Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

söndag 29 april 2012

Medias vinkling

Jag kunde inte låta bli efter Kalla faktas program i torsdags. http://www.tv4.se/1.2620918/2012/04/24/kalla_fakta_granskar_tragiskt_sjalvmord Det jag reagerar på är att man när man äntligen gör program tar vuxenperspektivt. Jag skrev ett inlägg: http://www.newsmill.se/artikel/2012/04/25/kalla-faktas-svartm-lning-av-socialtj-nsten-gynnar-inte-barnen Direkt är det några som försvarar. Det är bra att det granskas ja det tyucler jag också. Men då man väl väljer att göra det undrar jag vad man vill uppnå? Höga tittar siffror eller en förändring. De som försvarar gör det utifrån sin åsikt och utifrån sin kunskap och vad de själva stött på eller vart med om. Men det jag vill väcka är inte om de soc gjorde rätt eller fel utan att media är så dåliga på att försvara barn och bara tänker på om det blir bra reportage. Sedan står det/påstås det i något av inläggen under att han, pappan fått umgängesbegränsning. Men det var faktiskt tvärt om. Han hade haft det och nu skulle det ökas. Från att ha träffat flickan 1-2 gånger skulle han nu få träffa henne med jämna mellanrum med några veckors mellanrum. Det var bara det att första skulle ske efter 5 veckor. En del menar i inläggen att flickan inte kuna ha mått dåligt av att träffa pappan men även det visar för mig vilken dålig bild och kunskap om barn en del har. Att barn inte skulle må dåligt över hur de behandlas eller vad de är med om bara för att de är små är en myt och okunskap av högsta mått. Det är inte många år sedan tror det var på 60 talet då man inte sövde eller gav smärtlindring till spädbarn då de opereraders, man trodde inte att de kände något, de var ju så små. För mig är det likadant då folk tror att barn bara för att de är små kan behandlas hur som helst, att de inte bryr sig eller känner något. Det är fel och mitt inlägg i debatten är just det jag vill lyfta. Inte om soc i Vara gjorde rätt eller fel. De gjorde vad de gjorde utifrån kunskap de hade och utifrån vad lagen säger hur de kan och får agera. Det är väl alltid så att man kan göra saker i annorlunda då man väl står med facit i handen men det har man ju inte innan det hänt. Vet inte om de gjort annorlunda om de vetat vilka konsekvesner det skulle få men jag vet att handläggaren lät vad hon trodde och upplevde vara det bästa för barnet gå först. Man har inte umgänge för att föräldren mår dåligt, inte heller för att de inte skall göra det. Barn, även väldigt små barn har känslor och är små måniskor och kan inte behandlas hur som helst. Om de har umgängen med fler (mamman, pappan, mor eller farföräldrar) eller nyss har flyttat, håller på att rota sig eller nyss börjat på dagis så kan det vara saker som gör att det blir för mycket för dem och media tar alldeles för lite hänsyn till det om det inte är så att det kan skapa rubriker och sälja lösnummer. I vårt fall skrev ju en reporeter en artikel redan för 2 år sedan. Ett dubbeluppslag tror hon fick 40 000kr. Men de backade och valde att inte låta den gå ut i tryck på grund av vuxna, mamman. Hade de gått ut med vad som hänt redan då kanske det aldrig behövt gå så här långt. Efter uppdrag gransknings fjärde program gick experter, både Bris, rädda barnen och BO ut och krävde lagändring vad hände INGENTING; Inte en enda tidning lyfter det. Få är intresserade av att skriva utifrån barnens perspektiv , få är intresserade av att skriva för att få en ändring till stånd. Det är det jag vill sätta fingern på med mitt inlägg.

