Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

lördag 31 januari 2015

Fel oavsett

I dagens juridik hittade jag en artikel om hur pappor utestängs eller "körs över" i utredningar runt vårdnaden.
http://www.dagensjuridik.se/2015/01/pappan-borde-ha-fatt-ge-sin-version-i-socialtjanstens-utredning-om-overgrepp-jo-kritisk
En förskola gjorde en så kallad orosanmälan till socialtjänsten eftersom man misstänkte att en förälder till ett av barnen på förskolan - pappan till en då fyraårig flicka - hade förgripit sig på dottern när hon vistades hos honom.
Flickans föräldrar levde isär men hade gemensam vårdnad om henne och hon bodde växelvis hos dem.
Med anledning av anmälan beslutade socialtjänsten både att inleda en barnavårdsutredning och att göra en polisanmälan.
Polisanmälan ledde till att pappan anhölls och häktades men han frigavs några veckor senare.

Socialtjänstens utredning genomfördes och avslutades utan att pappan hördes personligen. Hans advokat gjorde därefter en JO-anmälan och klagade på att pappan inte hade fått komma till tals i utredningen.
Socialtjänstens uppgifter när det gäller huruvida pappan fått tillfälle att yttra sig går isär. Så här sammanfattas de av JO Lilian Wiklund:
”Antingen är journalanteckningarna riktiga, och då har X inte fått tillfälle att komma till tals, eller också är handläggarnas redogörelse riktig, och då finns det brister i dokumentationen.”
 
Sammantaget anser JO att bristerna i handläggningen av barnavårdsutredningen är allvarliga. Hon påpekar att nämnden bär ansvaret för socialtjänstens verksamhet och riktar därför kritik mot nämnden för bristerna som framkommit. 
 
Det är orden; Antingen är journalanteckningarna riktiga, och då har X inte fått tillfälle att komma till tals, eller också är handläggarnas redogörelse riktig, och då finns det brister i dokumentationen.” som jag reagerar mest på  Man kan alltså konstatera att hur de än har gjort så har de alltså gjort fel.

fredag 30 januari 2015

Ny rapport

Det har släppts en ny rapport om erfarenheter av diskriminering i familjefrågor
http://gbgrc.se/2015/01/rapport-om-erfarenheter-av-diskriminering-i-familjefragor/
 ”Jag vägde mellan att ställa mig på barrikaderna eller att låtsas vara normativ…” – Erfarenheter av diskriminering i familjefrågor. I rapporten delar många olika sorters familjer med sig av sina erfarenheter av sämre behandling, fördomsfullt bemötande, bristande information och negativa självbilder. Familjerna upplever problem med lagstiftning, myndigheter och enskilda aktörer. Rapporten avslutas med reflektioner kring ett normkritiskt och intersektionellt förhållningssätt till arbete mot diskriminering i familjefrågor.
Rapporten är ett resultat av förstudien till projektet Diskriminering i familjefrågor som Göteborgs rättighetscenter har bedrivit i samarbete med Kulturgruppen för resandefolket, RFSL Göteborg, Kvinnojouren ADA, Ibn Rushd studieförbund, HSO Västra Götaland och HSO Göteborg. Läs mer om projektet här.
Intressant att man slår fast det många misstänkt.

torsdag 29 januari 2015

Man får inte göra så här

Återigen har migrationsverket gjort bort sig.
Det är iallfall vad jag tycker.
Jag struntar i om de gjorde sitt jobb eller om de bara följde order MAN  GÖR INTE SÅ HÄR MED BARN.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20230973.ab
Det var i går som den nioårige pojken på Nya raketskolan i Kiruna hade rast och lekte med sina kamrater när han fick syn på sina föräldrar på skolgården. De hämtade sin son för att gå vidare till skolans parkering där polisen stod och väntade. Efter det åkte polisen och familjen vidare till Bergaskolan i samma stad för att hämta den nioårige pojkens äldre bror.
– Han hade lektion. Polisen knackade på dörren till klassrummet och föräldrarna gick in och hämtade honom, säger Anders Karlsson, skolans rektor.

”Fråga om elevernas trygghet”

Familjen, som består av fyra barn och två föräldrar, kördes direkt till flygplatsen där de utvisades till sitt hemland Kirgizistan.
Nu reagerar både rektor och föräldrar på polisens agerande.
– Det här är en fråga om elevernas trygghet. Vi på skolan sysslar med lärande och för det krävs förtroende och trygghet. Då ska inte nyanlända elever behöva oroa sig för att de kan bli hämtade av polis, säger Anders Karlsson.
Göran Landström är pappa till en av eleverna som gick i samma klass som nioåringen. Han berättar att flera i klassen är skärrade efter gårdagens händelse och att flera barn har stannat hemma i dag.
 

En fd familjehems placerad.

Linda Pira känd hipp hoppare sällar till skaran som berättar att hon varit placerad.
http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article20234465.ab
Linda Pira hade en stökig uppväxt och kände aldrig att hon passade in.
Till slut blev hon utkastad från skolan och placerad på hem.
 – Jag tror att det kan ha mycket att göra med att jag visste vad jag ville göra, men att jag inte fick utlopp för det. Det fanns ingen som kunde vägleda mig, säger hon.
Blev utkastad från skolan
Till slut blev hon utkastad från skolan under högstadiet. 
– Jag älskade ju att gå runt och sjunga och rappa, men det fanns ingen vuxen som kunde se det som någonting bra. I stället fick jag en massa problem. 
Bland annat fick hon höra av andras föräldrar att hon inte fick umgås med deras barn. Sedan blev hon av socialtjänsten placerad på ett hem där det bodde ungdomar med drogproblem.
”Var högljudd”
– Jag var en tjej som ville stå i centrum och som var väldigt högljud. Det stack i många lärares och andra vuxnas ögon. Det finns inget hem för en störig person på samma sätt som det fanns ett hem för en ungdom som har drogproblem. Så de placerade mig bara på första bästa.
Med hjälp av bland annat hennes föräldrars engagemang fick hon till slut komma hem igen och bevisa att hon klarade av det. I samma veva kom hon in på Fryshuset där hon fick utlopp för sin musikalitet.
– Då började allt gå bättre med livet. De vuxna på den skolan såg mig med helt andra ögon, säger hon.

