Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

onsdag 11 november 2015

Är ändå lite rädd.

Alla medier lyfter på ena eller andra sättet flyktingarna som väller över gränsen. I kväll skall man gå ut i ett press meddelande där man räknar med att stänga gränsen.
Över 600 barn kom igår plus alla andra.
Vi har två stycken ensamkommande barn här. En som kom för några dagar sedan Så mysig och en som kom igår som vi inte lärt känna än.
Jag var hos tandläkaren idag och fick veta att det just kommit 17 ensamkommande ungdomar som skrivits in. Det innebär att folk tandvården kommer få svårt att hinna med sina vanliga patienter. Privat tandläkarna får inte ta emot om det inte är så att folktandvården inte kan och de har ont. Då får de bara behandla smärtan.
Inskrivningen i skolan var likadan. Det har kommit så många så det tar flera veckor innan de kan börja skolna. Eftersom jag är lärare bad jag om att få böcker så vi kan börja själva.
tolkar går inte att få tag i så det är ingen ide att handläggarna  kommer för de kan inte tala med dem.
För de som behöver psykolog tror jag det är nästan omöjligt just nu.

Det jag är mest rädd för är att det kommer så många så att samhället förändras. Det vi är stolta över här försvinner. Att man inte får kränka någon oavsett kön, hudfärg eller religion. Att man får älska och gifta sig med vem man vill...
När det kommer så många på en gång så hinner vi liksom inte med att "fostra" dem. Missförstå mig rätt men vi hinner inte tala om vad som gäller här. Vad som gör Sverige unikt.
Jag är lite rädd för att det blir mer våld emellan olika grupperingar som alla flytt undan krig men ändå inte kan hålla sams här. Att de har svårt att förstå att man här får tycka om vem man vill, att vi inte accepterar arrangerade äktenskap , könsstympning eller annat.
Upptäcker att stavings kontrollen inte ens har något ord för det.
Tänker på o det var kalla fakta eller uppdrag granskning som visade hur utländska läkare trots att det är mot lagen skriver intyg om mödomshinnan (som inte ens finns) inför bröllop.
Varje år skickas flickor utomlands för att könsstympas eller giftas bort.

Enda sätt att påverka är att umgås med, prata med tala om och visa hur det är här och varför. Att vi tror på alla mänskors fria vilja och val.
Men med dem mängd som kommer nu på en gång är jag lite rädd att vi är så snälla att vi ger bort det vi har, trampar på det som är svenskt och gör Sverige bra. därmed inte sagt att man skall vara född i Sverige för att vara svensk utan jag ser alla som lever här som svensk. mendet är värderingarna jag är ute efter.

Den ena placeringen är inga problem han har redan fallit in i familjen Är med hjälper till både med disk dukning och matlagning. Den andre däremot smiter redan, har svårt att ta det jag säger , vet inte om det är för att jag är kvinna.
Får väl se hur det går....

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar