Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

tisdag 11 augusti 2015

Barnfattigdomen

Barn som lever i familjer med dålig ekonomi blir inte färre utan ökar snarare
http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/danielswedin/article21238096.ab
Sedan 2008 har andelen ekonomiskt ­utsatta hushåll med barn i Malmö ökat med 0,6 procentenheter, till 31,7 procent. Det betyder att var tredje barn i Malmö lever under ekonomiskt utsatta förhållanden.
Samtidigt visar det sig att fem av de tio största storstadskommunerna faktiskt kan se tillbaka på mycket måttfulla minskningar av barnfattigdomen. Men det ska inte tolkas som att alla barn fått det bättre.

Fattiga blir allt fattigare

I Stockholm – där barnfattigdomen minskar som mest – ökar klyftorna mellan stadsdelarna. Fattiga områden blir allt fattigare och de rika blir rikare.
I Rinkeby lever 42 procent av barnen i ekonomisk utsatthet. I Södra Ängby är motsvarande siffra 2 procent.
Det där kommer prägla barnens liv. Forskning visar att det finns ett starkt samband mellan att växa upp i fattigdom och att få dåliga betyg i grundskolan. Barn som växer upp med föräldrar som måste ta emot socialbidrag har svårare att ­klara gymnasiet.

Löper större risk

Barn som växer upp i fattiga familjer blir oftare inskrivna på sjukhus, drabbas oftare av psykisk ohälsa och löper större risk att hamna i missbruk och utsättas för brott.
Så permanentas utanförskap och ­cementeras klasspositioner.
När de här barnen växer upp löper de dubbelt så stor risk att dö i förtid jämfört med människor som inte vuxit upp
i fattigdom. I välbeställda Malmöstadsdelen Husie är medellivslängden för en man 80,6 år. I den fattigare Södra innerstaden blir en man i genomsnitt 74,8 år.
 
Det är alltså en ren samhällsvinst att satsa på dessa barn som annars kommer att kosta multum....
Upplagd av kl.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)