En bok för pappor?

Det har kommer ut en ny bok
Jag nedkommer i vår med en bok om faderskap. Den heter I farzonen. Förutom att jag var självgott nöjd med titeln så var det två impulser som fick mig att skriva den: 1) jag såg mig omkring och insåg att huset var fullt med barn, 2) jag frågade en bibliotekarie om en bok om barnuppfostran och fick psykiatern/högertyckaren David Eberhards Hur barnen tog makten (2013) i näven. Den irriterade mig. Den skulle inte få stå oemotsagd.
http://www.etc.se/kronika/foraldraskapets-orimliga-ambitioner
I David Eberhards värld gör barn inget annat än kräver: ”Om man till exempel tar en bit choklad till kaffet utan att bjuda barnen är kaoset ett faktum. Då utbrister timslånga diskussioner om varför inte också de fick choklad.” Jag sms:ade tio vänner med barn och frågade om de kände igen situationen. Sex svarade ”nej”, en svarade ”Men varför är det viktigt att förvägra barnet choklad?”, resten förklarade att de officiellt inte äter socker.
Enligt Eberhard svämmar Stockholms t-banenät över av barn som sitter och breder ut sig: ”Gravida, handikappade och gamla göre sig inte besvär.” Barn bestämmer semester. Barn bestämmer middag. Barn bestämmer teve. Barn bestämmer.
I verkligheten bestämmer barn som bekant inte ett piss. Barn har inte tillgång till några bankkonton, bokar inga resor, handlar ingen middagsmat. Har barnen mot förmodan för stort ansvar så är det för att vuxna har brustit i sitt. Och tycker man att det är ett problem att barn håller i fjärrkontrollen så har man inga problem.
Jag följer sålunda Eberhards återkommande råd att inte lyssna på självutnämnda experter och lägger hans bok åt sidan. Istället gräver jag bland mina gamla loppisböcker och fiskar upp Handbok i barnindoktrinering.
Den är från 1970. Så klart. Bara 1970 kunde en bok heta Handbok i barnindoktrinering och propagera för att barn bör lära sig att ockupera ”tomma eller slösaktigt utnyttjade lokaler”, måla färg på bilar som inte stannar vid övergångsställen och att vara milt överseende mot poliser: ”Tala inte illa om den människa som finns inuti uniformen, men tala illa om uniformen. Säg som man säger om ett fyllo: Det var tråkigt att det skulle gå så för honom.”
Författaren hette Frances Vestin då och numera Frances Tuuloskorpi. Hon lär stå kvar på ungefär samma barrikad. Många har försökt få henne att prata om indoktrineringshandboken, som hon skrev vid 21, men hon har avböjt. Jag kan förstå det. Det är en bok som bör läsas som poesi. Och poesi förstörs lätt av att förklaras.
Det kittlar i magen när jag bläddrar i den. Frances Vestin sätter en enorm tilltro till barnet: om man bara låter bli att lära barnet alla dumma saker man själv fått lära sig – att mor och far alltid har rätt och att lyckan ryms i saker man köper – så kommer barnet oundvikligen att skapa ett bättre samhälle.
Som sjuttiotalistironiker skrattar jag, men det är ett innerligt skratt. Jag blir uppriktigt glad över sentenser som: ”Målet är att alla ska dansa och skratta och spela kazoo.” Jag kan ärligt talat inte se en rimligare ambition med sitt liv och sitt föräldraskap. När jag bläddrar i Vestins bok så drabbas jag av all denna övertygelse och tilltro och för en svindlande sekund känns målet nästan uppnåeligt. 
Och i samma ögonblick känns David Eberhard så befriande avlägsen. 
 Inte utan att man blir lite nyfiken på vad den kommer att innehålla istället för beskrivningar av barnmonster alltid bestämmande, krävande, själviska och självupptagna eller barnindoktrinering.

onsdag 28 januari 2015

Inte klokt

En ettårig flicka fick permanent uppehållstillstånd i Sverige – men inte hennes familj. De fick beslut om utvisning tillbaka till sitt hemland Kirgizistan, trots att flickan inte har någon annan släkt i Sverige. Ett korrekt beslut, enligt Migrationsverket.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6078694  
– Jag förstår inte varför Migrationsverket bara ger vår dotter uppehållstillstånd, säger Aishas pappa Agik Osmanov och tittar på sin ettåring som bekymmerslöst bläddrar i en bilderbok.
– Jag tycker det är anmärkningsvärt att man med två barn – med bara några år emellan, båda minderåriga – anser att den ena inte ska återvända för att det inte är lämpligt men tycker att man inte ser några hinder för den andra att återvända när de kommer möta exakt samma situation, samma risker och situation, säger Anuta Sjunghamn.
Det har nu gått fyra månader sedan ettåringen fick sitt uppehållstillstånd, men hennes familj har fortfarande ett utvisningsbeslut hängande över sig.
Beslutet är korrekt fattat, menar Anette Bäcklund, chef på avdelningen för förvaltningsprocesser på Migrationsverket.
– När ett barn föds vid ett senare tillfälle kan det hända att den individen får sitt ärende prövat separat, men då ska vi pröva hela familjen igen om det är möjligt. Tyvärr har vi inte gjort det i det här fallet men ska göra det nu eftersom vi har ett öppet ärende igen, säger Anette Bäcklund. 
Jag vet snart inte vad jag skall säga. Hur kommenterar man sådana dumheter? Var är sunt bondförnuft? Varför kan man inte använda det då det gäller byråkrati? Ibland känns det som om vissa regler bara är till för att de som jobbar med dm skall ha något att göra även om det ställer till det för folk under tiden. 

