Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

fredag 31 augusti 2012

Fler erkänner lagbrott

Det var inte bara i Kista man har svårt att förlja lagen. Nej nu visar en undersökning att det är hela Stockholm man har svårt.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=5251912
Sparkrav hotar rättsäkerheten.

Socialtjänsten i samtliga stadsdelar i Stockholm får allt större problem att följa lagen. Det visar en omfattande enkätundersökning som (S) i Stadshuset låtit göra, och den visar på en mycket ansträngd arbetssituation på många håll.  

Fyra av tio socialsekreterare känner sig tvingade att bryta mot lagen, och mer än åtta av tio upplever stor psykisk press i sitt arbete. En press som enligt många tillfrågade kommer sig av de ansträngda ekonomiska budgetramarna, och alla besparingskrav.

Och om man inte följer lagen vilka är det som utsätts? vilka är det som får ta konsekvenserna? Vilka är det som får leva med konsekvenesrna? Jo redan utsatta.

torsdag 30 augusti 2012

Film i kväll

Fick just ett samtal KL 22 i kväll i kunskapskanalen en film om familjehem. "Barn till låns".

Kan inte följa lagen

Fler och fler slår larm och talar om stt de inte klarar av att följa lagen. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=5248767 Under rubriken " Det är dags att tala om hur det är" säger socialsekreterare i Kista:

Det är en trist social utveckling som beskrivs i Rinkeby kista stadsdelsförvaltning. Anmälningarna om barn som far illa har ökat sedan förra året. Antalet 2011 var drygt 50 per månad och den siffran har ökat till 90 per månad - i år.

Det enligt stadsdelsförvaltningens egna siffror. Dessutom har personalomsättningen har ökat den senaste tiden. Den var under förra året sju procent bland dom som jobbar med social omsorg. Det är en anmärkningsvärt hög siffra enligt förvaltningen.

– Det drabbar ju våra brukare och medborgare väldigt mycket at personalen byts ut, ska man jobba med att förändra människors liv så behövs det kontinuitet i kontakten, det är jätteviktigt, säger Elin Matsson.

Socialtjänstlagen säger att utredningen ska utgå från varje individs enskilda behov. Men det hinns inte alltid med idag, utan den blir med generella bedömningar där ekonomin kommer i första hand, säger Elin Matsson.

Undrar när någon ansvarig skall lyssna, ta på allvar och ändra på förutsättningarna. Det är ohållbart. handläggarna har inte tillräckligt bra utbildning för det de gör. De har inte i många möjligheter att göra ett bra jobb som beskrivs i inslaget. vilka drabbas jo redan utsatta.

onsdag 29 augusti 2012

Överflytt av ärende

I Mark har det just varit uppe ett ärende ang ett barn som är familjehems placerat i Mark.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=5248047 Den biologiska mamman bor i Härryda varför de försökte flytta ärendet dit. Socialstyrelsen sa nej. Barnets trygghet är viktigare än mammans önskan.
Här är återigen ett exempel på hur olka man ser på det i olika instanser. I vårt ärende sa rätten att mammans vilja var viktigare än det barnen såg som sitt.
Som jag ser det finns det skäl att dra det igenom rätten en gång till.

tisdag 28 augusti 2012

Skolans värld

Har funderat en del på hur barn far illa i skolan.
Inte genom mobbing utan genom att de inte når målen som man så fint satt upp. De klarar det inte och ändå skickas de högre och högre trots att de inte klarar av de lägre årskurserna
Att komma upp i sjuan och inte ens klara Åk 3 eller 5 i svenska eller matte gör att ett sådant barn misslyckas varenda dag.
Har kollegor som berättar om elever som kommer nu till Åk 7 som inte ens kan klockan eller vet vilken månad eller årstid det är. Hur kan man ens drömma om att ett sådant barn skall få det stöd och den hjälpen de behöver om det sedan sitter ett antal sådanna barn i samma klass. Vad för hjälp kommer andra elever att få om 1/3 av eleverna har problem eller diagnoser?
Skall lägga till att siffrorna inte är tagna ur luften utan ur verkligheten och inte bara ur en klass utan flera.
Hur kan någon ens inbilla sig att de skulle komma ikapp när de inte ens hänger med i det man går igenom.

Tror inte att personer på riksdags nivå är medvetna om det. Sedan skall det utifrån det funderas över vad man kan göra för en sådan elev i ett klassrum med nästan 30 andra. Hur skall man som lärare orka och hinna? Se varje individ, stötta varje elev med svårigheter.
Om man har 15-20 handlednings elever varav närmare 10 tillhör den skaran. Man skall planera och förbereda sina lektioner, man skall ha möten, gå på möten, planera och ha utvecklingssamtal, handledarsamtal och göra prov och rätta dem. Du skall hinna uppdatera dig i ditt ämne.

för de elever som behöver stöd skall det skrivas orosblanketter för att det skall ju dokumenteras vad som är gjort.  Sedan skall det utredas vad man kan göra för barnet i fråga. sedan skall det skrivas åtgärdsblanketter och talas med kollegor om de upplever problemet och på vilket sätt de anser att barnet behöver hjläp. Man skall ha föräldrarnas tillstånd att gå vidare, vilket inte alltid r självklart även om man kan tycka det och sist rektors godkännade och namnunderskrift.
Det skall följas upp efter ett par veckor för att se om åtgärderna kommit igång och funderar och så skall man följa upp efter 6-8 veckor.

Jag förstår att lärare protesterar och klagar över arbetsbördan. Jag förstår också att det måste finnas många elever som mår dårligt i systemet. Att aldrig få känna att man lyckas, att ständigt ligga efter. Att känna sig utanför för att man inte förstår.  Kanske inte våga fråga för att man inte vill känna sig dum eller utanför.
Tror på tesen att det kan vara anledningen att många blir utåtagerande för att inte visa att de inte förstår, inte är med.