lördag 28 april 2012

Lagligt att frysa ut sina barn

I Expressen kommenterar Jimmy Fredriksson domen runt flickan som utsattes för andeutdrivning av och i sin familj. http://www.expressen.se/gt/kronikorer/jimmy-fredriksson/jimmy-fredriksson-det-ar-alltsa-inget-lagbrott-att-frysa-ut-sitt-eget-barn/
Vem ska trösta Knyttet när hon mobbas av sina egna föräldrar? Svar: Inte rättsväsendet i alla fall! Eller som Borås tingsrätt skriver i domen om flickan som utsattes för exorcism: – Det är inte straffbart att uppträda kränkande eller otrevligt mot ett barn i familjen.
Lite längre ner i texten:
I detta land som har en skyhög svansföring när det gäller kränkningar i alla tänkbara – och otänkbara – sammanhang, där vi har en statlig elevombudsman som ska ge mobboffer upprättelse, finns en gräddfil för elaka föräldrar. "Tingsrätten vill avslutningsvis i detta fastslå att det inte torde vara straffbart att uppträda på ett kränkande eller otrevligt sätt gentemot ett barn i familjen, i vart fall så länge inte området för straffbara gärningar överskrids och fråga bli om exempelvis ofredande, olaga hot eller annat brott." Så klämmer rätten till med att det är de sociala myndigheterna som ska se till att föräldrar inte beter sig som svin mot sina barn. Lite längre ner kommer det riktigt hemska: "Att frysa ut och isolera ett barn från övriga familjen och inte tillåta barnet att visats i närheten av sina syskon torde inte – vilket tingsrätten noterar redan inledningsvis – utgöra någon straffbar gärning." Det är alltså inget lagbrott att frysa ut sitt eget barn.
Han avslutar med:
Om det år så – är det inte dags att göra något åt det?
Visst är det konstigt att man verkar kunna behandla barn hur som helst.

fredag 27 april 2012

Ansvarsfrihet trots kritik

Igår var det möte i kommunfullmäktige. Det var runt revisorernas kritik. http://www.bt.se/nyheter/mark/socialnamnden-i-mark-far-ansvars--frihet-(3248246).gm Fem vill ge ansvarsfrihet medan en inte ville göra det. Ett flertal hade kommit med egna skrivelser i det hela och ställde sig vad jag förstår bakom han som inte vill ge ansvarsfrihet åt presidiet dvs. Per Olov Hermansson och Anita Lomanader. Det blev omröstning och vad gör man jo har den öppen. Det blev fem som röstade att PO och Anita inte skulle få ansvarsfrihet och resten röstade för. Även radion tar upp det med en intervju med en av de som röstade emot. http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=95&grupp=2894&artikel=5083969 Gissningsvis skulle siffrorna ha sett annorlunda ut om det hade varit en sluten omröstning.

onsdag 25 april 2012

Syskon

Då har man börjat diskutera syskonrelationer och kommit fram till att de är JÄTTEVIKTIGA. http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/barn-och-unga/syskon-betyder-mer-an-vi-trott_151644.svd
Men vad är det då som är speciellt med syskonrelationer? Bara det att vara född ur samma kropp och att ha växt upp i samma familj skapar förstås starka band. Ofta är dessutom relationen till syskonen den längsta vi har i livet. Föräldrar dör normalt före en själv och makar och barn kommer in senare i ens liv. Till skillnad från kamratrelationer blir man heller aldrig helt av med sina syskon. Även om man väljer att bryta kontakten, finns de kvar och dyker kanske upp vid arvskiften eller begravningar. Inom psykoanalysen menar vissa också att relationen mellan syskon blir extra stark därför att de ofta projicerar sidor av sig själva, som de inte accepterar eller står ut med, på varandra.
Tänk vad vi jobbade med syskonrelationen. vi såg till att de träffades och vi blev som varandras andra familjer. Så mycket vi förlorat.

måndag 23 april 2012

Kalla fakta onsdag

Då har de ändrat på sidan igen så jag inte känner igen mig. Kass.
Det är väl bara som vanligt, le se glad ut och gilla läget.
Har varit sjuk i helgen febrig, snuvig och helt utan ork. Hittar inget direkt att skriva om nu på morgonen.
På Onsdag är det ett inslag i kalla fakta. Det handlar om en pappa som missbrukade och förlorade sitt barn. Mamman vet jag inget om.
 I vilket fall så rättar han upp sitt liv och vill träffa dottern men hon mår för dåligt så handläggaren bedömmer att det inte skulle vara bra för henne. Han får vänta ett litet tag.
Det brister då för mannen och ingen vet om det var det eller något annat men han tar liveet av sig. Hans pappa i sin tur anklagar då socialen och hotar dem, handläggare och nämndemän så de inte kan bo hemma utan får bo på hotell. Polisen är inkopplad och han går långt över alla gränser. Det har stått om det i press. Han letar en syndabock.
Han har försökt få en mängd media att ta upp hans bild av vad som hände och har nu alltså lyckats.

Kalla fakta har tagit hans storry och gör som så många andra tar vuxenperspektivet. Vad skulle handläggaren gjort? Sagt att; Vill du träffa ditt barn? ja visst hon kommer inte må så bra av det men OK din vilja väger tyngre. Visade pappan överhuvudet taget att han mådde dåligt för handläggaren? skulle hon sagt Oj mår du så dåligt? Visst kommer barnet att må dåligt men du får väl träffa henne ändå för det är viktigare att du mår bra. Barnet mådde dåligt och han var orsakerna till att det fick placerats, kansek inte att det mådde dåligt just då,  men nu när det passade skulle hans perspektiv, hans vilja, hans behov väga tyngre.. .. ändå.
Visst är det tragiskt, jag säger inget annat men handläggaren var skyldig att se till barnets bästa och det var just vad hon gjorde och nu hängs hon och hennes handlade ut i press.