Barn och asyllagen

Att migrationsverket och asyllagarna saknar barnperspektiv borde inte vara någon nyhet men som skribenten i den här artikeln fråga när skall någon bry sig eller ta det på allvar? Förändra något?
http://sourze.se/2015/01/14/flykting--och-asylpolitik--lagar-och-konsekvenser__91513  
Flykting- och asylfrågan ligger dold på agendan men vibrerar under ytan. Den dyker ibland upp när det är val. Eller då partierna har sviktande opinionssiffror. Men frågan om barn omhändertagna enligt LVU, Lagen om vård av unga, talas det tyst om. Dessa barn utgör ingen krutdurk i politiken. Den här artikeln handlar inte om hur många hjälpbehövande vi ska ta emot – utan endast om konsekvenser och lagar som inte fungerar. 
Kristdemokraterna gjorde ett utspel i december i flyktingpolitiken. Permanenta uppehållstillstånd skulle ersättas med tillfälliga de tre första åren, där den som ordnat eget arbete får stanna kvar. Dessutom skulle asylsökande från ”säkra” länder till exempel från östra Balkan snabbehandlas. Drygt 380 representanter för svensk frikyrklighet ställde sig i tidningen Dagen bakom Hägglunds utspel. Hur väl genomtänkt var deras ställningstagande?
Kristdemokraternas politik skulle leda till sämre integration och att nyanlända barn far illa. Det menade Rädda barnen, en av flera hjälporganisationer som kritiserat Göran Hägglunds utspel om tillfälliga uppehållstillstånd. 
Hägglunds utspel har resulterat i tillbakablickar där utspelet kan jämföras med Lars Leijonborgs krav på språktest, som lyfte valresultatet 2002. Och i december 2014 öppnade Jan Björklund för det gamla FP-förslaget om att språktester kan göra comeback.
Nu blev det inget extraval och partierna fick andra frågor på agendan. Men det är viktigt att lyfta upp exemplen för att visa hur viktigt det är att frågorna kring flykting- och asylpolitik hanteras seriöst. Ändringar i asylpolitiken och utlänningslagen måste skickas ut på bred remiss så att olika instanser får uttala sig
Ett annat exempel, som visar på brister i asylpolitiken är små barn av annan nationalitet som rotat sig i sitt fosterhem – men som hotas av utvisning. Det upprör allmänheten varje gång ett sådant fall kommer upp. T.ex. tvååriga Maria som bor i ett gott familjehem utanför Piteå sedan hon var en vecka gammal.Tvåårig flicka utvisas – med familj hon inte känner.  Vakna lagstiftande politiker! Vägrade fota utvisningshotade Maria. Minns ni tvååriga Haddile som 2013 hotades av utvisning till Frankrike. ”Sverige har enligt barnkonventionen ett ansvar för att verka för att Haddile och hennes biologiska föräldrar ges möjlighet att återförenas”, skrev Migrationsdomstolen bl.a. Det är en fråga för lagstiftarna när två lagar krockar.Rädda Barnen om utvisningen – absurt.
Migrationsverket kan, med stöd av utlänningslagen, utvisa barn som är omhändertagna enligt LVU, Lagen om vård av unga. Deras beslut står nämligen över de sociala myndigheternas och gör de sociala myndigheternas beslut uddlösa. Varför agerar inte lagstiftarna?
Ett annat fall handlar om två familjehemsplacerade barn i Halmstad som skulle utvisas till Serbien tillsammans med sin biologiska mamma. Artikeln är från januari 2013 men beskriver turerna kring LVU-lagen och utvisningar. Debatten kring de här barnen lyfte frågan ända upp i riksdagen. Centerpartisten Ulrika Carlsson lämnade in en motion till riksdagen om att lagen måste ses över och ändras. Men vad har hänt sedan dess? Barnen kommer i kläm när lagarna krockar.
Öppna era hjärtan sa Fredrik Reinfeldt. Det behövs. Men gäller det också de barn som kommer i kläm mellan två lagar? Det behövs en översyn av en utlänningslag som inte fungerar. Göran Hägglunds snabbskissade förslag i flyktingpolitiken behöver en seriösare genomgång. Breda remissrundor genom olika instanser. Men var finns de lagstiftande politiker som är beredda att se över utlänningslagen? 

tisdag 27 januari 2015

Gör som Moder Teresa Gör ändå

Gör det ändå!
Av Moder Teresa
Det goda du gör idag glömmer
folk ofta i morgon;...
Gör det ändå!

Om du är framgångsrik kommer du att få några
falska och några verkliga fiender;
Var framgångsrik ändå!
Om du är snäll kanske folk anklagar dig för att ha
själviska, dolda motiv,
Var snäll ändå!
Om du är ärlig och uppriktig kanske folk lurar dig;
Var ärlig och uppriktig ändå!
Vad du tillbringat år med att bygga kan
någon kanske förstöra över en dag;
Bygg ändå!
Om du finner kärlek och sinnesfrid
kan andra bli avundsjuka;
Var lycklig ändå!
Ge världen det bästa du har, det är kanske aldrig tillräckligt;
Ge ändå världen det bästa du har!
Du förstår, när det kommer till den slutliga räkenskapen
så är det mellan dig och Gud; Det var ändå aldrig
mellan dig och de andra!

 

måndag 26 januari 2015

Vanlig sund humanitet

Förstår inte varför en del gör det så svårt.
http://www.expressen.se/nyheter/mamma-och-barn-dog--ingen-begraver-dem/
I en tragisk tågolycka omkom de afghanska flyktingarna Hasina, 31 och hennes två barn - ett och två år gamla.
Trots att lagen är tydlig på området vet inte Örnsköldsviks kommun om att de är ansvariga för begravningen.
 