Det finns ju barn personer som inte har läshuvud. Ändå skall alla förberedas för högskolan för den måste ju alla gå...

Det finns många områden gällande barn som behöver ses över.

måndag 27 augusti 2012

Ger bort sina barn.

Har i helgen ringt runt för att se om jag kunde skaka fram ett familjehem. Vet inte hur mycket vårt ärende påverkat men det är svårt att få familjehem överallt. Fick kännedom om en familj där tre barn skall placeras. Mamman "vill inte ha dem längre" eftersom hon träffat en ny man. Kommunen hade ett hem där en placering var på väg ut men nu ändrade det sig och plötsligt måste de även flytta och byta skolan. Det är så synd om de inte kan få behålla den enda lilla trygghet de har utan måste byta allt.
Hur man kan ge upp sina barn på det viset, av en sådan orsak begriper jag inte.
Det är sådanna kontraster mot vad vi själva gått igenom. Jag skulle aldrig ge upp "mina".
Jag skulle vilja ta dem men kan inte eftersom vi då måste möblera om och ta barnens rum. Eftersom vi inte vill riskera att någon säger att ni har fullt så "våra" inte kan flytta hem igen om vi skulle lyckas få det dit. Så mycket de tagit ifrån oss. Önskan att hjälpa fler, stor familj....

Hösten närmar sig med stormsteg. Det börjar bli kallt trots att det känns som om vi inte haft någon sommar alls. Ännu en sommar utan att barnen är hemma.
Så mycket minnen. Håller på att få kycklingar. Sena men så blir det ibland.
Minns hur flickan älskade att vara med och titta på då de kläcktes. Att få hålla dumbollarna i händerna kräver ju att man är försiktig.
Trädgården väller över av frukt. Plockade över två liter björnbär i går och det var bara en bråkdel av vad som blir på plantan. Äpplen ligger lite varstans och plommon är det massor. Gurkor, tomater och psysalis i växthuset. vinbär, krusbär och hallon är över"blommade" och avplockade. Ännu en av hennes favoritsysselsättningar. Att springa runt och kolla vad som m,ognat sedan dagen innan och provsmaka.

Sonen bygger och grejar ute med pappa vilket även pojken älskade. Han var nog mer jordbrukare än vad sonen är. Minnen som sköljer över en. Som både är sköna men även smärtsamma eftersom barnen inte längre är här. Eftersom vi vet hur mycket de längtar hit efter allt det där som var deras.

fredag 24 augusti 2012

Gjort upp med gammalt groll

Äntligen är mina två första intro veckor slut och jag hoppas få lite mer tid att andas.

I skolans värld är det fullt av barn och ungdomar som mår kass.
Det blir till att göra åtgärdprogram för flera stycken direkt.
Hittade en artikel just om det.
http://prestationsprinsen.wordpress.com/2012/08/23/atgardsprogram-maste-fa-ta-tid-att-andra-fram-och-tillbaka-gynnar-ingen/ Att de man gör måste få tid att visa om de fungerar. Jo visst men en del tycker jag är så luddiga att man inte ens vet vart de skall leda.

Hittade även en om att vårdnadstvister ökar men skribenten saknar förklaringen varför.
Han presenterar sin åsikt vilken jag tror på i många fall.
http://www.pellebilling.se/2012/08/vardnadstvisterna-okar-men-man-missar-att-forklara-varfor/

Själv har jag äntligen tagit tag i ett gamlat problem och avsagt mig kontakt med en person som inte tillför mitt liv anat än tråkigheter. Gammalt groll som ändå inte kommer att leda till något. Har dragit mig för det bara för att det är nära släkt men som sagt det kommer aldrig bli bättre så nu har jag gjort något åt det. Det känns faktiskt som en stor sten har lyfts av. Personen i fråga kommer säkert inte acceptera att jag backar undan så sista ordet är inte sagt men jag har bestämt mig för att nu får det vara bra.
Helg igen och trött efter två mycket intensiva veckor skall göra allt för att vila upp mig och ta det lugnt hur man nu gör det....
Trevlig helg på er...

torsdag 23 augusti 2012

Barnens bästa finns inte.

 Det är kommunens ansvar att se till att barn har tak över huvudet
- men inte att ordna så att de kan bo med båda sina föräldrar. Det säger högsta ansvariga tjänsteman på socialförvaltningen.

Den kommentaren kommer ifrån Landskrona.

Anette Lindberg Mohlin som är chef för individ- och familjeförvaltningen får ett par frågor och svarar :
Hur ser kommunen till barnens bästa om man inte kan erbjuda ett boende till den ena föräldern och barnen i de fall det finns en delad vårdnad?

– Alltså, det är inte kommunens ansvar att få varje individ att leta en bostad.
Hur hemlös ska man vara för att få hjälp med en bostad?

– Är man hemlös har man möjlighet att bo på vårt akutboende.
Akutboendet är endast för vuxna och har stängt mellan klockan 10 och 16 på dagarna. De som bor där får inte vara drogpåverkade under vistelsen.

Om man blir bostadslös så blir man även av med sina barn.
Barnen får inte bo i akutboendena.
 Barnet kan få flytta till den andre föräldern som har bostad. Det i sig kan vara ett skäl till att få ensam vårdnad. Man kan alltså även förlora vårdnaden.
Barnen blir bara en sak som flyttas runt dit där det passar mest. Man bryr sig inte om deras känslor eller hur det blir för dem.

tisdag 21 augusti 2012

Saknar, Längtar

Ibland tar längtan och saknaden över.
Det är vid vissa tillfällen där man känner att man missar så mycket och nu startar skolan.
Pojken börjar i andra klass och flickan i första och vi får inte vara med. Får inte se henne stolt på sin första skoldag. får inte se honom uppklädd..
...eller som då vi hade föräldra träff i går och det plötsligt slår en att någonstans kanske de också har föräldra träff men vi får inte vara med.
Det kan vara andra tillfällen som man plötsligt drabbas av känslan av förlust. Det är som ett slag i magen och gör fysiskt ont. Man kan nästan tappa andan ibland.
Och så finns det de som tror att det går över eller som menar att vi inte skulle känna så för att vi inte födt dem... då förstår man inte det med anknytning.

