Lagar skall tolkas lika

I går dagens Aftonblad hittar jag ett debatt inlägg som handlar om socialtjänsten.
http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/brottochstraff/article13820338.ab
Rubrik: Ansvariga vägrar se.
Det handlar om den fyra åring som först sprang vind för våg från kl 14 till 16 innan någon saknade honom. Sedan hittade man honom vid 19.
En fyra åring som är ute två timmar utan att någon saknar honom.
Jag vet inte om någon tittade till honom eller ut genom fönstret och kollade att han var där men jag har svårt att tro det eftersom det tog två timmar innan de upptäckte att han var borta.
Nu vet jag att en del, inte ens idag, har något val utan ibland tvingas att lämna barn utan tillsyn kortare stunder men ändå.
Här kryper det fram att pappan misshandlat mamman vilket barnen bevittnat.
Skribenten hänvisar till:

Så här står det i en av de inledande paragraferna i Socialtjänstlagen:
1 Kap Socialtjänstens mål
2 § När åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år.
Bestämmelsen är tänkt att svara mot artikel 3 i FN:s barnkonvention. Barnets bästa ska alltid skall beaktas vid myndigheternas beslutsfattande, när besluten rör barn. I SoL 5:1 a framgår att socialnämnden har skyldighet att, i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa, samverka med andra samhällsorgan och organisationer.

Här var det en mamma som inte klarade upp situationen och bad om hjälp men inte fick den. Visserligen inte för barnen men ändå.
Det står:

Familjen i Ljungby har bytt adress 18 gånger de senaste nio åren. Många gånger har flytten sammanfallit med att myndigheterna har varit på väg att ingripa.

Skribenten avslutar med orden:

Jag förutsätter att en grundlig undersökning, en ”haveriutredning”, genomförs. Vad hade kunnat göras annorlunda? Vi måste få kunskap om vad som kan ha lett fram till den tragiska händelsen i Ljungby där ett barn berövats livet.
Vi måste se till att det aldrig händer igen.

Jag håller fullständigt med så har det varit i ”vårt ” ärende från början också. En mamma som flyttade konstant och har fortsatt att flytta, flera kommuner som anmält och utrett och försökt ta barnen men det jag blir fundersam över är det första stycket.

När åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år.

Och

artikel 3 i FN:s barnkonvention. Barnets bästa ska alltid skall beaktas vid myndigheternas beslutsfattande

,
Vi som just fått en dom där man säger att barnen har hela sin anknytning till oss, det är oss de ser som psykologiska föräldrar och ändå får de inte komma hem därför att samarbetet mellan vuxna är viktigare. Det samarbetet som inte ens existerar.
Hur går den domen ihop med dessa två paragraferna? inte alls skulle jag vilja påstå.

Sedan skriver debattförfattaren:

En påbörjad utredning om att barn far illa måste tas över om en familj byter kommun – inte tas om från början. Information om anmälningar till socialförvaltningen (orosanmälningar) måste skickas vidare.

Så var det också i ”vårt” ärende. Man tog inte över, man började om. Trots att det står i SKL´s riktlinjer att man skall fullfölja planen som låg och den var inte att barnen skulle hem. I riktlinjerna står det att en överflytt av ett ärende inte skall innebära någon skillnad för klienten men här togs allt ifrån dem.
Den tidigare handläggaren tillåts sitta i rätten och ljuga och säger att det fanns en hemtagningsplan redan i den förra kommunen, en plan de tog över. Det är inte sant. Det fanns ingen sådan plan.

Jag vet ju idag att det finns familjer, ärenden som är feltolkade eller misskötta. Ärenden där man letar fel som inte finns. Fabricerar bevis eller annat som orsakar problem som man sedan hänvisar till. För de familjer som drabbas av det är det räddningen att flytta.
Fick höra att man till en mamma sagt att: "Vi hittar inget nu, men vi tänker leta tills vi hittar en anledning att ta barnen ifrån dig".
Det är inte klokt.
I familjer som jag känner har jag sett det med egna ögon, hur man fabricerar bevis och tar barn av orsaker man själv skapat som inte fanns från början.
Sedan finns det familjer med barn som absolut borde omhändertas och där gör man istället för lite eller det tar för lång tid.
Som sagt lagarna måste ändras. De skall inte kunna tolkas så olika och grunderna för ett omhändertagnade måste vara väl konstterat och belagt med utredningar som är Ok och bygger på fakta.

När jag blir stor och bestämmer själv

Ännu en artikel. I HN igår http://hn.se/nyheter/omkretsen/1.1402213-hermansson-ledsen-och-nedslagen

Idag sliter längtan efter dem sönder mig. Var är rättvisan? Var är humaniteten i detta? Var är barnperspektivet?

Domen slår fast att barnen har hela sin anknytning till oss, att vi är deras psykologiska föräldrar. Ändå menar de att det inte räcker därför att samarbetet mellan vuxna är viktigare.
Och så säger man att barnperspektivet har beaktats. hur då?
Dessutom ett påstått bra samarbete som inte existerar.
Eftersom barnen är skyddsplacerade finns inget samarbete mellan den nya familjen och biomamman. Beslutet baseras alltså på en felaktig påstående som går hem på grund av okunskap i hur det fungerar.
Däremot talar två vittnen om att samarbetet mellan mig och mamman har fungerat och fungerat väl och det blev bättre umgängen då jag var med. Den ena jobbar åt en annan avdelning på Gryning som påstår motsatsen.