Vad har det fått för konsekvenser? Hon har slutat och har bytt yrke. Socialen, "vi" har fått en mindre som faktiskt tar/tog sitt ansvar och utgick ifrån barnet. Pappan är död och han kommer inte tillbaka, barnet har förlorat sin pappa och det går inte att ändra på men en mäniska bestämmer själv över sitt liv. Ingen tvingade honom. Sedan vad som gjorde att det blev droppen som gjorde att han inte orkade vet ingen, det är ju inte ens säkert att det var just detta som var orsken även om pappan vill ha det till det och letar en syndabock.
Men vad får ett sådant program för konsekvenser? Soc svartmålas ännu värre, trots att de enligt min åsikt denna gången inte har gjort fel. Handläggaren orkar inte mer utan har bytt yrke. Ändå är det ju just sådanna som hon som har ett tydligt barnperspektiv som det är brist på. Och barnperspektivet? Det lyser igen men sin frånvaro på bekostnad av den vuxnes väl och ve.

lördag 21 april 2012

Mer löften

Ja då kommer det mer löften http://st.nu/medelpad/sundsvall/1.4628016-familjeratten-lovar-fraga-barnen Nu skall man lyssna på barnen vid vårdnadstvister. Får bara hoppas att det blir mer än bara ord. Det står:
”Familjerätten anklagades av flera personer för att vara partisk till mammornas fördel. En genomgång av alla utredningar 2009 och 2010 visar att familjerätten i 57 procent av fallen ger en rekommendation som går i mammans riktning, och i 35 procent i pappans. Familjerätten anser att detta inte styrker anklagelserna om partiskhet, med motiveringen att det motsvarar hur föräldrar i stort tar ut sin föräldraledighet. Vårdnadstvister ska avgöras med barnens bästa för ögonen. Ändå rekommenderar man väldigt sällan växelvis boende. Bara i fyra procent av fallen, och det är lika ofta som man rekommenderar särskilt förordnad vårdnadshavare.”

fredag 20 april 2012

Mail från Göran Hägglund

Igår fick jag brev/mail från Göran Hägglund….igen.
Han skrev:
Hej Eva,

Tack för ditt mail! Jag beklagar att mitt svar har dröjt!

Som du säkert förstår kan jag inte kommentera eller gå in i ett enskilt fall. Jag kan bara framhålla att det står mycket tydligt i socialtjänstlagen att ” när åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver”.
Som ansvarsfördelningen ser ut är det kommunen som avgör och vad jag förstår har ni drivit det till domstol. Jag har full förståelse för att ni inget hellre önskar är en närmare relation till barnen.

Vi har en grundläggande lagstiftning som rör omhändertagande av barn, men varje enskilt fall måste behandlas och avgöras individuellt eftersom det rör människor och är unikt. Barnens bästa ska beaktas, det är det grundläggande. Sedan måste en mängd andra faktorer vägas in i beslutet.


Med vänlig hälsning
Göran Hägglund
Partiordförande och socialminister
Kul att få svar ifrån ministern men handlar om att sticka huvudet i sanden. Jag svarade:
Tack för ditt svar. Jag har full förståelse för att du inte kan gå in i enskilda fall men här har jag en dom som
visar att er intention att barnens bästa skall vara det avgörande bara är ord.
Jag anmälde rättens brist på barnperspektiv till JO som inte heller de ansåg att rätten gjort fel då de dömde till mamman fördel på barnens bekostnad. Rätten hänvisar ju till att lagen säger att det skall vara så.
efter det fjärde programmet om oss på uppdrag granskningkrävde flera ledande rädda barnen Barnombudsmannen och flera andra ledande experter en lagändring http://svt.se/ug/#20111130200036/krav_pa_lagandring_efter_markskandalen?&_suid=340
men vad händer INGENTING.

Ni påstår istället fortfarande att barnperspktivet skall vara rådande trots att vi är så många som talar om för er att det inte är på det viset.
I vårt fall ser barnen oss som sina föräldrar, det konstaterar domen och det förstår väl vem som helst att det vore för deras bästa att få komma "hem".