Begravningslagen är tydlig med att kommunen där dödsfallet skedde, i det här fallet Örnsköldsviks kommun, är ansvarig för att arrangera en begravning. Undantaget är om de anhöriga själva kan arrangera det.
Men det är en tanke som ligger långt borta för Ahmad. Han är väldigt fattig och livet på flykt är uttröttande nog.
– Jag har inte diskuterat begravningen med myndigheterna alls, säger han till Expressen.

Kommunen: "Vi har frågat Migrationsverket"

I begravningslagen står det också att gravsättning eller kremering ska ske skyndsamt, som mest får det ta en månad.
På söndagen var det åtta dagar sedan dödsfallet inträffade - och än så länge är det ingen som tagit tag i arrangemanget av begravningen av Hasina och de två små barnen.
– Jag har ställt frågan till Migrationsverket i Kramfors. Vi ska få återkoppling från dem om det är kommunen eller de som ansvarar, säger Lena Finne Jansson, samordnare av Örnsköldsviks kommuns insatser gällande asylsökande.
På Migrationsverket är man dock övertygade om att fallet inte kommer att hamna på deras bord.
– I de fall den person som avlidit inte är folkbokförd i Sverige och inte efterlämnat någon anhörig som kan ordna med gravsättningen är det kommunen där dödsfallet inträffade som ska ordna gravsättningen
Det är väl bara att göra det som är mest humant ta kostnaden se till att kvinnan och hennes barn blir begravda istället för att diskutera vem som skall ta kostnaden.

Underbart

http://www.viralspot.se/hon-var-saker-pa-att-fosterforaldrarna-kom-att-saga-farval-men-avslojandet-var-nagot-annat/
Meredith som är 19 år gammal.Hon var inte äldre än sex år när hon miste sin egen mamma. Så hon bodde tillsammans med sina morföräldrar under sin uppväxt innan hon kom till ett kollektiv. Och i unga år är det inte alltid så lätt att fatta rätt beslut alla gånger.
Men sedan vände det och hon kom till en fosterfamilj. Här skulle hon bo i ett halvår. När dessa sex månader har gått har fosterföräldrarna ett familjemöte med Meredith. Tankarna som går i hennes huvud går på högvarv. Och när fosterföräldrarna berättar vad de har i åtanke bryter hon ihop.
Nästan vad som helst går bara man får kärlek. Tänk vad trygghet betyder.
Tror inte någon sitter med torra ögon efter att ha sett den filmen
De vill adoptera henne. Hon bryter ihop fullständigt av lycka.

söndag 25 januari 2015

Små barn har starka känslor

De som ifrågasätter att små barn har starka känslor bör se dethär inslaget.
http://www.viralspot.se/hon-har-vantat-pa-sin-pappa-hela-dagen-antligen-kommer-han-och-hennes-reaktion-ar-sa-harlig/
En bebis som så tydligt visar att hon älskar sin pappa.
Hon visar det så tydligt att ingen kan missförstå. Inslaget är 22 sekunder men ingen kan undgå det.

Vår verkllighet v 4


Då kommer det ett ärende till.
Ett barn som är på väg att flyttas hem igen efter 6 år.
Datum är satt och barnet har inte ens sovit över.

Barnet placerades då föräldrarna misshandlat henne så grovt att de fått fängelse. Ändå hävdar man nu att hon skall hem. Något annat som är märkligt, de är 5 syskon. Familjen är ifrån ett annat land och de har nu fått svenskt medborgarskap och har ansökt för alla men inte detta barn.  

Hur kan man ens fundera på att flytta hem ett barn till föräldrar som suttit inne för att de misshandlat barnen så grovt?

Vart är barnperspektivet i det?

När skall barns bästa väga tyngst även i praktiken?

Lagen måste ändras så att barnperspektivet väger tyngre.  

Nu har man ju i regeringens förklaringen sagt att barnkonventionen skal bli lag men den krockar i många delar med svensk lagstiftning. Har ni tänkt att man skall se över det? Om det krockar vilken skall väga tyngst? Om man inte ser över lagen blir det återigen en tolkningsfråga och tolkningarna har företräde. Många gånger använder man inte ens juridiskt kunniga utan driver själva sina överklaganden i domstol. dvs de har inte tillgång till får inte information om prejudicerande domar och har dessutom inte någon som helst utbildning för att företräda i rätt.  

Det skall inte gå att tvinga barn till umgängen om de inte vill eller tydligt visar att de far illa av det. Självklart skal de känna till sina föräldrar och självklart skall de ha tillgång till sitt ursprung och de skall uppmuntras till det men det skall ara på deras villkor. Det finns en prejudicerande dom som säger att barnen som utsatts för eller bevittnat våld inte skall behöva träffa sina förövare men vad hjälper det med lagar eller domar som är vägledande om de inte behöver följas. Om vi som ser inte har makten att göra något?  

Vad gör ni som styrande åt situationen? Man skriker i hela Sverige om att det är kris. Det räcker inte med en nationell samordnare. Det skulle vara rätt snabbt att ändra på utbildningen till socionom då skulle det snabbare komma ut personer som var mer rustade för uppdraget. Förläng den lite, inför utbildning vad gäller diagnoser, psykiska sjukdomar, vad gäller barn och deras utveckling och hur de kan reagera i olika situationer främst då de utsätts för trauma. Kräv obligatoriskt närvaro.

När tänker du göra något och vad tänker du göra Vad gör ditt parti? Har skickat brev nu vecka efter vecka utan knappt ett enda läskvitto utan några svar
MVH Eva  ordf. BPIS (barnperspektivet i Sverige)

lördag 24 januari 2015

Kritiken ökar

Ja ingen som följer min blogg har väl missat att kritiken ökar ifrån alla håll. Här är en artikel som bekräftar det. Men jag har också lyft att det är så få ärenden som leder till något och de som leder till något så är det bara kritik
http://mobil.dn.se/nyheter/sverige/klagomalen-pa-socialtjansten-okar/
Bara under förra året utredde tillsynsmyndig­heten Ivo över 3 300 klagomål – en ökning med nära 25 procent på fyra år. Men endast en tiondel av klagomålen ledde till krav på åtgärder.



Antalet utredda klagomål på socialtjänsten har ökat stadigt de senaste åren – sedan 2011 med nära 25 procent. Förra året utreddes 3 386 klagomål, enligt preliminära siffror från diariet. År 2011 var siffran 2 742.
Flest klagomål fick socialtjänsterna i Ivo:s befolkningstäta mittregion där kommuner som Örebro, Uppsala, Gävle och Eskilstuna ingår.
Dryg tio procent av klagomålen som utretts de senaste åren har lett till krav på åtgärder.
– Jag förstår att det kan verka vara få, men alla brister behöver inte leda till att vi ställer krav på åtgärder.

Elin Lindén arbetar som social­sekreterare i Stockholm sedan fyra år tillbaka. Hon är inte förvånad över att klagomålen blivit fler och fler.
– Jag kan förstå att klienterna känner att de får dåligt bemötande. Vi hinner inte med helt enkelt. Vi är alldeles för få i förhållande till vad vi förväntas prestera och hinner inte ha så mycket kontakt med klienterna som vi önskar, säger hon.
Personalomsättningen på socialkontoren är ofta mycket hög. Elin Lindén berättar om vissa arbetsgrupper som under ett år bytt ut hela personalstyrkan.

Åsa Regnér (S), barn-, äldre- och jämställdhetsminister, påpekar att det är kommunerna som bär ansvaret för socialtjänsternas verksamhet, men hon säger sig vara väl insatt i problematiken och följer debatten noggrant.
– Vi försöker göra så mycket vi kan för att stötta kommunerna. Jag följer utvecklingen noga och är det lagstiftning som kommer att krävas för att förbättra situationen är jag öppen för diskussion, säger Åsa Regnér.
En av den borgerliga rege­ringens åtgärder för att förbättra situationen var att anställa en nationell samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården. Cecilia Grefve började på sitt nya jobb i november förra året och ska resa runt till socialtjänster i 50 kommuner de kommande åren för att kartlägga problemen.
Den nya ministern har skärpt uppdraget ytterligare.
– Samordnaren ska inte bara lyssna, hon ska även återföra förslag till mig om vad som kan förbättras och rapportera oftare, säger Åsa Regnér.
 

Ett bevis på frustrationen är väl nästa artikel http://www.expressen.se/kvallsposten/socialsekreterare-fick-dodshot-pa-telefon/
"Du kommer att dö en långsam död."
"Du är död. Du är död"
När den kvinnliga socialsekreteraren i Eslöv hörde meddelandena på sin telefonsvarare fruktade hon för sitt liv. Polisen tror att avsändaren var en 25-årig klient till kvinnan, en man som var missnöjd med hur hans ärende hanterats.
Nu åtalas 25-åringen för hot mot tjänsteman. När han togs in för förhör hade mannen en nyköpt pistol i en påse, rapporterar Skånska dagbladet. 

Jag älskar inte mitt barn

Hittade en film om förlossnings depression. Två olika ärenden i del 1 och del 2 Två olika ärenden i de olika delarna
Del 1 https://www.youtube.com/watch?v=4bFrsLkPV-I

del 2 https://www.youtube.com/watch?v=cylqm3LEyck
Det är många frågor som dyker upp under programmen. Skall man "tvinga" på en mamma ett barn om hon inte vill oavsett orsak? Dom barnet tar skada under resans gång? Hur länge skall man försöka?

De lyckas ju i båda fallen att sammanföra mor och barn men det tar tid, ur barnet synvinkel har det kostat. Är bio alltid bäst?

Jag säger inte att det är mina åsikter utan visar på frågor som dyker upp under programmet.

torsdag 22 januari 2015

Domstolar måste lyssna på barnen

Enligt lag skall barn höras men återigen så missas det. Men man borde väl kunna vara säker på att åtminstone domstolarna gör rätt eller?
http://mobil.svd.se/opinion/domstolarna-maste-lyssna-pa-barnen_svd-4039399
Utifrån våra erfarenheter av att arbeta med barns rättigheter vill lyfta några av de starkaste argumenten:
• När barnkonventionen blir lag måste det leda till en förstärkning av kompetensen – och minskning av godtyckligheten – i domstolar och myndighetsutövning som gäller barn. Principen om barnets bästa och barnets rätt att bli hörd i domstolar kommer att gälla inom alla rättsområden. Åsidosättandet av barnkonventionen med hänvisning till att den inte är lag kommer inte längre att kunna användas.
• När barnkonventionen blir lag måste kompetensen och kunskapen om konventionen stärkas i kommunerna; därmed borde godtyckligheten minska i tolkningen av barnets rättigheter. I dag ser vi alldeles för stora kommunala skillnader i genomförandet av konventionen, något som Sverige också vid upprepade tillfällen fått kritik för av FN:s barnrättskommitté.
• När barnkonventionen blir lag kommer den att bli tvingande att använda när andra lagar ska tolkas. Vi kommer, förhoppningsvis, inte längre att behöva uppleva att ett barn som har omhändertagits av samhället med stöd av lagen om vård av unga (LVU) blir utvisat tillsammans med sina föräldrar med stöd av utlänningslagen som idag väger tyngre än LVU. Det kommer också att bli än tydligare att barnets bästa och barnets rätt att bli hörd måste genomsyra hela beslutsfattandet vad gäller till exempel vårdnadstvister, socialtjänstärenden och asylprocesser.