Har redan skickat det vidare till mina kontakter i riksdagen med frågan om det var så lagen skall tolkas, om den är felskriven eller lämnar för mycket åt egen tolkning eller om det helt enkelt saknas vissa delar eller den behövs ändras.

Men jag saknar dem, de busiga ögonen, skratten, deras små kramar, deras röster, allt runt dem. Tösens bestämda åsikter, då hon spelar sur när hon inte får som hon vill och skrattet när hon upptäcker att hon inte var så sur som hon trodde.
Pojkens lite underfundiga bus när han sedan lägger huvudet på sned i väntan på att man skall förstå vad det var som var så busigt, så roligt och sedan spelet i ögonen när han förstår att jag förstod och lyckan över att ha lyckats.

Längtan efter deras kramar, att få smeka över deras hår, lukten av dem.
Hur kan man göra människor så illa? Om vi bara hade fått ringa dem ibland så att det inte blev så långt emellan. Tre veckor är lång tid när man längtar så det gör ont. Och det är ju inte bara jag/ vi här hemma som längtar utan det är ju vad de beskriver också när vi träffas.
Ändå påstår barnens advokat att de inte vill träffa oss och inte vill flytta hem til oss igen. Likaså Grynings personal som varit med och planerat, genomfört och vars hem barnen nu bor i och kostar ca 19 mijoner om de stannar där. Inkomster för deras vinstdrivande företag.
Barnen är så stora att de borde höras. Vad vill de själva? Vart vill de bo. De är väldigt tydliga i det.

"Mamma jag längtar hem, jag vill bo hemma. När jag blir stor och bestämmer själv då kommer jag och bor hos dig".

Bättre utredningar krävs

I Hallans posten igår var det en artikel runt familjen i Halmstad, de som anklagades för misshandel av sina barn och det visade sig att tösen hade vattenskalle. Artikeln tar upp avsaknaden av den undervisningen i dagens läkarutbildning. Det står också om vårt stundande besök i riksdagen.

En bra chef rättar snabbt till misstag

I gårdagens nummer av Hallandsposten hade jag inne ett debattinlägg. Det handlade om den familj jag har kontakt med där och som råkat illa ut. http://hallandsposten.se/asikter/debatt/1.1398846-en-bra-chef-rattar-snabbt-till-misstag
Rubriken är: En bra chef rättar snabbt till misstag och avslutar med orden:

Varför sitter det så långt inne med en offentlig ursäkt? Det man utsatt familjen för är oförlåtligt och lämnar stora och djupa sår. Ingen på förvaltningen har hängts ut, ingen på förvaltningen har blivit av med sina barn på falska grunder.
Vem har ansvaret , och är det så ni vill att era medborgare skall behandlas? Vem sätter ribban för hur era handläggare hanterar era medborgare? Om chefen är så ovillig att se och rätta till, så snabb att skyla över och dölja de fel man gjort, undrar jag hur många fler som utsatts.
Ni är till för medborgarna, inte tvärtom, och skall inte vara så motvilliga till upprättelse när ni gjort fel.

Mer reaktioner i media

Även i gårdagens sena kvälls sändningar var det med http://www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/nyheterna_boras?title=tv4nyheterna_boras_22_34&videoid=2083040

GP igår

Sedan var det en längre variant i GT än i nätbilagan

Även i Nya Lidköpings tidning idag kortvariant i nätbilagan
http://nlt.se/startsidan/lanet/1.1397780-fosterbarn-kvar-i-nya-familjehemmet
och en inscannad variant här

Han lyckas beskriva det jag känner och vill på ett bra sätt.
Det enda jag får korrigera är att det är ett familjehem till och en biologiskt hem om råkat illa ut samt en vuxen som råkat illa ut som liten och hon är inte jurist utan det är med en jurist också. Vi är sex totalt och vilken "stol" vi än sitter på har vi stött på samma problem. det är vad vi komer att lyfta.

Mer i media

http://www.gp.se/nyheter/ledare/1.751460-barnen-far-inte-komma-hem
GP ledaren skriver och avslutar med orden:

Det nya familjehemmet funkar. Men rättens hänsynstagande "till barnens bästa", framstår som extra tveksamt i domskälens slutrader.
Där citeras expertvittnen, en psykologiprofessor och en psykolog. Båda har förordat att barnen skall få flytta hem till ursprungshemmet där de knutit an.
Men de säger att barnen inte skulle ta "skada av att vistas i det nuvarande familjehemmet under förutsättningen att barnen får möjlighet att umgås med det första familjehemmet."
Det har rätten fastnat för. Det bästa för barnen bedöms därför vara att låta dem bo i det familjehem dit de tvångsförflyttats efter myndighetsmissbruk. Där skall de få umgås med den biologiska modern och de fosterföräldrar och fosterbror som barnen betraktar som sina "psykologiska släktingar".
Juridiskt är den konstruktionen säkert korrekt. Men inte från ett mänskligt perspektiv

I går var det på TV 4 Borås. http://www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/nyheterna_boras?title=fostermamman_eva_om_kammarrattens_dom&videoid=2082798
Intervju med mig och en med Per-Olov Hermansson ordförande i nämnden. http://www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/nyheterna_boras?title=socialnamnden_ska_lara_av_sina_misstag&videoid=2082797
han säger att det de lärt sig är att hålla press, media utanför annars blir det inte rättsäkert. Men om jag inte gått till press hade inget av detta upptäckts. Han säger inte ett ord om hur de nu skal försöka fixa det de ställt till med.