Om vi varit biologiska föräldrar hade ingen överhuvudet taget ifrågasatt det men nu gör man det och går emot det som så tydligt är barnens bästa och hävdar att lagen säger att föräldraperspektivet enligt lag väger tyngre. Alla fina ord om att barnens bästa skall väga tyngst framstår med all tydlighet som bara ord.

Och vad gör ni som ansvariga ? svarar att så är det inte...
Det är det jag vill väcka inte vårt enskilda ärende.
Vi är ju inte ensamma.
Vi har ju över 70 barn i liknande situationer.

När skall ni göra något istället för att skjuta ifrån er med kommentarer om att ni inte går in i enskilda ärenden eller svar om hur det skall vara när jag talar om gång på gång att det inte är så som ni påstår.
Det fungerar inte som ni säger i praktiken.

Sverige (läste det i veckan) fälldes ju igen av Europadomstolen för just det. http://www.dagensjuridik.se/2012/04/europadomstolen-sverige-krankte-pappas-ratt-till-familjeliv Barnens bästa hade inte beaktats. Gör man bara fel tillräckligt länge får man rätt iallfall även om det konstaterats att barnen är förlorarna och har farit illa av det. Så är det i vårt fall också.

Det kommer fram gång på gång att barnens bästa kommer i andra hand oavsett vad det står i lagen eftersom det kan tolkas på ett annat sätt och andra saker kan vägas in och frågan är när och vad ni kommer att göra åt det.
Så jag är trött på generella svar och vill veta vad ni som ansvariga gör åt det istället. När skall ni sluta stoppa huvudet i sanden och tala om hur det skall vara när vi gör allt vi kan för att tala om att det inte fungerar så? MVH Eva fostermamman i Markärendet

Man undrar vad som skall till.

torsdag 19 april 2012

onsdag 18 april 2012

tisdag 17 april 2012

Eudomstolen dömer

Då har Sverige återigen fällts i europadomstolen http://www.dagensjuridik.se/2012/04/europadomstolen-sverige-krankte-pappas-ratt-till-familjeliv
En pappa som hade delad vårdnad men vars ex stack till ett annat land då pappan förlorade vårdnaden.
Det är en hel del som använder den ”metoden” de flyttar med barnet, även inom Sverige, och efter ett tag, när det äntligen går upp i rätten menar man att det inte går att rycka upp barnet även om de gjorde fel från början så de får stanna. Den som tog barnet och stack vinner alltså. Den andra föräldern förlorar alltså vårdnaden trots att den förste gjorde fel. Budskapet blir alltså att man kan få rätt bara man gör fel från början.

måndag 16 april 2012

Kompletteringen klar

Då är kompletteringen klar mot advokat Olsson.
Jag har flera som bekräftar mina påståenden om att han inte gjort sitt jobb.
Flera som talar om att hans försvar inte stämmer, inte håller.
Har mailat in den och skickar pappersorginalet i dag.
Får se hur det går, inte många prickas på gott och ont. Återigen som att slåss mot väderkvarnar.
Det borde int vara så svårt de är satta att försvara de utsatta och gör de inte sitt jobb så skall det inte vara så svårt att pricka dem.

söndag 15 april 2012

Ansvarsfrihet..med viss tvekan

Har inte haft tid att kolla markbladet på ett tag men fick höra att det återigen stod om socialnämnden. V 15 sid 8
Nu är revisorerna färdiga och de riktar kritik mot nämnden. Men alla utom en vill ända ge dem ansvars frihet. http://media.markbladet.se/mbred/mbred_pdf/2012/15/08_mb_15_2012.pdf
De politiska revisorerna är inte nöjda med socialnämndens redovisning av verksamhetsåret 2011. Och längst i kritiken går Roger Fogelström (M). Han vill inte ens ge dem ansvarsfrihet.

Ingen revisor ser med lätthet på en nämnd som serverar dem ett underskott på mer än 40 miljoner kronor av en budget på 590 miljoner kronor. Därför får socialnämnden svidande kritik i den nya revisionsrapporten.

Kritiken faller främst på Per-Olof Hermansson (KD) och Anita Lomander (S),
men Roger Fogelström konstaterar att hela nämnden har ett ansvar för ekonomistyrningen.
Artikeln är längre. Ingen revisor ger med lätthet...
ändå gör det det gång ¨på gång trots alla övertramp.

lördag 14 april 2012

Familjehem sökes

Att det bästa för utsatta barn som inte kan bo kvar hemma är att de placeras i ett familjehem istället för institution är för de flesta helt klart. Här kommer ett debattinlägg som visar på det återigen. http://www.expressen.se/ledare/120414-forodmjuka-inte-barnen/
Placeringarna är ofta nödvändiga i akuta situationer men gör sällan någon positiv skillnad ur ett längre perspektiv. Mötet med likasinnade olycksbarn i en monoton miljö riskerar att öka den sociala missanpassningen.