måndag 20 augusti 2012

Illa hanterade barn

I gårdagens skörd runt barn som far illa hittade jag först en artikel där en treåring bränts svårt i solen. Dagis pesonalen hade inte smörjt honom.
http://www.expressen.se/kvp/liam-3-brand-pa-forskolans-utflykt/
Det jag funderar över är hur lätt det är att skjuta över ansvaret på någon anna. jag har fått lära mig att skall man ut i solen skall solskydd egentligen läggas på kvällen innan så att det hinner gå in i huden. Läggs det på för sent eller för nära inpå att man skall u t i solen så kan det istället koka på huden. Mamman visste att banren skulle med dagis och bada. Men smorde inte. Dagis personalen har också gjort fel, de borde också smort på morgonen men så lätt  det är att skjuta över ansvaret på någon annan.

Sedan är det en liten notis runt ett par som nu döms för att ha könstympat sin tre åriga dotter http://www.expressen.se/nyheter/tva-haktade-for-konsstympning/
jag klarar bara inte av sådant.
En liten värnlös treåring. Full av lisvslust, tillförsikt och tilltro till omvärlden.
Tre år och man litar oftast på hela världen och ser den som något gott.

På bara några minuter har de förstört livet för henne.
För er som inte vet hur en könsstympning går till så skär man av både blygläpparna och klitoris oftast utan bedövning för att sedan sy ihop allt igen och bara lämna ett litet hål för kisset att komma ut i. Hålet är ofta så litet att tjejerna får problem då de har mens. Hålet ät för litet och det hinner inte rinna ut. Det innebär att trycket gör att det buktar ut och kan göra hål in mot analen.
Det i sin tur för med sig att bajs går fel väg och kommer in i slidan och orsakar infektioner.
Allt för att mannen skall ha det skönare, trängre och tjejen inte skall ha det skönt och därmed frestas att vara otrogen.
Istället för det med sig att de flesta gissningsvis inte vill ha sex alls.
Då de skall föda får man klippa upp alltihop för att barnet skall kunna komma ut. Utomlands syr man ihop igen efteråt men det gör man inte i Svergie. På gott och ont. vissa saker blir lättare men det blir alltså både konstigt och gissningsvis fult och man känner inte igen sin kropp efteråt.

Familjehem gör ett bra jobb.

Det skrivs sällan om familjehem som lyckas. familjehem som gör ett bra jobb.
Blev visad på en artikel.  http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/barn-och-unga/lyckliga-foraldrar-till-fosterbarn_5010631.svd
Det står :
Pojken har nu bott hemma hos Jessica och Niklas i fem år. De betraktar honom som sin son och han dem som sina föräldrar. Samtidigt finns den biologiska mamman med i deras liv och de träffas regelbundet.
– Hon och jag har en jättebra relation. Det är viktigt att vår pojke har tillgång till sin historia. Däremot kan andra människor fälla ganska klumpiga kommentarer inför honom och fråga var hans ”riktiga” mamma är. Även om de menar väl, kan det göra mig ursinnig. ”Hans riktiga mamma står här, framför dig”. Han har två riktiga mammor. Den biologiska mamman har gett honom livet och det är klart att han älskar henne. Men vi är också riktiga föräldrar, som vill ge honom all kärlek och trygghet i världen.

Satt i helgen och diskuterade det där med många föräldrar. T.ex. samkönade.
En person sa:
Det måste vara konstigt för barnen med två mammor eller två pappor. Jag sa men barn till skilda fräldrar där de skaffar ny partner har ju också två mammor och två pappor.
Det man skall utgår ifrån är ju de som är viktiga för barnen. Vilka det nu är.
Ibland tror jag att det är vi vuxna som gör det konstigare än det är. Det gör att vi koncentrerar oss på fel saker.



 

söndag 19 augusti 2012

Letar skäl för nekat stöd

Det är fler och fler som kritiserar socialtjänsten även i Uppsala stod det i en Uppsala tidning.
Men det är ju inte bara i Uppsala
Artikeln publicerades nu i Juni http://www.unt.se/uppsala/fler-kritiserar-socialtjansten-1767275.aspx

Många gånger verkar det i dag handla om att hitta skäl för att säga nej, i stället för att stötta klienten. Det säger Ulrika Pettersson vid Frälsningsarmén i Uppsala.

–  Ibland önskar jag att socialtjänsten inte var så fyrkantig, säger Michael Hjerpe, verksamhetsansvarig vid Frälsningsarmén i Uppsala.
Han efterlyser mindre misstänksamhet och en mer flexibel hållning från socialtjänstens sida.


– Det finns familjer som lever på 1 500 kronor i månaden, hur de lyckas klara sig förstår jag inte.    
–  Det är klart att socialtjänsten måste ha ett regelverk men alla passar inte in i normen. Jag skulle önska att man ibland visade mer förståelse för det.
Ulrika Pettersson, som också är fältarbetare vid Frälsningsarmén, frågar sig vad socialsekreterarna egentligen har för uppdrag.

–  Det här handlar om samhällets svagaste, de som egentligen borde värnas.
–  De personer vi möter som fått avslag har inte kommit med några extravaganta önskemål. Det kan handla om en person som är aktiv i missbruk och vill få hjälp att flytta från sin destruktiva miljö. Även om hyran ökar med 700 kronor i månaden kan det löna sig på sikt i form av minskade vårdkostnader.
Expedition 4 i Uppsala har anmälts och skall nu grasnkas av socialstyrelsen.

Det är likadant över hela linjen.
Man väntar för länge innan man sätter in stöd i familjer med barn.
Man väntar för länge innan man går in och placerar.
Man vad kommer det att kosta i slutändan?