Nu i kväll var det även ett inslag både på TV 4 Skaraborg och Borås. http://www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/nyheterna_boras?title=tv4nyheterna_boras_19_15&videoid=2082942
Jag hoppas att de överklagar och hoppas på att få en prejudicerande dom angående treårsregeln och det faktum att barnen bott här fyra år.

Dagen efter domen

Dagen börjar med en artikel i BT http://www.bt.se/nyheter/mark/biologiska-mammans-advokat-(2990205).gm mammans advokat tycker att det är nog. Det kan man tycka om man inte vet att det högsta barnen vill och önskar är att få komma hem, tillbaka till oss igen.
Det står att jag menar att rätten inte förstår barmens anknytning till oss men det gör de nog men tar ändå inte hänsyn till den utan låter andra saker gå före. Var är barnperspektivet i att man vet hur viktig anknytningen är men inte tar hänsyn till den? Som jag skrev igår påstås samarbetsproblemen vara orsak men två vittnen talar om i rätten att de inte fanns och mamman har som sagt själv sagt till nämnden i maj att hon inte har problem med mig. Vad har hänt sedan i Maj då vi inte träffats? Det bra samarbetet med det nuvarande familjehemmet skall vara en annan orsak trots att det inte ens finns.

I Hn http://hn.se/nyheter/omkretsen/1.1397481-barnen-blir-kvar-i-det-nya-familjehemmet
Står det att: Kammarrätten stöder sig på LVU:s skrivning om att barn ska kunna återförenas med sina biologiska föräldrar. Det behovet kan säkrast säkerställas om barnen, enligt moderns önskemål, är kvar i det nuvarande familjehemmet.
Då undrar jag hur länge skall man fortsätta med hemtagningsförsök när nu fem kommuner gjort bedömningen att hon inte är lämplig. Trots idoga försök har det inte lyckats och Mark inte heller längre tror på en hemflytt. Hur länge skall ett barn kunna ryckas upp och flyttas på gång på gång för att en förälder skall få en chans till?

På radio Sjuhärad http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=95&grupp=2894 där ligger en längre intervju med mig, en med ordförande i utskottet och en med ordförande i nämnden.
Även i GP ligger en artikel. http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.751152-fosterbarn-kvar-i-nya-familjehemmet Där kommer en längre intrevju.

Även på GT http://gt.expressen.se/nyheter/1.2594276/forlorade-kampen-om-barnen-i-mark
Här menar man att det är mitt bloggande som skulle vara orsak till att man inte kan flytta tillbaka barnen men om jag inte bloggat hade vi inte ens varit i rätt.

Jag hoppas nu på att nämnden ändå väljer att överklaga. Högsta förvaltningsdomstolen tar bara ärenden som kan vara prejuridicerinade. Vi har i Sverige en treårs regel och barnen hade bott fyra år. Frågan är hur tungt det skall väga, det behöver testas i högsta instans för att få veta hur det skall hanteras.

Domen

Då har den kommit domen.
Vad säger man, vi förlorade.
Å ena sidan är jag inte förvånad eftersom jag visste att advokaten inte gjorde sitt bästa, inte var där och inte ens lämnade in det som fanns.
Å andra sidan hade jag naturligtvis hoppats.

Rätten anser att barnen skall bo kvar där de är. De säger sig förstå att barnen har sin anknytning hos oss men eftersom det verkar fungera lika bra hos den nya familjen och mamman då har en större möjlighet att kanske få hem dem på sikt och hon tycker att samarbetet fungerar bättre med den mamma anser man att barnen skall bo kvar där. Samarbetet fungerar bättre med den nya fostermamman … konstigt biomamman vet antagligen inte ens vet hur den nya fostermamman ser ut, för hon är inte med på umgängena inte heller vart hon bor,…. så hur det bättre samarbetet baseras på undrar jag.

Sedan menar man att de mår bra och de har knutit an även till dem och därför kan de bo kvar. Men då har man inte förstått det där med anknytning alls. Man byter inte ut en sådan relation på ett år. Kanske aldrig.
Idag jobbar med umgängen med föräldrar därför att anknytningen är viktig, men det man missar här är att det är oss de har anknytningen till. Det borde alltså vara den som är viktigast. Sedan säger man att den kan bytas ut på ett år.

De säger att barnen skall bo kvar för att anknytningen till mamman är så viktig. Men då talar de mot sig själva eftersom det är mig barnen ser som sin mamma.

Om man kan byta ut en anknytning på ett år behöver man ju inte ha några betänkligheter när man tvingas placera barn för det fixar man på ett år enligt vad man kommit fram till i rätten. Och man behöver heller inte arbeta med anknytning till de som är viktiga utan det räcker med att man fött ett barn. Säg det till alla som adopterat. De är inte viktiga hur länge barnet än bott hos dem för det är den som fött dem som är viktig och det är hos den de har sin anknytning oavsett hur länge de varit isär.

De menar att barnen skall bo kvar där för att samarbetet med biomamman är det viktigaste men det är inte där de skall bo. och något samarbete är det inte tal om.

Det som gör mig argast är att man i domen ser att man tillåter samma handläggare som orsakade alltihop sitta och vittna och dra samma lögner som vi förlorade barnen på. Samma saker som både socialstyrelsen och socialnämnden konstaterat vara felaktiga, dem sitter hon och drar i rätt.
Hon påstår att jag motarbetade umgängena trots att hon själv inte var med och två vittnen som var med på umgängena talar om att de fungerade väl och blev bättre med mig närvarande.
Hon påstår fortfarande att vi nekat handledning trots att det inte stämmer och han var med på ett möte i september för att hitta till oss.