När Statens institutionsstyrelse (SiS) undersökte hur det hade gått för barn som placerades i slutet av 90-talet fann man att en tredjedel av dem som varit drogfria vid inskrivningen redan ett år efter avslutad behandling hade blivit tunga missbrukare. En annan SiS-rapport, från 2010, visade att 12 procent av flickorna på hemmen har sålt sex.

Sveriges Radio genomförde 2010 en granskning som avtäckte allvarliga missförhållanden på ungdomshemmen. De rapporterade om våldtäktsoffer som vid visitering tvingades klä av sig nakna inför manliga vårdare, om ett systematiskt missbruk av isoleringsstraff, där barnen dessutom var tvungna att torka upp sina spyor. Detta avslöjades tack vara den dokumentation som fanns.
Därför är det häpnadsväckande att barnminister Maria Larsson, KD, nu har lagt ett förslag som innebär att ungdomshemmen får visitera barnen så ofta de vill, utan att dokumentera det.

Personalen har redan möjlighet att genomföra kroppsvisitering när de misstänker att barnen bär på något otillåtet. Det är rimligt. Men att tillåta vuxna att undersöka barnens kroppar när och var som helst är en alldeles för långtgående kränkning av deras integritet.

Det behövs kontroll men det viktigaste sättet att förebygga och stävja drogmissbruk är att bygga upp barnens självkänsla, och få dem att känna tillit till den vuxenvärld som alltid har svikit dem.

Omotiverade kroppsvisiteringar lär snarare få motsatt effekt. När de dessutom inte dokumenteras har samhället ingen insyn i maktutövningen.
Utredningen om de så kallade barnhemsbarnens fasansfulla öden rekommenderade regeringen att vidta åtgärder för att se till att övergreppen aldrig upprepas.

Det viktigaste man kan göra är att se till att institutionernas makt balanseras av en långtgående insyn.
Maria Larsson vill göra tvärtom. Det är oacceptabelt.
Som sagt familjehem är bättre för utsatta barn men skall vi ha kvar dem så får man börja behandla dem bättre, förbättra deras viljor.

Sökte igår på kul på ”familjehem sökes”.
Fick över 1500 träff.
Det är näst intill stört omöjligt att få familjehem som ställer upp. Det är dags att inte bara tänka om utan också agera på det.

fredag 13 april 2012

Barnen rätt till både pappa och mamma

Då var det bloggstrul igen. Måtte det snart ordna sig på riktigt.

Tänk om man kunde utgå ifrån barnen.
Deras rätt till båda sina föräldrar.

Har en kompis som är själv med en pojke och han är kille. Han har fått kämpa länge för att få vårdnaden trots att pojken bor heltid hos honom. Han driver frågor runt pappor och deras rätt till sina barn eller vänd på det. Barnens rätt till sina pappor.

Att som nybliven förälder vara tvungen att skriva på papper att man erkänner att man är pappa, och ifall förhållandet spricker är det kvinnan som i de allra flesta fall får vårdnaden. Är paret inte gifta är det ännu svårare det kan vara så att det helt och hållet är kvinnan som avgör om barnet får träffa pappa alls beroende på om hon tillåter det eller inte.
Barnet får automatiskt mammans efternamn om de inte är gifta och det är en hel rad med problem som ytterst drabbar barnen.

Nu hittade jag en artikel som igen ställer det på sin spets. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14649848.ab
Ett par som är sambo får barn. Mamman får en stroke och pappan har plötsligt inte automatiskt vårdnaden.
Eftersom mamman låg nedsövd och de inte är gifta kunde hon inte intyga att Stefan är pappa till Alexander. Han fick varken ut barnbidrag eller föräldrapenning.
Alexander blev jourhemsplacerad hos sin pappa och vårdnadsfrågan tog flera månader, men löstes till slut av dna-prov.

Barnperspektiv pyttsan finns inte och barnperspektiv finns heller inte. Lagstiftningen måste ändras.

onsdag 11 april 2012

Saningen eller bara prat?

Nu ökar kraven på familjehemmen. Det är bra.
http://st.nu/medelpad/sundsvall/1.4595483--vi-bar-ocksa-ett-ansvar-

De skriver:
Det krävs mellan 50 och 60 namn på personer som är intresserade för att socialtjänstens rekryteringsgrupp ska få fram de 15 till 20 nya familjehem som behövs i Sundsvalls kommun varje år.

