Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

söndag 18 oktober 2015

Stads lösa och utan rättigheter

Barn som föds under flykt blir stats lösa. Personer som inte har någon stat blir också utan rättigheter.
Det handlar om så många som 40 000 barn
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6280038
Tiotusentals syriska barn har fötts på flykt i Libanon utan att ha registrerats. Nu riskerar de att bli statslösa och då förlorar de sina grundläggande rättigheter.

Maryam med stora bruna ögon och rosa pyjamas tittar nyfiket där hon ligger i sin mamma Mayada Dumaranis knä. Flickan är två månader gammal och föddes under flykten i Libanon men officiellt så har hon inga egna dokument som bevisar vem hon är.
– Hennes identitet kommer att bli okänd, säger Mayada från Ghouta utanför Damaskus. Bredvid jollrar Muhammed sju månader han har på sig en tröja där det står "Dad´s tiny tackler" men han är inte heller registrerad. De kan inte ens ta sig till Syrien utan papper, tror pojkens mamma Fatima Dumarani.

Enligt libanesiska myndigheter och FNs flyktingorgan har minst 60 000 syriska barn fötts i Libanon sen krisen började, troligen är de ännu fler. Hala el-Helou är rådgivare till socialministern och leder Libanons krishanteringsgrupp för Syrien. Hon uppskattar att minst 70 procent av de nyfödda alltså mer än 40 000 syriska nyfödda inte registrerats.
– Föräldrarna känner inte till det här, de förstår inte hur de ska göra, förklarar Hala el-Helou. Dels kostar processen pengar, men det är också en rad steg som föräldrarna måste ta, annars blir konsekvenserna stora för barnen.

– De kommer att berövas sina grundläggande rättigheter, de riskerar att bli statslösa, de kan inte gå i skolan, säger Hala el-Helou.
Hon varnar för att brist på utbildning kan skapa en krigsgeneration som riskerar att bli ett hot mot sig själva och sin omgivning.
Katja Magnusson
katja.magnusson@sverigesradio.se
Upplagd av kl.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)