Trots att andra vittnar om att jag uppmuntrade kontakterna med mamman säger hon tvärtom. Hennes namn blir ju offentligt i och med domen som går att beställa i Jönköping.

Trots att nämnden inte längre har några planer på att barnen skall hem inom överskådlig framtid menar mamman att hennes försök att igen påbörja en hemtagningsprocess är lättare i den nya familjen.
Det är alltså inte slutstrulat för barnen utan det kommer att fortsätta.

Alla jag haft kontakt med är arga. Jag har knappt hunnit lägga på ena samtalet innan nästa har ringt.

Även media har lagt ut hitintills har det varit med på Ekot http://sverigesradio.se/sida/sandningsarkiv.aspx?programid=2694 både på kvart i fem Ekot och kl 21.00
och Radio Sjuhärad
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=4751432
BT
http://www.bt.se/nyheter/mark/det-stora-haveriet-pa-barn--och-familjeenheten-i-mark(2990015).gm
Artikeln från I lördags ligger nu på nätet.
http://www.bt.se/nyheter/mark/fosterbarnen-stannar-hos-modern(2989589).gm
de stannar ju inte hos modern utan i det ”nya” familjehemmet.
Hallands Nyheter
http://hn.se/nyheter/omkretsen/1.1397481-barnen-blir-kvar-i-det-nya-familjehemmet

Det var med på aktuellt och TV 4 Borås.

I Västnytt redan på morgonen vartenda program
http://svtplay.se/v/2568937/vastnytt/17_10_09_10?cb,a1366518,1,f,-1/pb,a1366516,1,f,-1/pl,v,,2569892/sb,p103404,1,f,-1
I västnytt http://svtplay.se/t/103402/vastnytt Kl 19.16
Jag håller med ordförande i socialutskottet att de som möjligen vunnit är de som ombesörjer det nuvarande familjehemmet möjligen de i förvaltningen som inte vill att barnen skulle tillbaka.
Här är en intervju med den ena av domarna som talar emot sitt eget resonemang.
Hon säger att de anser att barnen skall bo kvar för att anknytningen är så viktig. Anknytningen som de har till oss är så viktig ändå skall barnen bo kvar där de är eftersom mamman tycker det, henne som de inte skall hem till och därför är samarbetet med mamman viktigare än vart barnen vill bo och där har sin anknytning. Trots att det inte är där de skall bo och trots att de är verbala och talar om vad de vill och det är att komma hem tillbaka till oss där de har hela sin anknytning.

Dagen D igen...

Då är det dagen D.
I helgen har vi städat och pysslat. Det känns som om vi förbereder oss för att de skall komma hem. Det är inte första gången men det sista som överger människan är hoppet säger de ju.
Fick en artikel från Newsmill http://www.crimenews.se/component/content/article/1-senaste-nyheterna/196824-beslut-om-barnen-fran-marks-far-komma-hem.html
där skribenten återigen tar upp att media är så rädda att lyfta dessa ärenden. Att det kanske inte behövt gå så långt om de lyft tidigare.

En blogg

I går fick jag en länk till en som bloggade om artikeln i BT http://www.bt.se/blogg/martinger/ Han är domare, lärare på juristprogrammet i Borås sosse och har visst varit ordförande i socialnämnden tidigare.
Lite förtäckt talar han om vad han tycker om hanteringen och han är inte possitiv....

för de som vill se hela artiklen från igår med bilderna lägger jag den här

Vet att det kan vara svårt att läsa men ni får förstora den eller ta en endagsprenumeration på BT.

En summering inför domen.

I dagens Borås tidning är hela dubbeluppslaget en summering av vad som hänt. Den ligger inte på nätbilagan så jag lägger ut den här.

Nu är det vara att hålla tummarna.

Fler kommuner granskas.

I Hallandsposten, i nätbilagan går var det en annan familj, biologisk som var med i press. Den ligger bara i nätbilagan om man betalade för den. Har kopierat men det går inte att förstora den. Tyvärr.

De var även på TV 4 http://www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/nyheterna_halland?title=misstanken_forstorde_deras_liv&videoid=2079638
Det kommer även ett inslag om dem i Allas d 3 nov.
Deras ärenden och anmälan har också fört med sig att hela socialtjänstens verksamhet i Halmstad ochså gransknas. Hon skall med upp till Stockholm och träffa politiker d 25 oktober och Hallandsposten skickar med både journalist och fotograf.

I Mark fortsätter stålbadet http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=95&grupp=2894&artikel=4746239
och de får nu ta av alla reserver

Krönikör

Fick se att Ingrid Carlqvist har blivit krönikör i Kalmartidningen Barometern.
Det första hon tar upp är rättegången i Södertälje där en pappa stämmer kommunen. De har fullständigt missat vad som är barnens bästa. De tog parti för mamman vilket sedan visade sig var fel. Pappan har vunnit i flera instanser men förvaltningen fortsatte att gå emot. De bryter i och med det mot regeringsformen kap 1 § 9 där det står om kravet på myndigheter och opartiskhet.
Ingrid skriver om att många pappor ger upp och hoppas på att barnen skall söka upp dem när de blir äldre men tyvärr blir det inte alltid så. Denhär pappan gav inte upp och jag hoppas att han vinner så att det blir lättare att få rätt framigenom.

I rätten hade de ingen ursäkt att ge, de hade inte heller förstående för varför de var där utan krävde honom på rättegångs kostnader på ½ miljon. Som sagt jag hoppas att han vinner.
Inte heller i Halmstad har förvaltningen förståelse för vad de har gjort eller behovet av att ge en offentlig ursäkt. Det är ett reportage på gång därifrån.