– Många vill mycket och har ett gott hjärta men alla har inte de förutsättningar som krävs, säger socialsekreteraren Jan Gerhardsen.
Han och kollegan Lena Wilson rekryterar och utbildar familjehem. Intresserade får tåla en noggrann granskning. Belastningsregister, polisens misstankeregister och skulder hos kronofogden kontrolleras. Rekryterarna gör hembesök hos familjen, sedan följer en grupputbildning och djupintervjuer. Referenser som arbetsgivare, grannar, bekanta, de egna barnens skola och förskola kontaktas.

I de fall man når hela vägen väntar sedan matchning med barn eller ungdomar som behöver placeras.

– Matchningen är den svåra biten. Vi försöker ha en bank med familjehem men de kanske inte passar de barn som behöver placeras. Syskongrupper ska helst få vara tillsammans, vissa barn har omfattande vårdbehov och alla familjer kan inte ge den tid eller utrymme som då krävs, säger Berit Johansson.
– Att placera barn med allergi är till exempel väldigt svårt för många familjehem har djur, säger Lena Wilson.

Processen att bli familjehem tar ungefär ett halvår, när ett barn eller en ungdom sedan matchats ska socialnämnden fatta beslut om placeringen.
En särskild handläggare har hela tiden ansvar för kontakten med barnet, familjehemmet och barnets biologiska familj. Och varje placering följs upp, minst var sjätte månad för det kräver lagen.

– Det kommer alltid finnas barn som inte kan bo hemma. För många är familjehem en räddning och vi får inte glömma de fantastiska insatser som merparten av familjehemmen faktiskt gör, säger Lena Wilson
Ja det är ju så det skall fungera och skall vara.
Nu är det ju så att jag vet 7 omplacerade barn bara i Sundsvall så jag undrar lite om det bara låter bra eller om de kanske ändrat sig??
Det är en sak att hitta bra familjehem sedan en annan att se till att barnen inte flyttas omkring i onödan.

tisdag 10 april 2012

Under socialtjänstens ansvar

Jag jobbar så jag hinner inte leta artiklar eller annat så mycekt som jag vill.
I Mark har bristen på pengar nu fått andra konsekvenser http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=5058847 Nu får de stänga dagisen över sommaren 30 stycken. Det ställer till det för föräldrarna där.

Och i Sunne är det en man som bodde på ett behandlingshem som misshandlats. http://www.vf.se/nyheter/sunne/grov-misshandel-pa-behandlingshem#.T4QqGfjtPMQ.email han var i och för sig 40 år men han var under socialtjänstens ansvar. När mannen misshandlades var var personalen? Varför märkte de inget på två dagar utan det upptäcktes av en besökare?
Vilket ansvar kan man förvänta sig att de har och tar? Om någon är intagen borde man väl kunna kräva mer eller?

Bara för ett par dagar sedan var det i press att personer tjänar miljoner på behandlingshem. Utsatta mäniskor och barn är en inkomstkälla.
En stor inkomstkälla då borde kraven på dem vara större.

måndag 9 april 2012

Utsatta barnens värde

Barn fortsätter att fara illa i socialens hantering och straffen för de som utsätter dem är lika med noll. http://st.nu/medelpad/sundsvall/1.4595492-barn-valdtogs-i-familjehem
Här är det två flickor som placerats i hem där de utsatts för sexuella övergrepp. Visst finns det familjehem som inte borde vara familjehem och även familjehem har i umgängeskretsen personer som är farliga för omgivningen. Men då man väl kommer på det borde straffet vara hårt. Men inte då. Utsatta barn har inget värde.

Här var det mannen i ett stödboende för den ena flickan.
Sedan en ung man som var placerad i samma familjehem som den andra flickan.
Socialen hade fått indikationer om att det var något fel men valde att inte tro ller agera.

För stöd pappan blev det i och för sig tre års fängelse och 85 000 kr i böter men för den unge manenne som erkände blev det skyddstillsyn med särskild behandlingsplan. Han ska vistas två år på behandlingshem och stå under övervakning till juli 2014.
en till som bloggar om det http://anneskaner.wordpress.com/2012/04/09/kommunal-valdtakt-pa-barn-skall-kosta-kommunen-pengar/
Man kan tycka att 3 års fängelse inte är så lite men han var 70 år. En äcklig gammal gubbe i en ung flickas ögon. Iallafall tror jag att få i den åldern väljer att ha sex med en så gammal man. Fem år höll han på och förstörde tillvaron för henne och ingen trodde henne.
Anne skriver:
De pengar täcker inte ens bråkdelen av den terapi som kommer att behövas framöver. Det är inte ens plåster på såren. Pengar kan inte ge tillbaks det man förlorat, men ersättning kan svida hos den som gjort det. 85 000 kr är inga pengar i det avseendet.

