Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

onsdag 12 mars 2014

Seminarie med förhinder

Vecka 41 startade jag ett upprop mot socialutskottet i riksdagen. Min intention var att visa att det inte är enskilda ärenden och de måste göra något.
Jag frågade flera om de ville vara med bl.a. FACO´s ordförande.
Vi har haft kontakt till och från.

Hon skrev ett brev.
Jag fick vidarebefordrade det till hela utskottet  och fick ett svar att en ledamot som frågade om vi kunde träffas. Jag frågade om hon menade mig och eller ordförande. Fick svaret att det räckte med ordförande för tillfället. De hade ett möte och jag fick veta att hon fått erbjudande att ordna ett seminarier tillsammans med två i riksdagen. Jag var helt inne på att det var något vi gjorde tillsammans och frågade vad jag kunde bidra med. Jag fick då höra att det inte var säkert att jag skulle få vara med eftersom hon inte tyckte om mitt sätt.
Hon var rädd att jag skulle göra bort mig.
Jag talade om att anledningen till att hon just suttit i riksdagen ju inte berodde på hennes brev utan snarare på mina då 20 och fick till sist tillåtelse att vara med.
Men jag skulle inte få tala.
Hon själv hade ju så mycket att säga, men det var ju frågestund efter.
Hon berättade att det brukade vara svårt att fylla platserna och undrade hur många jag kunde få med... ca 15-20 svarade jag.
Då det närmar sig får jag ett mail att jag får ta med 5, FACO medlemmar skall ha företräde. Jag har då redan talat med folk och de är inställda på att åka. Man skulle alltså neka folk som vill för folk som man inte vet om de vill. Jag löste det på det viset att jag ringde runt igen, kollade vilka som var med i FACO och så anmälde de sig själva den vägen då hade vi 7 kvar.
D 5 får jag ett mail att riksdagen skulle ställt krav på FACO medlemskap för att delta. Jag talade med ett antal politiker i riksdagen och ingen hade hört talas om att det någon gång skulle ha ställt ett sådant krav. Dessutom står det inget om några sådana krav i inbjudan. Jag vet dessutom att det är flera andra som anmält sig och fått OK som inte är medlemmar. Hon skrev dessutom jag om jag skulle få komma skulle jag ha betalat in d 3 alltså två dagar tidigare. hon omöjliggjorde alltså att betala in och gå in som medlemmar. Döm om min förvåning då jag upptäcker att FACO´s medlemmarna inte ens fått sin inbetalningskort. Att medlems avgiften inte skall vara innan förrän i april.
Jag ilsknar till och skriver till henne att hon lovat mig inträde och sagt att hon alltid står vid sitt ord att jag håller henne fast vi det. Att hon får lösa det hela. Nu hör TV 4 av sig och undrar om jag fått någon respons på mina brev. Jag berättar att det kommer bli ett seminarier som jag kommer att vara med på, inte medverka men vara med på. Frågade om vi kunde göra intervjun då och puffa för det. Jag skriver till henne igen och talar om att TV kommer vara där och vi har chansen att lyfta frågorna ordentligt och det inte skulle se så bra ut om jag plötsligt inte skulle släppas in. Att hon som sagt får lösa det och sedan hör jag inget mer.
För att gardera mig för de vänner jag har med mig så berättar jag det hela för en riksdagspolitiker som då bjuder in oss istället.

Vi åkte upp igår och träffade TV 4. Vi gjorde intervjun Skitbra program om jag får säja det själv, som gick i morses. http://www.tv4.se/nyheterna/klipp/h%C3%A5rd-kritik-mot-fosterhemsplaceringar-2573421

Då vi skulle lägga oss får jag ett samtal. Hen som bjudit in oss har fått ett samtal att vakten beordrats att inte släppa in oss. Trots att hon anmält oss och bjudit in oss skall vi inte släppas in med hänvisning till att vi inte är medlemmar i FACO. Som sagt det står inget om det i inbjudan och jag hade lovats inträde trots det. Vill ni läsa inbjudan så ligger den på faco.nu.

Varför jag lägger ut det här? Därför att flera undrar varför jag inte jobbar genom FACO, varför jag inte använder min drivkraft ork kunnande där. Här är svaret.
Jag hade fått löfte och har det skriftligt att jag och de jag inbjöd var välkomna. Plötsligt tar hon tillbaka med hänvisning till krav som inte finns.  hon gör det omöjligt för mig att betala och gå in den vägen och nu stoppar hon andra ifrån att bjuda in mig. KL 13 börjar seminariet och TV 4 kommer för att göra fortsättning i dag och så kommer vi inte att släppas in  Det är inte jag som skapat det.  

Tanken var att vi skulle lyfta problemen och vad man skulle kunna göra åt dem. Risken är nu istället att det kommer handla om stridigheter. Frågan är hur hon kan göra sig till talesperson för hela FACO när de själva hänvisar till mig då någon står inför en omplacering och de själva inte kan bistå med något. Blir trött ledsen och arg och undrar hur vi skall kunna förändra någon om vi inte ens kan jobba tillsammans över de frågor vi är överens om. Ingen har väl mer rätt än någon annan  att driva frågorna. Vi jobbar alla olika och borde kunna enas i det vi har gemensamt. Alla har vi åsikten att barn som far illa skall placeras, att de hem som tar hans om skall utredas och ges bästa möjligheter och förutsättningar för att ta hand om dem. Att  omplaceringar skall undvikas så långt det går.

Varför inte lyfta det och jobba gemensamt runt det.

1 kommentar:

  1. Tänk att det ska ligga prestige i allt. Det är ju till stor del prestige som ligger bakom alla de ärenden du rapporterar om också och nu bidrar den här föreningen till att ytterligare spä på.

    Vill inte alla samma sak i grunden? Att inga barn ska behöva fara illa när de väl kommit in i socialtjänstens "snurror"? Varför är det en tävling????

    SvaraRadera