Hon avslutar med orden:

Alla skadestånd till tvångssteriliserade och fosterhemsplacerade kommer att vara en mild västanfläkt i jämförelse med alla de som i framtiden kommer att stämma kommunerna för att de tog deras pappor ifrån dem.

Jag vill lägga till alla de där socialtjänsten inte tog ett barnperspektiv utan istället var de som orsakade att barnen for illa.
Domen kommer i november.

Brev från socialstyrelsens generaldirektör

Jag har fått brev ifrån generaldirektören på socialstyrelsen.

Han precis som Maria Larsson skriver om deras intention med hur det skall fungera när man utövar tillsyn på en kommun. Sedan tillägger han att de inte kan gå in och ändra ett beslut taget av en kommun. (det har jag heller inte bett honom för det vet jag) Sedan talar han om att de inte kan bestämma om det skal betalas ut ekonomisk kompensation till sådana som drabbats inte heller beordra en kommun att betala en sådan.

Han berättar också att de nu skall samla all data runt olika granskningar för att kunna kräva ex utbildning eller vägledning. Han bekräftar att de i Mark hittat flera brister och man har ställt krav på åtgärder och följer upp dessa. Bara i Mark har det varit fyra olika beslut. Han bifogar diarienumren. Sedan hänvisar han till att de inte kan göra mer men att det pågår både en domstols förhandling och en polisutredning ang. det hela.
Med andra ord inte nytt.
Undertecknat honom själv i egen hög person.

De borde kräva utökade möjligheter att agera och framför allt borde de använda de möjligheter de har vilket de inte gör enligt min åsikt.
de har möjligheten att utsömma böter det gjorde de inte, de har rätt att åtala om de upptäcker eventuella lagbrott det gjorde de inte heller. Trots att de stod på TV och sa att de hittat sådanna. Nu pågår ju ändå en sådan utrednign hos åklagaren och vi får se vad den leder till.

Tredje gången i riksdagen

Då är det rätt tyst igen.
Har föresten nu bestämt datum för min nästa besök i riksdagen.
Jag skall dit d 25 oktober. Det blir jag, en fostermamma till, en biologisk mamma, en jurist, en domare, en som råkat illa ut som barn har inte fått svar ifrån en socionom och en som sitter i socialutskott än.
Det blir 10 politiker däruppe som vi kommer att träffa.
Vi har en timme på oss att lägga fram våra synpunkter och diskutera vad som kan göras.

FN kritiserar sveriges barnpolitik.

Att barn far illa i Sverige idag hoppas jag ingen tvivlar på. Att det måste göras något hoppas jag också att de flesta är överens om.
I Expressen lyfts att Sverige för femte gången får kritik från FN för att de inte inför http://www.expressen.se/nyheter/1.2584821/fn-kritiserar-sverige-om-barnkonventionen
Redan 1990 skrev Sverige på konventionen och 2006 gjordes ett tillägg. I veckan har man tittat över hur Sverige har skött sig och nu riktas kritik på flera punkter.
Det är inte första gången utan fyra gånger tidigare har vi fått kritik.

Man gör inte så

Press är snabba.
Redan igår fick jag frågan av radio sjuhärad hur det kändes inför domen och jag fick ju berätta att det kändes oroligt eftersom jag fått veta att advokaten inte ens varit där 2/3 av tiden. http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=95&grupp=2894&artikel=4736976
Där ligger nu ett inslag om det är det och en intervju med ordförande som erkänner att han visste men glömde att tala om det.
En nämndeledamot är också intervjuad och är mycket upprörd över informationen.

Likaså i Hallands nyheter http://hn.se/nyheter/omkretsen/1.1387706-kommunens-advokat-akte-pa-semester
riktas nu kritiken mot ordförande som visste men glömde tala om det.

Advokaten visste om datum för rättegången redan för över en månad sedan. Han visste också att han skulle resa bort dagen efter. Om man vet att sju vittnen skall höras, (minst en halv till en timme per person. Det skulle innebära mellan 3 1/2- 7 timmar. Sedan skall den föregående rättegången gås igenom genom att man ser den eller delar av den på video (den tog ju en dag sist)och de vittnena höras igen vid behov ( 4 stycken tror jag det var) och sedan skall det vara slutplädering, Sedan lunch och andra raster. Då borde man förstå att det kommer att ta mer än en dag.
Med dem summeringen förstår vem som helst och särskilt en advokat som jobbbar med det, att det kommer att ta mer än en dag.

När de lade till en dag var det fortfaraden över en vecka innan rättegången men först då informerar han förvaltningen om att han skall resa bort. Sedan under rättegången får man lägga till ännu en dag vilket innebär att han är borta två av tre dagar. Men till förvaltningen och till ordförande har han sagt att dt är vanligt förfarande.

I BT ligger också en notis där har de hört med ordförande i utskottet som är lika upprörd. Där uttalar sig en domare och han hävdar att påståendet om att det skulle vara vanligt att man överlämnar ett mål till någon annan mitt under rättegånge inte stämmer. Det är ovanligt att man gör på det sättet så han håller inte med om beskrivningen. Sedan var det ju inte ”bara” slutpläderingen han överlämnade utan även korsförhören med de vittnen man vann på sist.