Men det finns ytterligare en part som borde stämmas i sammanhanget och där jag hoppas att advokaterna går vidare och det är Sundsvalls Kommun. Så här skriver Sundsvalls Tidning, “Redan våren 2007 initierade socialtjänsten en utredning eftersom flickan berättat för en skolkamrat att hon utsatts för övergrepp. Men utredningen ledde inte till några förändringar för flickan, socialtjänsten fann inte anledning att föra saken vidare. I stället fortsatte övergreppen mot barnet under flera års tid.”

Jag kan bara hålla med men det är nästan intill omöjligt att stämma och få rätt mot en kommun. Det är som att slåss mot väderkvarnar.

söndag 8 april 2012

Omtanke om alla

Hittar en artikel av eller om Lisbeth Pipping http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/familj/article14543807.abHon skriver:
Än i dag är det bara Sverige och Norge som har lagstiftat om att personer med utvecklingsstörning ska ha samma rätt som alla andra medborgare att ha ett eget boende.

En av dessa rättigheter handlar om rätten att bilda familj. Min mamma, och säkert många andra mammor och pappor med utvecklingsstörning, var inte riktigt kapabel att hantera alla sidor av ett föräldraansvar på ett tillräckligt bra sätt. Men eftersom mamma var myndig så ifrågasattes inte alls hennes graviditet när hon väntade mig och mina två syskon.

Samhället är inte riktigt kalibrerat för att hantera sådana här saker. En man eller kvinna med en lindrig utvecklingsstörning kan klara många praktiska sidor av sitt liv jättebra och utan problem ha ett eget boende i exempelvis en gruppbostadsmiljö, där man delar vissa resurser med andra personer med liknande utmaningar och där man har hjälp och tillsyn av personal.

Men är det en bra miljö för ett barn att växa upp i?

Jag tycker att det bör ifrågasättas.

Som hon sa en gång en utvecklingstörning går inte över av sig självt.
Hon avslutar med orden:
Tänk er själva situationen med en fullt frisk och normalbegåvad ung kvinna som glädjestrålande kommer hem och meddelar att hon väntar barn. Och tänk sedan att hon är 14 år och fortfarande går i högstadiet i skolan. Det finns inte en förälder eller omsorgsmänniska i Sverige som skulle tveka en sekund att sätta sig ned med den unga flickan och på djupet diskutera vad ett föräldraskap innebär. Det är dags att visa människor med utvecklingsstörning samma omtanke.
Jag kan bara hålla med.

lördag 7 april 2012

Väntar

Hittade ett gammalt inlägg som jag inte kommer ihåg att jag sett eller lagt ut tidigare. http://cattasbubbla.se/2011/11/30/uppdrag-granskning-om-fanny-rasmus-ikvll/
Det är inte utan att det river upp en massa minnen och känslor.
Känslor då de ringde och sa att barnen skulle komma hem... sedan blev det inte så.
Känslan då vi fick beskedet att rätten dömmer till mammans fördel på bekostnad av barnens.

Vad banren vill och vad som är bäst för dem är så uppenbart och ändå skall det vara så svårt att ge dem rätt och vi lkängtar och väntar fortfarande på att få träffa dem.

Gör inget av rädsla för att det skall förstöra ännu mera, även om vi vet att det är vad banren önskar vill och längtar efter.

fredag 6 april 2012

Sitter kvar

I veckans markblad diskuteras nedläggningen av ett äldreboende. http://markbladet.se/?artikel=201204031550216213
Det var möte runt det härom veckan.
Samma möte som Hermansson ordförande ”glömde” att kalla resten av nämnden till.
Nu går ordförande inom socialdemokraterna ut och kritiserar honom.
Han skriver:
I detta arbete har socialnämndens ordförande ett avgörande inflytande. Det ställs stora krav på politiskt ledarskap och klokskap inom den egna gruppen och i samarbetet med övriga partier för att nämndens arbete ska fungera
I hanteringen av Malm¬säter har det uppenbarligen brustit rejält hos socialnämndens ordförande. Nämndens ordförande var inför mötet överens med vice ordförande att Malmsäter skulle hanteras som ett informations- och diskussionsärende och återremitteras för fortsatt beredning hos förvaltningen.