Rädda Barnen är övertygade om att regeringens beslut att göra barnkonventionen till lag kommer att stärka rättssäkerheten för barn i hela landet. Men beslutet kommer givetvis inte att helt magiskt leda till att alla barns rättigheter efterlevs i Sverige. Det krävs ett fortsatt fokuserat barnrättsarbete, med tydlig prioritering från myndigheter och politiker. Det krävs att förarbetena skrivs med omsorg och att de tolkningsinstrument för barnkonventionen som finns tillgängliga används av beslutsfattare. Och det krävs rejäla satsningar på utbildning av professionella som arbetar med barn eller fattar beslut som rör dem.
Den förra regeringen tillsatte i mars 2013 en utredning med uppdrag att göra en kartläggning av för- och nackdelarna med en inkorporering av barnkonventionen i svensk rätt. Rädda Barnen förväntar sig nu att denna utredning framför allt ska klargöra hur konventionen ska göras till lag.
Vi står beredda att bidra till detta arbete med vår kunskap och våra erfarenheter.

onsdag 21 januari 2015

Barn som tar plats

Det är många som talar om att barn skall få ta plats. Men det innebär inte att man skall få utgå ifrån dem och deras behov utan att de skall vara i centrum, utmärka sig, prata mer, synas mer.
Men alla människor trivs inte med det. Alla barn trivs inte heller med det. Varför kan man inte bara få vara som man är? Varför skall alla vara likadana?
Hittade en bra debatt artikel om det.
http://www.tranastidning.se/artikel/120540/patricia-franzen-varfor-maste-barn-ta-plats
Tio år sedan. Jag sitter på ena sidan bordet, mina tre lärare på journalistutbildningen på den andra. Jag har just fått höra att jag är en utmärkt skribent, att jag är en skicklig intervjuare och att jag har ett bra berättande. Jag borde vara stolt men sitter där med ett självförtroende tilltryckt som aldrig förr.
För i den andra vågskålen lägger de något som helt uppenbart väger tyngre.
Jag syns för lite. Jag hörs för lite. Jag tar för lite plats. Den ene ifrågasätter om jag överhuvudtaget tycker någonting, den andre har (trots att han just berömt mitt senaste radioreportage som ett av klassens bästa) svårt att se mig fungera i yrket. Den tredje försöker konkludera genom att ge mig epitetet introvert. Själv lämnar jag salen med en uppgiven känsla av att mina prestationer inte spelar någon roll. Inte så länge jag inte följer mallen för vår tids ideal.

Jag är vuxen nu. Jag har slutit fred med mig själv och med dem som inte haft förmågan att se bakom tystnaden. Jag vet också nu att jag visst syns och hörs, visst tar plats. I min tid, på mitt sätt.
Slutet gott, allting gott? Kan man ju tycka. Om det nu inte vore för att jag fått ett barn som liknar mig på pricken och jag tvingas se min uppväxt gå i repris.

Främlingar som kommer fram och kastar sig över henne med hull och hår och som, när de inte får det gensvar de söker, lägger huvudet på sned och med tillgjord röst säger ”åh, är du lite blyyyg”. Till dem vill jag bara säga: Hon har integritet. Det kanske du också skulle må bra av?
Lärare, som efter ett par veckor i helt ny klass på helt ny skola, recenserar inför mig och direkt till henne: ”du tar inte för dig särskilt mycket”. Till dem vill jag bara fråga: Ger ni samma nedlåtande kommentarer till de barn som är tvärtom? Inte? Nähä. Varför då?
Varför är vi fortfarande så naiva att vi tror att den som gapar högst alltid har mest att säga? Och att den som inget gapar måste tvingas in i ledet?

Därför gör det mig så glad att det finns människor som vågar tänka annorlunda.
Pedagogen i förskolan som säger att det är en lika viktig uppgift att få de högljudda barnen att våga vara tysta, som att få de tysta att våga prata.
Ledaren i barnkören som utan att blinka låter mitt barn sitta i mitt knä terminens fem och sex och åtta första övningar. Som frågar henne om hon vill sjunga solo men accepterar hennes nej utan att lägga någon värdering i det.

Och vet ni vad? Några veckor senare står hon på scenen och medverkar i en musikal inför en fullsatt lokal. Hon sjunger ingen solosång, läser inga repliker. Men hon lyser med hela ansiktet. Varför? För att hon varit fri att vara den hon är. Fri att ta precis så mycket, eller så lite, plats hon velat. Fri att vara något annat än vår tids ideal.
Underbar. Tänk att våga vara tillåtas vara som man är. Att bekräfta att olika tillför något. Att vi alla behövs för om alla skulle vara likadana skulle det saknas något.

tisdag 20 januari 2015

Lex Nina podradio

Hittade en blogg http://www.lexnina.libsyn.com/ med en podradio som lyfter LVU och annat.
Avsnitt 8



Leonard Ngaosuvan, forskare och granskare av vårdnadsutredningar. I en spännande intervju med Nina Lindgren Dahl presenterar Leonard sina idéer om hur vårdnadsutredningar kan göras på ett metodiskt och strukturerat vis som kan komma att eliminera riskerna för att subjektivitet och egna värderingar blir avgörande för utredarnas slutsatser.
Leonard beskriver sin tvåstegsmetod som skapar förutsättningar för att följa, granska och forska kring kvalitén och utfallet av vårdnadsutredningar, något som är helt omöjligt utan att utredningsmetodiken följer en standard.
Han är också stark förespråkare av att följa upp varje fall av utredning för att kunna rätta om något blivit fel.
Leonard Ngaosuvan lanserar också några kontroversiella idéer med sin grund i matematisk teori och spelteori. Ett exempel är förslaget att i vissa situationer låta tärningen avgöra vem som får vårdnaden om barnet.
Leonard söker kontakt med familjerättsenheter som vill ha ha till en förändring och är villiga att bryta ny mark för att åstadkomma detta.
För att ta kontakt med Leonard gällande vårdnadsutredningar eller föreläsningar nås han på clebophd@gmail.com.