Eftesom jag jobbar i skolans värld så ser jag det även där. Man väntar för länge innan man sätter in stöd. Vad hjläper det med stöd i ÅK 7 om en elev "bara" ligger på en nivå som åk 3 eller 5. Hur skall man kunna ge undervisning till 20-25 elever om 1/4 inte ens klarat nivåerna för godkänt i högstadiet?
Inte konstigt att eleverna säger att de aldrig för hjälp och läraren inte hinner. En högstadielärare som dessutom inte ens är utbildad för de lägre åldrarna. En lärare som skall klara lektioner under de förutsättningarna men utan stöd för dessa elever. Kan det bli annat än fel?
Dessa barn kommer att känna misslyckande varenda dag.
Vad skapar det?
Barn utan självförtroende, barn som inte tror att det någon ide de kommer ju ändå inte att klara det.
Stödet skall in så tidigt som möjligt. Stödet skall in i låg mellanstadiet.


lördag 18 augusti 2012

Perfekt liv

Kan man ha ett för perfekt liv?
Vi hade verkligen allt.
Tre underbara ungar. Bra jobb, eget hus, ett hem vi trivs med. Lagom långt från stan men ändå på landet. Skogen inpå knuten, tio minuter till bad. Vi har våra djur. Nära till skolor och kompisar för barnen.
Stor umgängeskrets. Många och bra vänner som ställer upp och finns där när man behöver.

Är det därför vi förlorade det för att vi hade det för bra? Ibland funderar man i de banorna men sedan är frågan vem är det som missunnar oss och som har makten att påverka?

På ett sätt har vi fortfarande allt utan de två små som vi saknar och längtar efter.
Lika mycket, lika starkt.
Kan bara konstatera att hålet efter dem bara blir större och större.
Man uppskattar det inte lika mycket.

Slog för "skojs" skull på kritik socialtjänsten igen. Gör ju det med jämna mellanrum.
Jo då socialstyrelsen har kritiserat Mjölby, http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2012juni/socialstyrelsenkritiserarmjolbykommun
Nacka, http://www.nvp.se/Nacka/Nacka/Socialtjansten-far-kritik/
Bjuv http://mobil.hd.se/bjuv/2012/07/07/kritik-mot-socialtjansten-i-bjuv/
I Bjuv är socialstyrelsen inte nöjda med hur socialtjänsten rättat till.

I Uppvidinge var det en pappa som själv kontaktar soc för att få hjälp med sin som som då omhändertas. http://www.smp.se/nyheter/uppvidinge/pappa-kritiserar-socialtjansten(3357948).gm

Och som vanligt står ansvariga och tappar hakan i ett unisont det hade vi ingen aning om och sedan var det så illa.

fredag 17 augusti 2012

Äntligen

För första gången hittar jag en kommun som kompenserar en familj de gjort fel emot.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=5234203
Borås stad

Det är en över tio år gammal konflikt som nu tycks gå mot sin juridiska slutpunkt. 2002 vistades en då tolvårig pojke hos sina morföräldrar. Trots att det inte fattades något formellt beslut om omhändertagande av pojken ansåg socialtjänsten att han skulle tas om hand. Pojken flydde ut i skogen och jagades av poliser med pistol och skottsäkra västar.

Morföräldrarna har tidigare fått ett mindre skadestånd för att ovidkommande och negativa synpunkter om dem skrivits i en social utredning om pojken.
Men morföräldrarna fortsatte strida för pojken och för en ursäkt och när socialdemokraterna kom till makten för två år sedan anlitades en oberoende advokat som nu alltså fått kommunen att medge att man brutit med Europakonventionen och kränkt morföräldrarnas privat- och familjeliv.

De får 100 000kr. Det har tagit 10 år. Det är inte konstigt att de flesta ger upp kampen för rättvisa. Kampen för att få rätt och sedan säger de inblandade att vi har ju inga krav på oss så då har vi inte gjort några fel.
Det är fortfarande fel även om det gått lång tid. Det kränker och sårar och är lika galet.
Åren i sig tar inte bort felen.

torsdag 16 augusti 2012

Straffskala utifrån välordnat liv

Hittade en artikel som visar samhällets värdering av barn. En artikel om en pappa som skadar sitt barn för livet. http://www.expressen.se/gt/kraver-fangelse-for-spadbarnsvald/
Pappan skakade sin nyfödde son som pass hårt att den lille pojken fick hjärnskador.
I slutet juni dömdes mannen till villkorlig dom och 60 timmars samhällstjänst för grovt vållande till kroppsskada. Han dömdes även till att betala ett skadestånd till sin son på 35 000 kronor.
Straffvärdet för misshandeln är i vanliga fall sex månaders fängelse men Skaraborgs tingsrätt tog hänsyn till att mannen lever ett socialt ordnat liv och att det inte finns någon anledning att befara att han ska göra sig skyldig till nya brott.
Enligt rätten finns det inte heller något som tyder på att pappan hade uppsåt att skada sin son
.
Villkorlig dom innebär bara att om han gör ett nytt brott inom två år så riskerar han att åka in.
Men han lever ju ett så välordnat liv så den risken är nog inte så stor.
Sedan fick han 60 timmars samhällstjänst. En normal vecka är 40 timmar det är alltså inte ens 1 1/2 vecka där han skall jobba gratis på någon second hand, någon kyrka eller liknande.
Sedan skall han betala 35 000 kr till barnet som är skadat för livet. Kommer barnet ens att kunna njuta, ha roligt för pengarna?
Som en skrev att skjuta en älg vid fel årstid eller en varg för den delen ger fängelse.
Barnet som skadats för livet värderas inte ens till fängelsestraff, bara för att han hade ordnade omständigheter. Så om han hade haft ett rörigare liv så hade han fått hårdare straff? Är det vad man sätter straffskalan efter?