En sak till som stör mig nu när jag tänker efter så här i efterskott var att jag ringde honom, advokaten på torsdagen och talade om att jag mailat en del dokument (till vakten som jag talade med i telefon) ner till domaren i målet och han lät mig tro att han var på lunch och skulle hämta ut det och lämna över det till domaren. Han sa inte ett ord om att han inte var där.

När jag ringde hans bisittare nu i torsdags lät hon mig också tro att han hade varit på plats och sa att jag kunde höra med honom hur han lagt upp korsförhören med mammans och barnens advokaters vittnen. Inte ens när jag talade om att jag fått veta det av rätten ville hon bekräfta att det var på det viset.

Som sagt varför skall jag hålla tyst och spela med?
Varför skall jag tiga och skydda personer som inte verkar göra sitt jobb och det går ut över oss?

OBS: Jag har inte sagt ett ord om bisittaren var bra eller dålig för det vet jag inget om men man hanterar inte ett sådant ärende på det viset och det bekräftar ju andra som domaren i BT.

Onda aningar

I går ringde jag till rätten. Där fick jag veta att advokaten som företrädde kommunen inte var där de sista två dagarna alltså var frånvarnade två av tre dagar. Det gör mig så ledsen, arg och besviken att nu kan jag inte hålla tyst längre.
Det här var jag på väg ut med redan veckan innan rättegången men valde att hålla tyst och hoppas på det bästa.

Vi blev kallade till advokaten, Jörgen Olsson Borås första gången d 26 aug. alltså för1 månad sedan.
Han talade om att det var viktigt att vi skulle komma till tals och vi skulle vara med, vara där och visa vilka vi var så att alla såg att det de påstår om oss inte stämmer.
Vi fick veta vilka som skulle kallas som vittnen och han berättade hur han skulle lägga upp det hela. Det lät bra.
Sedan har det varit tyst.
Jag har sökt honom ett antal gånger utan resultat.
Veckan innan rättegång lyckas jag då på måndagen eller tisdagen.
Jag frågar honom hur det går jo han skulle sätta sig med ärendet i veckan. Alltså hade han inte börjat ordentligt. Det visar sig att ett av de tyngsta vittnena Bo Edvardsson inte är kallat.

Den biologiska mamman vann på två saker, 1. utredningen och 2. vittnesmål av de som planerat, medverkat och tjänar på att barnen är kvar där de är nämligen Gryning vård, vars hem barnen nu bor i.
Utredningen som är så full av fel, har jag begärt rättelse i men inte fått. Ändå är det den utredning som de använt och vann på därför att ingen visat på alla fel i den.

Jörgen kunde ha tagit bort grunden i deras försvar genom att låta Bo E visa rent vetenskapligt och med vedertagen praxis hur en utredning skall se ut och vad den skall innehålla. Det tyngsta i deras försvar hade alltså fallit.
Jörgen hade inte kontaktat honom och verkade inte alls förstått vad han kunde tillföra eller vilken tyngd hans vittnesmål hade. Han hade även missuppfattat vissa saker och dragit fel slutsatser. Han menade att Bo E hade kritiserat (på uppdrag granskning) det vittne på mammans sida vars ord vägde tungt då hon påstod sig träffat både oss och barnen trots att vi aldrig träffat henne. (hennes vittnesmål beskrivs i utredningen). Jörgen menade att om Bo E kritiserade att hon inte träffat barnen skulle man säga detsamma om Anders Broberg. Därför skulle det bli till nackdel.
Men han hade fått det helt om bakfoten. Barnen har hon träffat men inte oss och Bo E kritiserade utredningen inte hennes vittnesmål.
Bo E kritiserar utredningen därför att den bara är en sammanfattning av åsikter av ett antal medverkande personer (Gryning vård, samt de handläggare som hade ärendet fram tills nu) alltså de som både planerat, genom fört och på olika sätt tjänar på att barnen är kvar där de är. Han kunde ha avslöjat det.
Anders Brobergs vittnesmål bygger på vedertagna teorier och forskning.
Det är inte alls samma sak och går inte att jämföra.
När jag framfört detta skulle han kontakta Bo igen men det visar sig nu vara för sent han är på seminarier och gick inte att nå.
Jörgen började alltså för sent och var alltså för sent ute.
Då sa han att hans uppdragsgivare inte tyckte att det behövdes. Jag frågade vem på kommunen som sagt det. Han ville inte svara på det men jag vet att hans kontakt var ordförande i nämnden. Jag vet inte om det är han som sagt så men jag vet att han inte är så positivt inställd till Bo men finner det anmärkningsvärt om han eller vem det nu är skall styra vilka som kallas som vittnen i rätt när det kan avgöra om ni/vi vinner eller förlorar.

Advokaten begärde/bad om saker som har stor betydelse. Jag sammanfattade dem och skickade ett dokument. Jag hade gjort ett ”hästjobb” som skulle spara tid sa han men kommenterade att det var mycket och han hade inte läst på onsdagen. Då var det fyra arbetsdagar kvar till rättegång. Men att läsa mitt var mindre än att sätta sig in i allt det andra. Han lovade ta tag i det nästkommande dag alltså torsdag och skulle ringa mig under förmiddagen.
På torsdagen får jag även veta att hans huvudvittne inte blivit kontaktad. Hon har kallats men advokaten hade inte talat med henne, inte heller flera andra vittnen. Jag var kallad men inte min man. Nu blev jag orolig på allvar. Fyra dagar till rättegång och han börjar så sent att ett av de tyngsta vittnena inte kan kallas. Huvud vittnet har han inte kontaktat, och han har inte talat med ett flertal av de andra vittnena, min man är inte kallad och han verkar allt annat än förberedd. Förlorar vi nu är går det visserligen att överklaga en instans till men det är sällan att de tar upp något. Vi kan inte riskera att han går upp i rätt så oförberedd att han förlorar.
Jag väntar hela dagen men Jörgen ringer inte upp.