Passar också på att tipsa om forskare Bo Edvardsson från tidigare avsnitt nya bok "På saklig grund -utredningsarbete inom socialtjänst."
Nina Lindgren Dahl nås på lexnina@hotmail.com
 
Håller på att lyssna just nu. Det är jättebra råd  Det finns många fler avsnitt där
Avsnitt 7: Ulrika Rogland, åklagare och målsägandebiträde
Ulrika Rogland belönades i år med Fredrika Bremer-förbundets BRA-pris för sina exceptionella insatser för jämställdhet. Ulrika Rogland beskrivs som en av landets främsta åklagare men som har valt att kliva av sitt uppdrag. Det s.k Alexandra-målet lade grunden till den svenska groominglagstiftningen och det arbete som pågår mot grooming idag. Idag arbetar Ulrika Rogland som målsägarbiträde och hon föreläser för att fortsätta att skapa och driva opinion. Tidigare pristagare från Fredrika Bremer-förbundet har bland andra varit Mona Sahlin och Ingvar Carlsson
 
Avsnitt 6: Forskare och docent Bo Edvardsson
Bo Edvardsson delar med sig av sin erfarenhet och kunskap efter dryga trettio år som forskare och sakkunnig. Bo är docent i socialt arbete, docent i psykologi och legitimerad psykolog. Bo har undervisat på Örebro Universitet men gick i pension sommaren 2014.
Efter sina trettio år av forskning ser inte Bo någon positiv utveckling i kvaliten på utredningsarbetet från socialtjänst och familjerätt. Bo vet vad han talar om och berättar öppet hur han tycker att samhället borde agera för att en gång för alla komma till rätta med detta samhällsproblem där barnen utsätts och tillåts göra det.
 
Avsnitt 5: Agneta Bravelius BRY Barns Rättsskydd
Under pseudonym "Hanna Svensson" skrev Agneta Bravelius boken "När blodsbanden brister". Boken beskriver hur Agneta under sex år kämpar med bakbundna händer mot myndigheter för att bli trodd. Ta del av Agnetas kamp för att hennes son ska få leva i en uppväxtmiljö bestående av trygghet.
"När blodsbanden brister" finns nu i nyutgåva på www.adlibris.com. Missa inte denna viktiga och mycket läsvärda bok!
I dag driver Agneta insamlingsstiftelsen BRY - Barns Rättsskydd.
Avsnitt 4: Monica Dahlström-Lannes f.d kriminalinspektör
Nina Lindgren Dahl möter Monica Dahlström-Lannes f.d kriminalinspektör.
Hör Monica berätta om hur samhället brister och om hennes förtvivlan kring enskilda fall.
Monica Dahlström-Lannes är flerfaldigt prisbelönt för sina insatser för barn och deras rättigheter. Bland annat så har Monica fått Solstickepriset. I samarbete med rädda barnen har Monica Dahlström-Lannes skrivit boken "Mot dessa våra minsta".
 
Det finns fler
 
 
 

