Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

torsdag 4 februari 2016

Inte familjehemmens fel

Då det brakar är det väldigt ofta som man skyller på familjehemmen. Ingen tittar på att man kanske inte fått stöd, utbildning, tolkar, goda män, avlastning. Talade med en kvinna som haft en svårt diagnostiserad flicka och inte haft avlastning en enda timme på 6 år.
Om socialtjänsten inte hinner med att utreda, besöka, stötta är det då familjehemmens fel?
HIttade ytterligare en artikel om det.
Handläggarna varnar för bristeri familjehem.
Och vems fel är det?
Är det familje hemens fel att handläggarna inte hinner utreda?
http://www.sn.se/nyheter/nykoping/1.3774947
När kommunens egna familjehem inte räcker till återstår att köpa in tjänster från företag som raggat fram familjer, ibland både snabbt och slarvigt. Det blir dyrt och osäkert. Enligt familjehemssekreterarna har många av företagen inte gjort tillräckliga utredningar av familjerna.Vi köper en "plats" till ungdomen - inte ett familjehem, skriver familjehemssekreterarna i en Lex Sarahanmälan.
Själva hinner de endast ta ett registerutdrag för att vara säkra på att familjen inte förekommer hos polis, kronofogde eller socialen.
Det finns inte tid att besöka familjen efter att placeringen är gjord. Familjehemssekreterarna vet därför inte om de får de tjänster kommunen betalar för. 

Min erfarenhet är att man får mer stöd via organisation och de är mer noga med att utreda eftersom de får betalat för den tjänsten. Sdean skall kommunen ändå tilläggsutreda utifrån det specifika banret men det hinns sällan med. Men är det familjehemmens fel?
– I många fall har det senare visat sig att familjen inte håller måttet, skriver familjehemssekreterarna i sin anmälan.
Konsekvensen blir omplaceringar, vilket betyder mer jobb för tjänstemännen och stora påfrestningar för ungdomen som hamnat fel.
Familjehemssekreterarna berättar att de inte hinner handleda och stötta familjehem och kontaktpersoner. Allt sammantaget ökar riskerna för sammanbrott i familjehemmen. 
Utifrån min erfarnhet är det inte familjehemmen som är undermåliga och inte heller är det anledningen till omplaceringarna. Av alla de ärenden jag hr är det inte ett enda sådant.
Istället omplacras nu barn för att det är för dyrt att ha dem igenom organisationer, eller fortfarande för att man kommer på kant med en handläggare. Vår omplacerades för att handläggaren ville ha hen närmare och för att vi sagt upp en annan placering som misskötte sig. Det var orsaken rakt av vilket handläöggaren även sa. Hade vi misskött oss hade vi inte fått behålla den som satte ner foten och vägrade flytta.
Upplagd av kl.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)