Det är alltså inte så farligt att trasa sönder barn för livet om man har ett välordnat liv.
Om du har ett välordnat liv så får du kanske skjuta varg också och älg vid fel tillfällen, eller det kasnke är en förmildrande omständighet om du är rik och gör ett bankrån. Du behöver ju inte pengarna.
Kammaråklagare Mats-Olov Johansson överklagar nu domen till hovrätten. Han yrkar på att pappan i första hand döms till fängelse för synnerligen grov misshandel. Mannen "har utsatt sin helt försvarslösa och endast några veckor gamla barn för en livsfarlig gärning och har tillfogat sonen allvarlig kroppsskada som kan ge bestående men", skriver åklagaren. I andra hand yrkar Mats-Olov Johansson på att pappan döms för grovt vållande till kroppsskada, som han gjorde i tingsrätten, men att straffet i stället blir fängelse i stället för villkorlig dom och samhällstjänst.

Skönt att se att det ändå finns de som kämpar för att barnet skall få rätt och kompenseras. Att alla skall vara lika inför lagen.Straffet skall ju bero på vad man gjort inte på hur man lever.

onsdag 15 augusti 2012

Brist på familjehem

Tiden räcker inte till för tillfället. Har svårt att få tiden att räcka till för att blogga.
I stora delar av Sverige har de brist på familjehem Radio Sörmland har gjort en undersökning och det saknas överallt. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=87&artikel=5228323



Det har länge varit problem med att få tag på familjehem, det som tidigare hette fosterhem. Men på senare tid har det blivit ännu svårare.
– Det senaste halvåret har det varit mycket, mycket svårare att rekrytera. Vad det beror på kan man fundera på, säger Maria Edlund Dahl som är chef för socialtjänstens insatser i Strängnäs.
Hon är oroad över utvecklingen

För mig är det inte konstigt. Vi har inga rättigheter, inget att säga till om får vända ut och in på oss för att överhuvudet taget få ett uppdrag som vi sedan kan förlora utan anledning över dagen. Vi undanhålls information och har i vissa fall inte ens avtal. Det är väl egentligen ett under att någon överhuvudet taget vill jobba som familjehem.

tisdag 14 augusti 2012

Varför inte?

Hittade en debattartikel av Maria Larsson.
http://bloggar.expressen.se/opinionsbloggen/2012/08/maria-larsson-separationsteam-behovs-for-barnens-skull/
Hon tycker att det behövs separationsteam för alla de barn där föräldrarna inte kan hålla sams vid en separation.
Det gäller ca 50 000 barn men i de allra flesta fall så löser man frågna runt barnen på ett bra sätt.
Hon skriver:


Men de senaste sex åren har de separationer som lett till vårdnadstvister som måste avgöras i domstol nästan fördubblats. Att en sådan upplevelse måste vara oerhört svår, om inte direkt skadlig för barnen i fråga, kan nog inte ens Forssberg i sitt mest klämkäcka esse förneka.

Jag vill därmed hävda att det är min skyldighet som barnminister att läsa statistiken ur barnens perspektiv. När jag gjort det måste jag sedan ärligt fråga mig själv vad jag kan göra för att hjälpa. Min slutsats och regeringens förslag, innebär att föräldrar erbjuds fler valmöjligheter. Valmöjligheter som innebär att de, om de så önskar, kan få professionellt stöd genom vad som kan vara en mycket svår period, inte minst för barnen. Att förmätet påstå att en sådan valmöjlighet är likalydande med infantilisering av landets föräldrar, är höjden av moralisering.

Jag kan inte låta bli att jämföra.
Då det gäller placerade barn så är det ca 20 000 per år om jag inte miss minner mig.
Alla ärendena går upp i rätt och barnen skall ha ett ombud, men de har inte ens krav på sig att träffa barnen de företräder. Barnen vet i många fall inte ens att de har ett ombud eller vilket det är.
De har heller inget professionellt stöd.
Att ta´s ifrån sina föräldrar är något av det mest traumatiska ett barn kan uppleva med i den frågan har hon inte tyckt att man behöver särskilt stöd. Undersökningar har visat att de ofta inte ens vet varför de är placerade eller för hur lång tid. Att de inte informeras om vilka beslut som tas alltför ofta över huvudet på dem.
Handläggare som i många fall alltför ofta, byts innan de lärt känna dem eller som inte går att få tag i. Som inte ringer tillbaka.

Varfrö är barn till föräldrar viktigare än placerade barn?
Varför är deras väl och ve viktigare? De har ändå föräldrar som i de flesta fall älskar dem.
Då det gäller placerade barn så har man tagit ifrån dem deras föräldrar.
Men de har inget stöd och Maria verkar inte tycka att de behöver något extra.

Barn skulle behöva ett barnombud som får gå in och agera, anmäla eller lyfta saker som är tokiga. Barn kan visserligen ringa BRIS, Child Foundation, BO men ingen får gå in i enskilda ärenden. Barn kan heller inte anmäla själva så en anmälan tas inte upp om man är för liten.

Sedan saknas ju lagar som tryggar dem. Lagar som gör att de kan få behålla tryggheten man försöker bygga upp runt dem. De har inte rätt till personer som är viktiga för dem utan det hänger på de "ansvarigas"  välvilja.

Jag har väckt frågan om att det görs för lite vårdnadsöverflyttningar runt de barn som är spädbarn då de placeras och därmed får hela sin anknytning till familjehemmet men den statistiken vill hon inte ta del av. Den har hon inte gjort något åt. Det finns inga lagar som tryggar dessa barn men det har hon heller inte gjort något åt.
Jag har över 75 barn som slitits ifrån sina fosterföräldrar utan vad det verkar anledning men hon går inte in i enskilda fall säger hon. Hur många skall det vara för att inte vara enskilt längre?

Hon skriver att hon måste ställa en ärlig fråga till sig själv vad hon gör för att hjälpa och jag undrar när hon skall ställa sig samma fråga vad gäller placerade barn.

För mig visar hon bara att alla inte är lika mycket värda i hennes ögon. Alla inte är värda hennes omtanke eller hennes möjlighet att påverka. Alla är inte värda trygghet eller stöd.
Varför?

måndag 13 augusti 2012

Sommarens sista dag

Då är sommaren över och likaså semestern. Ännu en sommar utan att de är hemma.
Ännu en "förstörd" sommar i våra liv.

Såg en annan familjehems mamma som förlorat ett placerat barn skrev om hur dåligt hennes bio barn mått av allt detta. Det är ju inte bara de drabbade barnen utan så många omkring.

Funderar också på det faktum att handläggaren på socialstyerlsen var "jävig" då kan hade jobbar med och kände kommunen han granskade. Ingen har gjort något av det. Ingen reagerar. är det verkligen OK. Eller så tycker  man inte att det är Ok men eftersom myndigheterna tycker det och säger det och enligt dem inte är fel så gör man inget. Det är ju tydligen lagligt om det är över två år.  Men man borde skriva, väcka, protesetera för det är inte rätt och det är direkt olämpligt.

Väntar även på beskedet ifrån advokatsamfundet. Skulle bli förvånad om han inte fälls, advokaten som inte var där, och ändå inte. I Svergie verkar myndighets personer och andra som har hand om andra mäniskors liv på något sätt fria ifrån ansvar. Hur mycket de än förstör.

söndag 12 augusti 2012

Samlar på upplevelser

Igår kväll vid 22 tog jag och sonen på oss jackor så vi inte skulle frysa och så satte vi oss på en stol ute i den mörka trädgården.
Vi satt där och lyssnade på alla nattljud och väntade på kometregnet.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15243714.ab

Det blåste i träden så det nästan lät som om det regnade.
Så mycket "regn" var det inte, man fick vänta en bra stund emellan men vi såg väl sådär en 15-20 stycken på de ca 45 minuterna vi satt där. Det är ju många fler än man ser en vanlig kväll.
Vi räknade ut att om vi satt i 6 timmar och såg likamånga i snitt skulle det bli över 120 stycken.
Långa stjärnfall med lång svans.
Häftigt.

Ett bra gäng med flygplan passerade och vi gissade vart de skulle. Vi kommer inte att veta vem som hade rätt men upplevelsen kan ingen ta ifrån oss. Vi satt där tätt ihopkrupna i stolen och myste i letade sateliter medan vi väntade på nästa komet. De ser ut som stjärnor men rör sig ganska snabbt över himlen, man skulle kunna tro att det är flygplan men de blinkar ju inte.
Vi tittade efter olika stjärnbilder och viskade då vi pratade om vilka det var och vart de var och vad olika stjärnor hette. Jupiter, Saturnus, lilla och stora karlavagnen och Orions bälte.

Vi pratade om att det vi gjorde var att skapa ett sådant där minne som han kommer att ha kvar. Som han kanske  kommer att berätta för sina barn en gång. Den där kvällen han satt i trädgården mitt i natten med mamma och tittade på kometer.

Vi brukar samla på sådanna där upplevelser/minnen. Saker som vi gör för att komma ihåg senare. Det är några av de saker som förgyller vardagen.
Ni som missade det kan se det ikväll. http://www.expressen.se/gt/kometsand-blir-till-stjarnfall/

lördag 11 augusti 2012

Övergrepp

Dagens rubriker är inte roliga. Ett familjehem där pappan förgripit sig på tre barn.
http://www.expressen.se/nyheter/fosterpappa-erkande-sexuella-overgrepp/
Barnen 4,6 och 9 år gamla. jag blir arg så jag skakar bara vid tanken.
Hur man kan förgripa sig på barn från första början är för mig obegripligt.

Enligt Expressen är det en familj som jobbat i 20 år medan det i DN står att det är ett nytt familjehem som arbetat som jourhem. http://www.dn.se/sthlm/jourpappa-haktad-for-barnvaldtakt
Det var deras första och sista placering.

Om de jobbat 20 år är nästa fråga är det första gången eller är det fler barn som råkat illa ut? är det nytt kanske det inte var utrett ordentligt men det är väl också så att ett sådant begär, behov eller vad man nu skall kalla det berättar man knappast för en främmande utredare. Det är svårt att få fram sånt.

Min åsikt om varför är klar.
Handläggrna har för mycket att göra så de vare sig hinner att utreda familjehemmen ordentligt.
De hinner heller inte med besöken vare sig de obligatoriska utan föranälan eller de planerade.
Synen på familjehem är så dålig och villkoren att jobba att det är brist på familjehem att man får ta vad man får och det är inte alltid så bra. Men inte därmed sagt att alla som börjar som familjehem idag är dåliga.

Ibland förekommer det att bio föräldrar anklagar familjehem för sexuella övergrepp utan grund bara för att de är sura, inte kommer överens med familjehemmet vill få barnen flyttade eller lastar familjehemmet för beslut som tas på förvaltningen. Ibland för de tror att de skall få hem barnen.
Så verkar det inte alls vara här eftersom fosterpappan erkänt, som sagt nästa fråga är om det hänt fler.

– Det är fruktansvärt tråkigt för de här barnen att komma ur askan i elden, säger socialnämndens ordförande, Maria Fälth (KD) som skrev under beslutet, till DN.

Står det i expressen med hänvisning till DN. http://www.expressen.se/nyheter/fosterpappa-erkande-sexuella-overgrepp/  Besutet hon skrev på var beslutet om omplacering.
Tråkigt är ju inte ordet jag ansvänt då man förstört livet för tre barn. De hänvisar till DN och där står det under bilden.