Döm om mångas förvåning, inklusive undertecknads, när frågan istället helt plötsligt under mötet förvandlades till ett beslutsärende av ordföranden. De flesta av oss begriper att det inte går att först göra en överenskommelse om hur ärendet ska behandlas och därefter på sittande möte göra tvärt¬om. Det är inte trovärdigt och det är inte ett tillräckligt bra ledarskap från nämndens ordförande.

Det är inte länge sedan som halva social nämnden var för sig kritiserade samma person men då ställde sig Pelle Pellby bakom honom och sa att han hade i alla fall deras förtroende. Nu har han också ändrat sig. Undrar hur länge Hermansson sitter kvar?

torsdag 5 april 2012

En uppsats till

Har fått en uppsats till "Det omhändertagna barnet och familjehemsföräldrarna" förutsättningarna för ett rättsligt erkännande.
Har inte hunnit läsa den än men skall göra det så fort jag hinner. Den är skriven av samma juridik studerande som skrev om familjehemmens rättsliga ställning. Han har jämfört Danmark, Sverige och internationellt.
Det står att
arbetet syftar till att undersöka vilka förutsättningar, som ska vara uppfyllda för att relatio-nen mellan det omhändertagna barnet och familjehemsföräldrarna ska anses ändra karaktär från att vara en tillfällig relation mellan barnet och en kontrakterad kommunal uppdragstagare, till att vara en skyddsvärdig familjerelation mellan barnet och - för barnet - viktiga icke-biologiska familjemed-lemmar.

Återkommer så fort jag unnit läsa den och så fort jag fått en länk till vart man kan gå in och läsa den.

onsdag 4 april 2012

Bemöter

Igår fick jag brev ifrån advokatsamfundet. De skickar advokatens försvar. Det känns som om han är så säker på att inte kritiseras att han knappt försvarar sig. Han skriver att det är jag som inte förstått vem som gett honom uppdraget och att ingen annan varit missnöjd. Konstigt eftersom två nämndeledamöter anmält honom . Men det blir väl bara till att bemöta honom igen.

tisdag 3 april 2012

Vem bestämmer

Ibland vet jag inte hur folk tänker. Även om de vill väl blir det rätt tokigt tycker jag. http://www.dn.se/debatt/ge-aven-vara-barn-ratt-att-rosta-i-de-allmanna-valen
Tanken är väl bra, 2 miljoner personer utan makt. Barnens, men rösträtt? Och så skall ett ombud se till att deras röst blir hörd.
Fungerar det som det gör idag när det är mer än väl belagt att barnen inte ens kontaktas eller frågas angående deras vilja inför rättegångar som har avgörande betydelse för deras liv så tror jag inte att det är deras vilja skulle komma fram i ett sådant sammanhang heller.

Hittade en artikel på Sourze http://www.sourze.se/%22Svaga%22_politiker_ger_tj%c3%a4nstem%c3%a4nnen_stor_makt_10779411.asp
Hon skriver:
Vad skulle hända om en nämndeman sa till domaren i tingsrätten att "nu du får avgöra det här målet för du har bättre utbildning än jag"? Nämndemännen har självständig beslutanderätt när målet avgörs och vid behov avgörs målet genom omröstning, varvid majoritetens ståndpunkt vinner. Även en politiker i ett socialutskott har en självständig beslutanderätt.
Både nämndemän och politiker i socialnämnderna är valda i förtroende för att de ska fullfölja det uppdrag på bästa sätt som de valdes till. En politiker i Mark hade dock insikt om vad politikerrollen innebär. Det var Inga Maj Krüger, KD. Men för sitt uttalande fick hon inga stående ovationer. Läs mer under "Politikerna förstod inte uppdraget".
Hon sätter som vanligt huvudet på spiken i många avseenden.

Har just talat med en riksdagsman som är villig att ta ett nappatag runt alla 400 barn vars röst inte hörs eller tryggas i lagen. Håller på att sammanställer några punkter att början med.

måndag 2 april 2012

Trött

Är trött och har tappat insperationen. Har ingen lust med något. Har svårt att motivera mig att leta något att skriva om och svårt att hitta lusten att ens engagera mig. Den kommer väl igen men just nu orkar jag inte.
Fick en länk till hur den förra robinssonvinnaren startade ett hem för ungdommar. Ensamkommande flyktingbarn. Stället är tydligen misskött och har fått en mängd kritik men han fortsätter han tjänar ju pengar på det, mängder av pengar http://www.svd.se/naringsliv/s-politikern-far-kritik-for-ungdomshem_6968585.svd
Nu utreds han även för skattebrott. http://www.expressen.se/nyheter/tjanade-miljoner-pa-ungdomshemmet/ Som sagt barn verkar man kunna hantera hur som helst och här är en som blivit miljonär på kuppen.