måndag 19 januari 2015

Socialen i Munkfors räknar med kritik från Ivo

Jag har sagt det tidigare och säger det igen Det verkar snart som om varenda kommun fått kritik. Här är det Munkfors men de själva säger redan innan de fått svaret att de förmodligen kommer att få kritik.
http://www.vf.se/nyheter/munkfors/socialen-i-munkfors-raknar-med-kritik-fran-ivo
l slutet av juni i år beslutade Ivo att göra en inspektion av hur socialtjänsten i Munkfors arbetar med barn. Erik Henriksson hävdar att inspektionen inte föranletts av kritiken utan att det handlade om en ordinarie tillsyn.
– De gör granskningar regelbundet och den här var planerad, säger han.
• Vad tror du Ivo kommer fram till i sin rapport?
– Kritik kommer vi att få eftersom Ivo:s jobb är att ge kritik.
• Hur agerar ni då?
– Vi får göra en checklista och komma tillrätta med det som påpekas punkt för punkt. För vi vill naturligtvis bli bättre.
Vid socialförvaltningen i Munfors arbetar två handläggare med ärenden som rör barn. De har hängts ut på sociala medier av upprörda föräldrar och beskyllts för maktmissbruk. Uppgifter florerar om att de avskedats, men det dementerar kommunchef Jan-Olof Appel.
– De har inte blivit avskedade. De är här och jobbar.
• Har de samma arbetsuppgifter?
– Ja, säger Appel.
VF har förgäves sökt Pia Backlund Kangas, den tjänsteman vid Ivo som ansvarar för granskningen av socialen i Munkfors.
En kompis har av IVO begärt hur många kommuner som kritiserats förra året och hur många gånger. Har bett henne att komplettera med hur många anmälningar de fick. Då kan man jämföra med hur många som ledde till kritik i för¨ållande till anmälningar.
Detta var svaret hon fick:
Kommun Antal
ALE 6
ALINGSÅS 3
ALVESTA 3
ANEBY 1
ARBOGA 4
ARJEPLOG 1
ARVIKA 9
ASKERSUND 1
AVESTA 14
BENGTSFORS 2
BERG 1
BJUV 5
BODEN 5
BOLLNÄS 8
BORGHOLM 1
BORLÄNGE 14
BORÅS 13
BOTKYRKA 13
BOXHOLM 2
BRÄCKE 0
BURLÖV 9
DALS-ED 2
DEGERFORS 5
DOROTEA 1
EDA 2
EKERÖ 4
EKSJÖ 9
EMMABODA 5
ENKÖPING 10
ESKILSTUNA 36
ESLÖV 9
FAGERSTA 25
FALKÖPING 6
FALUN 17
FILIPSTAD 4
FINSPÅNG 7
FLEN 9
FORSHAGA 17
FÄRGELANDA 11
GAGNEF 5
GISLAVED 2
GNESTA 9
GNOSJÖ 3
GOTLAND 12
GRUMS 3
GRÄSTORP 3
GULLSPÅNG 3
GÄLLIVARE 4
GÄVLE 17
GÖTEBORG 98
GÖTENE 1
HAGFORS 11
HALLSBERG 6
HALLSTAHAMMAR 11
HALMSTAD 20
HAMMARÖ 2
HANINGE 12
HAPARANDA 3
HEBY 2
HEDEMORA 10
HELSINGBORG 12
HERRLJUNGA 3
HJO 1
HOFORS 4
HUDDINGE 8
HUDIKSVALL 10
HULTSFRED 5
HYLTE 1
HÅBO 5
HÄLLEFORS 1
HÄRJEDALEN 2
HÄRNÖSAND 3
HÄRRYDA 2
HÄSSLEHOLM 1
HÖGSBY 1
HÖRBY 8
HÖÖR 2
Ingen Kommun 7
JOKKMOKK 0
JÄRFÄLLA 7
JÖNKÖPING 16
KALIX 9
KALMAR 10
KARLSBORG 3
KARLSHAMN 3
KARLSKOGA 3
KARLSKRONA 10
KARLSTAD 12
KATRINEHOLM 4
KIL 2
KINDA 1
KIRUNA 5
KLIPPAN 3
KNIVSTA 15
KRAMFORS 4
KRISTIANSTAD 10
KRISTINEHAMN 4
KROKOM 2
KUMLA 4
KUNGSBACKA 15
KUNGSÖR 4
KUNGÄLV 5
KÄVLINGE 3
KÖPING 5
LAHOLM 3
LANDSKRONA 7
LAXÅ 5
LEKEBERG 2
LEKSAND 0
LERUM 6
LESSEBO 5
LIDINGÖ 3
LIDKÖPING 6
LILLA EDET 7
LINDESBERG 8
LINKÖPING 14
LJUNGBY 3
LJUSDAL 10
LJUSNARSBERG 2
LOMMA 2
LUDVIKA 7
LULEÅ 17
LUND 11
LYCKSELE 1
LYSEKIL 3
MALMÖ 30
MALUNG 7
MALÅ 1
MARIESTAD 1
MARK 12
MARKARYD 3
MELLERUD 3
MJÖLBY 5
MORA 4
MOTALA 6
MUNKEDAL 8
MUNKFORS 14
MÖLNDAL 19
MÖNSTERÅS 5
MÖRBYLÅNGA 5
NACKA 13
NORA 4
NORBERG 7
NORDANSTIG 6
NORDMALING 3
NORRKÖPING 18
NORRTÄLJE 15
NORSJÖ 0
NYBRO 2
NYKVARN 2
NYKÖPING 5
NYNÄSHAMN 7
NÄSSJÖ 3
OCKELBO 5
OLOFSTRÖM 4
ORSA 1
ORUST 9
OSKARSHAMN 1
OVANÅKER 4
OXELÖSUND 4
PAJALA 3
PARTILLE 0
PERSTORP 2
PITEÅ 1
RAGUNDA 2
RONNEBY 1
RÄTTVIK 10
SALA 2
SALEM 4
SANDVIKEN 16
SIGTUNA 5
SIMRISHAMN 3
SJÖBO 5
SKARA 7
SKELLEFTEÅ 9
SKURUP 0
SKÖVDE 6
SMEDJEBACKEN 1
SOLLEFTEÅ 2
SOLLENTUNA 11
SORSELE 1
STAFFANSTORP 2
STENUNGSSUND 5
STOCKHOLM 79
STORUMAN 1
STRÄNGNÄS 8
STRÖMSTAD 1
STRÖMSUND 5
SUNDBYBERG 5
SUNDSVALL 7
SUNNE 5
SVALÖV 2
SVEDALA 3
SVENLJUNGA 3
SÄFFLE 5
SÄTER 4
SÄVSJÖ 3
SÖDERHAMN 18
SÖDERKÖPING 2
SÖDERTÄLJE 11
SÖLVESBORG 2
TANUM 1
TIBRO 2
TIDAHOLM 6
TIERP 6
TIMRÅ 4
TINGSRYD 0
TJÖRN 6
TOMELILLA 5
TORSBY 3
TORSÅS 2
TRANEMO 2
TRELLEBORG 7
TROLLHÄTTAN 4
TROSA 4
TYRESÖ 9
TÄBY 8
TÖREBODA 8
UDDEVALLA 11
ULRICEHAMN 8
UMEÅ 28
UPPLANDS VÄSBY 6
UPPLANDS-BRO 1
UPPSALA 55
UPPVIDINGE 5
VAGGERYD 3
VALDEMARSVIK 5
VALLENTUNA 3
VANSBRO 4
VARA 3
VARBERG 4
VAXHOLM 1
VELLINGE 1
VETLANDA 4
VILHELMINA 2
VIMMERBY 3
VINDELN 1
VINGÅKER 2
VÅRGÅRDA 2
VÄNERSBORG 8
VÄNNÄS 0
VÄRMDÖ 5
VÄRNAMO 2
VÄSTERVIK 1
VÄSTERÅS 38
VÄXJÖ 5
YSTAD 4
ÅNGE 0
ÅRE 1
ÅRJÄNG 1
ÅSELE 4
ÅSTORP 5
ÄLVDALEN 4
ÄLVKARLEBY 4
ÄLVSBYN 2
ÄNGELHOLM 6
ÖCKERÖ 1
ÖDESHÖG 3
ÖREBRO 23
ÖRKELLJUNGA 3
ÖRNSKÖLDSVIK 6
ÖSTERSUND 5
ÖSTERÅKER 6
ÖSTHAMMAR 3
ÖSTRA GÖINGE 7
ÖVERKALIX 1
ÖVERTORNEÅ 2