Men skall vi få en bra stab med familjehem så skall statusen höjas måste vi även erkänna att det finns de som inte skall jobba som familjehem och vi måste göra en gemensam ansträngning för att få bort dem.

fredag 10 augusti 2012

Remissvar

Har varti ute på vift och idag har jag haft en snäll kompis som hjälpt mig med fönstren så jag har inte hunnit med datorn.
Inte har det hänt något nytt heller.
Fick ett brev från barnombudsmannen.
Jag var du där då jag var i Stockholm och uppdastterade, berättade sedan för dem hur det gått och det var det jag fick respons på. Kan/vill inte berätta vad det stod eftersom jag inte vill lägga ut allt jag får och äventyra min goa relation med dem.
Men de sitter just nu med remissvar på och runt den nya tillsyns myndigheten.

onsdag 8 augusti 2012

Jäv

Förra helgen fick jag veta att den handläggare som ansvarade för granskningen av Mark även har jobbat åt dem. Han hade ett konsult företag som jobbade med utredningar när kommuner inte hann med. Visserligen för 9 år sedan men en av hans utredningar orsakade att en flicka mer eller mindre bodde i en knarkarkvart i 9 år tillsammans med sin missbrukande pappa. Han tog inte in något som bekräftade mammans version eller kompetens. Det var ett vårdnadsärende. Mamman hade anmält och har påtalat för socialstyrelsen, hon har även nu gått ut i press. Det var så jag fick veta.

För två år sedan orkade flickan inte längre vilket innebar att ärendet öppnades igen, hon flyttade efter mycket om och men hem till sin mamma. Det var alltså aktuellt då han granskande.

Nu då press ställer honom mot väggen svarar han att om han stöter på ärenden som han själv handlägt brukar han lämna över till sin kollega.
Det hjälper väl inte att lämna över ärendet till en kollega.
Vem tror på fullaste allvar att kollegan kommer att pricka honom?
Vem tror att en utredare som jobbat i en kommun kommer att "sätta dit" tidigare kollegor?
Utredaren känner ju dessutom cheferna. Är sedan deras egna ärenden bland de som granskans och som kanske hanterats fel, vem tror att det blir några konsekvenser alls?

Ok det blev kritk men inga konsekvenser.
Då var vi förvånade men nu... nej.

Socialstyrelsen har visst en karens på två år så har det hänt två år tidigare så verkar allt vara OK.
Det verkar inte ens vara fel. Men visst är det högst olämpligt?
Och det här ärendet blev ju aktuellt igen.

Då länstyrelsen hade granskningen hade utredarna, om jag fattat rätt, lov att ha konsult företag brevid. Det var alltså OK att både utreda åt kommuner och sedan granska dem.
Inte konstigt att det aldrig blev några konsekvenser.
De satt alltså redan då på två stolar. Kunde alltså få granska sina egna ärenden.

Då socialstyrelsen tog över hängde personalen med.
Det är knappt tre år sedan.
De kan alltså granska kommuner de själva jobbat åt för mndre än tre år sedan, som de fått betalt av och i ärenden de själva handlägt.

Undrar hur vanligt det är?
Hur många på socialstyrelsen som tidigare jobbat som konsulter åt de kommuner de granskar.
Att ingen reagerat eller protesterat eller tyckt att det är konstigt.

Det som förvånar mig gång på gång är att man påtalar fel. Alla protesterar och säger så kan det inte vara, så kan ju ingen göra då skulle alla reagera,  lagen säger ju... .
Sedan då det upptäcks så rycker alla på axlarna och går vidare som om inget hänt.
Man bara konstarerar att det var så.
På TV4 sa man på programmet efter avslöjandena om Donias död att man sökt socialstyrelsen att man skulle följa upp. jag väntar spänt på uppföljningen.

tisdag 7 augusti 2012

Inte lärt sig.

Det är konstigt. Ett barn har dött. Press har lyft det men ingen reagerar. Är det för att det är ett fosterbarn? för att de är mindre värda eller tror folk att det löser sig bara för att press lyfter det?

Anne Skåner skrev redan för ett år sedan om risken med konsulent stödda familjehem. Hon varnade för risken att barn och ansvar hamnar mellan stolar. http://www.newsmill.se/artikel/2011/03/06/f-rbjud-v-rdkoncernernas-uppk-p-av-familjehem
Nu kräver hon ansvar och ersättning till Donias biologiska familj.
http://anneskaner.wordpress.com/2012/08/06/donias-familj-ska-ha-skadestand-fran-attendo-o-simrishamns-kommun/
Är det någon som lyssnar?

Vanvårdpengen gäller för barn fam till 1980. Vanvårdas ingen efter det?
Vad säger man om "våra"? 11 flyttar på knappt två år. Tre familjehem innan de fyllt sju och åtta. De har inte dött men man kan inte kalla det annat än vanvård.
Vad man kan man då säga om Donia?

1992 var det också ett barn som dog i ett familjehem. En pojke som ringer mamma och säger:
Jag måste härifrån snarast, hjälp mig…jag hatar att vara här. Daniel Sigström.
Han var 14. Han dog också i ett familjehem.
Maciej Zaremba skrev om det 2008 http://zaremba.wordpress.com/2008/12/18/varfor-dig-daniel-sigstrom/

Inte heller då tog någon ansvar. Inte heller då fick biomamma stöd. Inte heller då erkände man att man gjort fel.
Granskningsmyndigheterna kritiserade också då, grovt. Pojken skulle aldrig ha placerats från början. Men det var ju för sent, han var ju redan död.
Vad hände sedan? Ingenting.
Mamman går till domstol och stämmer kommunen med kritiken i ryggen. Hon förlorar. Varför ju man kan inte komma överens om vem som är ansvarig.
Idag har hon vad jag hört 2,5 miljoner i skulder för rättegången hon inte kunde betala.

Man undrar om ingen lärt sig något.
Det verkar inte så.

Jag förstår att det sticker i ögongen på folk som hör ersättningsnivåer på 2000 kr per dag. Vet inte om det stämmer men det är långt ifrån den ersättning de flesta familjehem har.
Sedan är inte det som det handlar om utan den viktiga frågan är vem bär ansvaret då placerade barn far illa, då placerade barn dör?
Hur länge skall det tillåtas? Hur många barn till skall behöva dö?


måndag 6 augusti 2012

Vems ansvar?