Eftersom jag blev allvarligt oroad ringde jag upp kommunchefen, Haleh Lindkvist, jag visste inte vem jag skulle vända mig till.
De har ju sagt att det nu är en kommunangelägenhet att de vinner det här d.v.s. att vi får hem barnen. Men hon var bakbunden och kunde inte göra något. Hon hänvisade mig till kommunalrådet och kommunjuristen.
Ringde sedan kommunjuristen som tyckte att det lät anmärkningsvärt, och lovade ringa ett par samtal och återkomma. Hon gjorde så men hänvisade till att advokaten ändå har plockat ut vissa timmar så något måste han ha gjorts. Det sades i sammanhanget att om han inte gör sitt jobb kommer det ju ändå att på något sätt dokumentareas.
Men det hjälper väl inte om vi förlorar.
Sedan har han ju inte meddelande skyldighet till oss så jag kanske inte är informerad i vad han gjort eller inte. Men han informerade mig ju själv i vad han gjort och inte gjort. Tror inte att han skulle ljuga om att han inte gjort så mycket om det är tvärtom.

Jag ringde upp kommunalrådet Margareta Lövgren och hon lät oroad och skulle ta tag i det men när jag ringde tillbaka på kvällen och frågade vad hon gjort hade hon bollat tillbaka det till kommunchefen.
Men hon vare sig fick ju eller kunde göra något sa jag. Sedan bröts samtalet och trots att jag ringde upp ett flertal gånger men nu svarade ingen.

På fredagen fick vi även ett brev där vi både jag och min man kallas men nu bara per telefon.
Det är två arbetsdagar kvar till rättegång.

När jag ringde upp och ifrågasatte det hela hos advokaten och frågade varför han inte ringt fick jag till svar att han haft så mycket om sig så han inte hunnit. Men det var ärendet han skulle läsa på och jobba men och utifrån det ringa till mig kan det inte varit det han gjort. Han sa att han förstod att jag har ”ett visst intresse av ärendet” men jag fick lita på att han gjorde det han skulle. Jag frågade om han tyckte att han gjort det och han svarade att det tyckte han väl. Sedan undrar jag över hans kommentar ”ett visst intresse”, det är ju våra liv han håller i sina händer och verkar missköta så.

Man tror så lätt att om ett ärende varit i rätt så är det manglat och stött och blött så det kan väl inte vara fel. Men med hänvisning till vad jag skriver här så ser jag små möjligheter till att vi skall vinna det överklagande som var uppe förra veckan. Väntar jag med att gå ut med det och vi förlorar, kommer det se ut som om jag är missnöjd med att vi förlorade och söker en syndabock men talar jag om hur det skötts nu förstår alla ifall vi inte vinner att vi kanske inte hade en chans.
Men då är det för sent.

Allt detta har jag alltså hållit tyst med och hoppats på det bästa bara för att det inte igen skall se ut som om det är problem med samarbetet men när jag får veta att advokaten inte ens var där de två sista dagarna vare sig på torsdagen eller fredagen. Han var inte med och korsförhörde de vittnen man vann på sist och heller inte slutpläderingen då det handlar om att övertyga domare och nämndemän om varför de skulle döma till förmån för den ena eller andra sidan.

Sedan som slutknorr visar det sig att han inte hade något viktigt som inte gick att skjuta på utan han åkte på semester.
På toppen av allt visar det sig även att ordförande i nämnden visste om detta och ”glömde” tala om det för nämnden trots att de kallade på möte för att de var så oroliga över hur det sköttes.

Nu då press kontaktar och frågar hur jag känner inför den kommande domen kan jag inte hålla tyst längre.
Som sagt väntar jag och vi förlorar kommer jag framstå som om jag letar efter en syndabock trots att faktum är att jag lyft detta i snart tre veckor.

BO får ett uppdrag

Vet inte om jag uppmärksammat på att även Barnombudsmannen fått ett uppdrag nämligen att se över hur barnen upplever hur det är att leva med skyddad identitet, med eller utan föräldrar.
Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 1 april 2012.
Barnombudsmannen får använda 700 000 kronor för att genomföra uppdraget. Kostnaderna ska belasta det för budgetåret 2011

Idag är det mer än 4200 barn som lever med skyddad identitet eller skyddade personuppgifter.
Inte många tänker på vad det får för konsekvenser.

Fundera själv på hur ofta du ombeds att lämna dina personuppgifter.

De kan inte vara med på skolfoton. De kan inte utöva vissa sporter för de tar lagbilder och andra har försäkringar där du tvingas lämna personuppgifter men här får man inte fram några uppgifter så det är omöjligt. Det får ju heller inte gå för bra för då kommer man i tidningen och det får inte hända.

Blir man sjuk får de inte ropa upp en i väntrummet, man kan inte plocka ut recept som vanligt för vårdnadshavaren kan begära ut alla handlingar runt barnet och får då veta vart de varit på sjukhus eller hämtat ut medicin.
Man får inte de vanliga årskallelserna till tandläkaren eller hälsokontroller som andra för ingen vet att de är där utan det får man se till att rätt instans eller person eller avdelning får veta.