I går kväll var så andra delen om Donia http://www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/nyheterna?title=nyheterna_granskar_15-aring_dog_pa_familjehem_del_2&videoid=2208296
ingen vill ta ansvar för hennes död. Tom. åklagaren lade ner.
Fortsättning var nu på morgonen 7.11 på nyhetsmorgon. Har inte sett det än får se reprisen i kväll.

Anne Skåner bloggar om det. http://anneskaner.wordpress.com/2012/08/05/vem-ansvarar-for-barns-dod-i-familjehem-ingen-enligt-simrishamns-kommun/
Hon ställer den rättmätiga frågan vem som ansvarar för ett barn som dör i ett familjehem.

Fortsättning följer.

söndag 5 augusti 2012

TV4 nyheterna granskar

Då var första inslaget om Donia igår.
http://www.tv4.se/nyheter/artiklar/nyheterna-granskar-15-aring-dog-pa-familjehem-501d6abe04bf722417000005
De fortsätter i kväll.
Hur kommer det sig att ingen är ansvarig, ingen skyldig.
Flickan var 14 och sjuk i en månad och fostermamman tyckte bara att hon behövde näringsdryck.

I morgonens Virtanen är det en intervju med Morgan Alling
http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=4250
Han berättar om sitt liv som placerad och om hur det är idag. Om sin längtan att vara med sina barn som gör att han inte ens har lust att stå på scen.

lördag 4 augusti 2012

Barn som dör under myndighets ansvar

Familjen som åkte på semester och lämnade sig tvååring eftersom hon inte hade pass har nu avbrutit sin semester. De fick dåligt samvete.
Som försvar menar de att tioåringen ju så gärna ville åka så därför gjorde de honom till viljes.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15203447.ab Myndigheter utreder nu men det konstiga är att det ser ut som de får behålla sina barn. Det var ju ingen fara.
– Barnet verkar har haft tillräcklig tillsyn hela tiden. Just nu hittar vi inget som tyder på att föräldrarna har begått något lagbrott, säger Anna Szymocha-Zak.
Man kan undra var de kommer att lämna barnet nästa gång och man kan undra varför det verkar som barn måste dö för att någon skall reagera.
Reagerat har någon äntligen gjort.

Vad gäller barn som dör blir det ett inslag om Donia som dog i sitt familjehem på tv4 både i nyheterna i kväll  och i morgon vet inte om det är både 19 och 22 sändningen.
Sedan följer de upp i morgonsoffan på måndag med repris på kvällen. 
Om en bio förälder missköter sina barn så LVU as de men om myndigheterna som tar barnet gör fel och det t.o.m. dör så händer inget och ingen är ansvarig.
Vet inte vilken vinkel de tar men det borde vara rimligt att man på statens bekostnad skall ta reda på vad som hände.

Det blir en fortsättning sedan men den återkommer jag om.

fredag 3 augusti 2012

Bedömning på postit lappar

Fler kommuner får kritik. http://hd.se/landskrona/2012/06/26/skarp-jo-kritik-mot-individ-och/

Bedömningar som skrivits på post-it lappar, "domstolstrots" och beslut om tvångsomhändertagande som fattats av obehörig, Under en tid har JO tagit emot flera anmälningar från enskilda personer mot individ- och familjenämnden i Landskrona.

– De ärenden som vi har haft var en bidragande orsak till att vi valde Landskrona, säger Carl-Gustaf Tryblom, byråchef på JO.
I protokollet från inspektionen får individ- och familjenämnden kritik på flera punkter. Bland annat har personakter varit i oordning, det gick inte att utläsa vilka beslut som tagits och en del utredningstider har varit väldigt långa.
Allvarligast anmärkningar får vården av barn och ungdomar samt familjerätten.

Ja vad säger man?

torsdag 2 augusti 2012

Mötet

Då är jag hemma igen.
Mötet var speciellt och mycket bra. en mycket sympatiskt och helt underbar person vad jag kan bedömma. Vi pratade och pratade och diskuterade problemen som jag sett utifrån vårt ärnden och vad jag hört utifrån andras. Vi diskuterade även vad man skulle kunna göra brister och hur det borde vara. Jag  har mycket höga förhoppningar får jag säga.

onsdag 1 augusti 2012

Stockholm

Då är jag i Stockholm.
Jag svängde in på ett spontanbesök hos barnombudsmannen.
Fredrik hade semester men jag talade med en jurist där och berättade om vad som var på gång.
Vi skulle ha mer kontakt efteråt. (min träff idag)
Sedan träffade jag en kompis jag inte sett på 5 år och pratade ikapp oss. Tiden går fort så. Vi hann att både åta, fika och äta igen under tiden vi satt kvar. Så trevligt vi hade.

Var sedan och lämnade grejer och hämtade nyckel hos kompisen där jag skulle sova.
Eftersom hon skulle lägga sig tidigt så gick jag ut och träffade Anne Skåner tidigare ordf i samhällets styvbarn. Själv drabbad som liten och vi gjorde stan och pratade.
Samtalsämnet för dagen kan man lätt sammanfatta:
Vem bär ansvaret för placerade barn som dör i ett familjehem eller på en institution.
Det finns ett "färskt " ärende (Donia) där åklagaren lägger ner och menar att det inte finns bevis trots att det inte gjorts någon utredning. Trots att de inblandade säger en annan sak än vad som står i dokumentation från sjukhus.
Har inte en vårdnadshavare rätt att på statens bekostnad få veta vad som hänt? Det borde vara så.

I sydsvenskan står det om ännu ett barn som farit illa. http://www.sydsvenskan.se/malmo/spadbarn-overgavs-i-bostad Polis blev uppringda ang ett skrikande barn och då de kom till platsen så hittar de ett ensamt spädbarn i en lägenhet. Det fanns ett barn till i närheten (inte i lägenheten) men ingen annan. Någon har alltså lämnat vad et verkar inte bara ett utan två barn utan tillsyn. Ett räcker.