Lever de under hot från ex en förälder tvingas de kanske flytta ofta och kan inte behålla kompisar som andra barn. De blir rotlösa och känslan är att det inte är någon ide att skaffa sig kompisar för du kommer ändå att förlora dem för eller senare.

Barnet kanske tappar kontakt med andra släktingar därför att man inte kan vara säker på om de pratar bredvid munnen.

Det förekommer även att en förälder har umgängesrätt till barnen, trots att den andra föräldern lever med skyddade personuppgifter på grund av våld och hot inom relationen. Bland barn och unga som har bevittnat våld i familjen har en stor andel också själva varit utsatta för våld. Om det fortfarande finns risk för hot och våld från en förälder läggs det en mycket stor börda på barnet som innebär en psykisk påfrestning.

Är det barn som är placerade kan det vara så att du begränsas och inte kan åka till vissa ställen där barnet kan bli igenkänd. Det kan även gälla ex skolresor till vissa platser.
Om du ”vabbar” var det förut två personer i hela Sverige som tog hand om de anmälningarna. Det är tydligen ändrat nu.
Ligger barnet inne kan du som familjehem inte begära reseersättning för den går till vårdnadshavaren inte till den som är med barnet.

Det är mycket som är problematiskt och det är ett stort behov av att det ses över. Jag väckte själv frågan om en översyn på rikstinget och fick faktiskt igenom den motionen, KD skulle driva det.
I vilket fall som helst är det bra att de ser över hur det är och jag hoppas att det för med sig att en hel del förändras.

Upptagen

Har varit lite upptagen några dagar så jag har inte hunnit blogga.
Men i dagens Markblad www.markbladet.se (vecka 40) på sid 14 står det lite om rättegången De hörde av sig och ville ha en kommentar men jag hade inte så mycket att säga.
Sedan är Ann Hjerténs inlägg även inne här under debattsidan. Håller som sagt med henne i sak men anser att hon är den siste som borde tala om empati.
I BT står det att man nu skall utreda varför så många politiker hoppas av.

I gårdagens BT http://www.bt.se/nyheter/boras/boras-betalar-motpartens-advokat(2967336).gm betalar nu Borås kommun advokat åt sin ”motpart” en familj som vill stämma dem på vite för att de har felbehandlats. Man har tidigare betalat ut pengar för att kompensera att man fört in felaktigheter i akterna som misskrediterat kvinnan.
Det skulle vara intressant om det blev praxis i andra ärenden. T.ex. vårt där jag anklagats för både det ena och det andra eller i ärendet runt de tre barn som hämtades i skolan. Där hade de fört in hur mycket som helst som sedan visade sig att inte stämma, runt mamman.

I Borås betalar de en avokat max 20 timmar. Ärendet skall inte upp i rätt men målsättningen är att ärendet skall granskas av en opartisk jurist. Det låter ju bra sedan läser man att de vägrar, i allfalla hitintills, att lämna ut de handlingar han begärt för att det skall vara möjligt så börjar man undra om det inte är ett spel för galleriet.

Ändå känns som om det är fler och fler som driver frågan om upprättelse och kompensation. Jag skrev ju senast om ett ärende igår.

Såg också i dagens BT att det nu är väldigt många politiker som lämnar eller har lämnat sina uppdrag i Mark. http://www.bt.se/nyheter/mark/politikerflykt-ska-granskas(2968402).gm Nu skall man titta på varför. Det är 15 stycken och mest socialdemokrater och vänsterpartister.

Enligt artikeln var det visst två till som var på väg en av varje av de tidigare nämnda.

Jag förstå att det kan vara tufft att vara politiker men det skadar inte att även politikerna får upp ögonen för vad de faktiskt ansvarar för och tar det ansvar för det de faktiskt de plockar ut arvode för.

Fick veta att rättegången visst höll på även på fredagen om uppgifterna stämmer, alltså tre dagar. Fick också veta att domen visst skall komma d 17 oktober. Så det är bara att vänta.

Stötta om ni kan

Blev uppmärksammad på ett fall där en pappa har hanterats fel. Ni kan läsa mer om det här http://inteutanminasoner.wordpress.com/2011/09/29/ga-pa-rattegang-i-sodertalje/

Bakgrund:

I stället för att lyssna på vad polis, åklagare, psykiatriker, utredningshem och vad pappan sa gjorde socialen egna förhör med barnen utan någon behörighet eller kompetens på området och kom fram till att pappan var skyldig till övergrepp och polisanmälde honom. Efter många rättegångar och stort lidande för barnen och pappan har pappan fått ensam vårdnad av tingsrätten och hovrätten samt igen från tingsrätten pga att socialen backat upp mamman att fortsätta processa.
I fyra år har socialen utsatt barnen för psykiska övergrepp samt ”stalkat” och begått ”grov mansfridskränkning” på pappan under devisen BBIC (Barnens Behov I Centrum).

Han har äntligen fått rätt men nöjer sig inte med det utan stämmer kommunen. Mål nr T 369-10 Måndag d 10 oktober i södertäljes tingsrätt . Gå gärna dit och stöd honom. Vi måste visa att det finns intresse av att frågorna lyfts och vikten av att man ger upprättelse.

Det är flera som stämt kommuner men det har vad jag vet slutat med att de även får stå för rättegångskostnader. Trots att det har konstaterats att fel har gjorts och i vissa fall även vilka fel så brukar de inte kunna komma fram till vem som är ansvarig och därför förlorar de drabbade och åker därför även på rättegångskostnaderna.

Som sagt det måste bli en ändring och vi måste kräva upprättelse och kompensation när det går fel och det konstateras.